Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Trettondedagen och Knut
Inga vissa antal rätter. Det åts den dagen som på de andra högtidsdagarna under jul. "Trettondag klätt gör jula slätt. Tjugondag Knut kör jula ut." Tjugondag Knut var det slut på julen. Det blev att klä av julgranen och köra bort den, so- pa golvet och lägga undan sådant en hade haft framme för julen. Så börjades arbetet. Spinnrocken och kardorna kom fram och det blev vardag med en gång.
Lucia
Mamma stod opp tidigt på lusse- morron o koka kaffe. Och så hade hon ystat en särskild liten ost, som hon skar av då. Så fick vi gå opp o äta. Det var inte fläsk och korv då, det skulle man ha till jul.
Påsk
Långfredag fick vi inte äta mjölk eller mjölkmat. På en del ställen skulle de gömma en kaka från jul till långfredag. (De gömde även en kaka till våren) - Vi fick fläsk och potatis till middag och ölsupa till efterrätt.
Jul
De fick inte gå bort till främmande ställen på juldagen för då fick de köttspad på sig. Då hade de kokat svinahuvud. Annandag jul gick de till främmande ställen och bråkade och gjorde ont. På ett ställe hade de släppt hästen till höskullen.
Naturföremål
Det var en gumma i Kattunga som bakade en jula natt. Hon bodde nära ett berg och så gick hon upp på berget för att se om kyrkfolket kom. Då blev hon förvandlad till en sten. Den står än i dag. Det är inget namn på'n, men jag har själv sett'en.
Skämtbitar
Det fanns en flicka i T. i äldre tid som de kalla för ”Jula”. Hon var bliven i gråsess. Barnet hennes, föddes åtta dagar före julen. Genast var folkhumorn framme, som sade: Jula kom åtta dagar för bitti i år. Det var en bonde som hade en dunke med bränvin på hemväg från staden. Bonden var bra påstruken. Så skulle han kliva över en gärdesgård, men detta bar icke bättre till, än att dunken blev liggande å ena sidan, å bonden å den andra sidan av gärdsgårn. Samtidigt gick korken ur dunken. Då lät det: nock, nock, nock o.s.v. Ja hör däk min bror, sa bonden: men ja kan inte hjälpa däk. Detta hände mellan bergen 1870 tal. En bonde hade varit i Vbg en dag, som det blev ett stort yrväder. I en bygata nära hemmet tappa han ett halstop bränin. En annan väg fanns med mindre snö till boningshuset. Men bonden höll på att skotta snö i 8 dagar för bränvinets skull. Vad gör inte svensken för en sup...
Julafton
Förberedelserna till jul började 14 dagar före helgen, vi hade ej tid att börja förr. Vi skulle mälta, det torkades i bakugnen och maldes på hemkvarn. Hemma fick vi brygga inne i stugan, vi hade en stor kopparkittel i spisen o en så. "Laka" (byka) skulle man också göra före jul, till detta hade vi aska och lut. Sen manglade vi kläderna med kaveldon. Slakten skulle ske på lussedagen. Det var grisen som slaktades o kanske också en gammal ko. Sen gjorde vi sylta o korv, men man fick ej ta mycket av svinhuvudet till syltan, ty detta skulle kokas helt till jul. / Och så skulle man ha tröskat, så att det fanns något att ge djuren över jul. Det var ej nödvändigt, att allt var färdigtröskat till jul. Mycket ved skulle huggas till jul, o så skulle man lägga opp inne i stugan efter väggen närmast dörren ända opp till taket. Spinnrock o vävstol skulle tas ut till jul. Så stöptes tregrenaljus av talg eller också ett ljus i sänder i en bleck- form. I vardagslag fick man lysa sig med stickor, som sattes i en "lysa- käring", o under denna stod en spann vatten. Ljusen stod på bordet hela julen. Och en hög med bröd låg också kvar hela helgen, det var "julhögen." Det var ett bröd av var sort i denna, / grovt bröd, tjocka siktade kakor, vörta- bröd o surlimpa o så en "kuse" av vete- deg, rullad i de fyra hörnen. En del av den högen skulle gömmas till våren, när de släppte ut djuren på bete. Tjänarna fick också jul- högar, som de fick ta med sig hem till sina föräldrar. Man gick o handla litet också före jul, kakesocker, lite grand kaffe, lite risgryn o lite kryddor. Och lite brännvin skulle det också alltid vara till jul, o en del hade också något punsch och konjak. Kärven åt fåglarna skulle sättas opp före klockan tolv på julafton, för att de skulle hinna äta innan de satte sig till ro på en kvist. Fram på julafton skulle / de sätta på en stor kopparkittel med vatten, o så skulle alla tvätta sig riktigt. Och det vattnet ville de inte gärna slå ut på kvällen sedan. Sen skulle de sätta sig ned omkring bordet allesammans, o man skulle läsa evangeliet o sjunga en psalm. På bordet stod ett stort gröta- fat, o alla skulle rimma för gröten när de åt. Och så skulle man ut till husdjuren o ge dem en havranek om kvällen. Svinhuvudet, brödhögen o brännvinsflaskan skulle stå kvar på bordet om natten. Klockan fyra på julmorron skulle man opp, o så skulle man till julottan. Man fick gå dit, o då var det ljus tänt i alla fönster. / En del hade bloss till kyrkan. Djuren fick gott på julmorron också, en hötapp o lite otröskad havre. Kyrkobesökarna var kvar över både julottan och högmässan. När de kom hem, tog de en sup och åt, men i övrigt var alla stilla på juldagen. I övrigt under julen fick en besökare ej köras ut, utan han skulle bjudas på något, i annat fall "bar han ut julen."
Trettondedagen och Knut
Nu är julen och det granna bröt slut, sa de om Knut. Men så skulle de ändå gömma till långfredag. De la sådana kakor i havrebingarna och täckte dem med havre. – Om Knut tog de ut julahalmen med. Vem som kom Knutadagen blev deras Knut. Och den skulle äras så.
Julafton
Vi varnades för att titta under bordet – jag vet ej orsaken. Min mor sade att om vi ville gå ut och titta in ge- nom fönstret på dem som satt till bords, så skulle vi kun- na få veta, om alla skulle få leva till nästa jul
Hösthalvåret
När det regnar på "Petri Fäng", skall det bli grodder råg. När stubben bär hatt Andersmässe- natt, då skall snön ligga te varfer- dagsnatt. Anders slaskar, jul braskar. Jula sommar, påska venter (vinter).
Trettondedagen och Knut
På tjugondan var julen slut, då gick man opp tidigt den dagen o bjöd varann på kaffe, bara inom fa- miljen. Och det var att annorlunda med mat också den dagen. Dagen efter skulle spinnrocken in för att beteckna, att julen var slut.
Lucianatten
Lucianatten var den längsta natten på hela året. Denna natt bet hästen och baggen tre gånger i krubban av svält, för natten var för lång. De fick dock inget extramål den natten. Det erhöll de endast om julen.
Tomasmäss
Laga uppsägningstid för råttor var om tomasmässe, tre dar före jul. Det berättade kronojägarn förr att han brukade säga upp dem då. Han gick omkring och läste upp ett plakat för dem och så gav de sig av. Men det kanske bara var som han inbillade bönderna.