Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Väderleksmärken
Om Anders braskar, så slaskar jul - om det var frost på Andersdagen skulle det bli milt till jul. Om stubben bär hatt Andersmässenatt, då skulle vintern vara till vårfrudagen. Julasummer och påskavinter - om det var gott väder till jul skulle det bli kallt till påsk.
Odens jakt
Odens jakt hördes om hösten men aldrig efter jul. Det sip- pa' i luften som ett par hundar. Oden var en kung, en män- niska, men lite övernaturlig; han var som en vård. Han jaga- de i luften efter troll.
Vårarbete
Hemma i mitt föräldrahem grävde de ner limpor från jul i rågbingen på loftet i boden. Det var vörtlimpor o surlimpor. Sen togs de opp framåt våren, o man åt av dem själv, o djuren fick också.
Slakt
Julgrisen slaktades inte på någon bestämd dag men omkring 14 dar före jul. Mina föräldrar brukade ge djuren lite mat innan de slaktades, de skulle ej dö på fastande mage.
Annandag jul
På annandag jul tidigt skulle de ut o sjunga, och en hade en stjärna på huvudet o var så fin. Så sjöng de: "Herodes han åker efter hästar och vagn, och söker efter barnet men intet det fann."
Tomten
Tomten bar till dem på natten, men det var endast de han tyckte om som han bar till Om jul sattes ut gröt och mjölk till tomten i källaren, för ingen fick lov att se tomten. Tomten bodde i någon bergskreva.
Påsk
Hos farfar var det så att när de bakade till jul så tog de och stack ner en kaka i säabingen och den fick inte röras innan långefredag. Den dagen fick man inte koka sugel. Men äta fick man.
Tomas
Tomasmässenatt för jul skulle man aldrig vara upp. För annars var det alltid vanligt att de baka på nättera. Men den natten skulle de lägga sig mellan klockan tolv och ett för annars påstod de, att Tomasmässegubben kom och förstörde baket.
Tomten
Tomten bar till dem på natten, men det var endast de han tyckte om som han bar till. Om jul sattes ut gröt och mjölk till tomten i källaren, för ingen fick lov att se tomten. Tomten bodde i någon bergskreva.
Naturföremål
En gumma i Berghem stod och bakade på jula natt och så gick hon ut och skulle se om det kom något folk som skulle till kyrkan. Hon tog kjolen över huvudet. Men när hon kom ut så blev hon förvandlad till en sten. Det var en så stor synd hon hade begått.
Jul
Om jul, när di satt och åt, då skulle en av dem gå ut och titta in, och den som då var huvud- löser, den skulle dö under året. Di döde gick hem om julnatten. Tregreneljus skulle di ha om trettonde för di tre vise män.
Jul.
Julafton skulle var och en få sin julhög. Julhögen bestod av först en grovkaka, därpå en vörtlimpa, därpå en kringla, därpå en fyra- hjuling, därpå ett par mindre kakor och överst en döbelkatt eller pepparkakshäst. Julhögen fick icke röras juldagen, men sedan gick de tog lite då och lite då, att när julen var slut återstod icke mera än grovkakan av julhögen. Grovkakan skulle gömmas till fastan. Till jul fick bårsman gå omkring och bära upp förning inom rusthållet. När man gick till julottan på juldagsmorgon använde man bloss att lysa sig med, när man kom fram till kyrkan kastades blossen, alla i en hög, att ligga och brinna upp.
Julafton.
Här var många som för 40-50 år sedan gömde lite säg som skulle tröskas upp och göras ren samt bäras av logen julaftons mårgon. De gick då upp vid tvåtiden, och det skulle vara färdigt i dagningen. Om det var något bakom detta vet jag inte, men en sed var det. Det skulle ju vara upptruskit till jul, och det var en "slöhas" som inte hunnit att få truskit upp. Innan dagen julaftons mårgon bars julveden in. Den skulle vara av finaste björd i lika längder. I mörkningen bar far in julhalmen, då blev det jubel i stugan av oss barn åtminstone. Det byttes halm om nyårs och trettonde afton. Halmen fick ligga inne på många ställen till "könnesmässe". Det flätades en julbock av halm denne skulle sedan tas med fötterna då drogs det sot, lyfte lång stack, jag har glömt bort lekarna nu. Julgran hadde vi ständigt, och det tala mina föräldrar om att de haft. En julakäring av trä med två ljus uti tändes julafton. / Vi hadde även en ljuskrona av bläck, så fin att de låna den många gånger till kyrkan om jul. Det var tolv ljus i den, kronan var så grann i sig själv så den brukade inte klädas. Både barn och gamla hadde julhögar, med en 10-12 kakor i var hög. Julosten sulle ligga intill de gamles hög. Den största kakan låg i botten och så undan för undan, de grannaste låg uppå. Hemma var vi 9 i familjen så det var granna staplar med bröd på bordet. Vi barn skavde allt kakorna inunder så det var inte stort mer än skalet kvar, annars skulle de inte få röras, förrän efter jul. En tre fyra sorters bröd var det om jul. Det var nog ingen som åt havrebröd om jul utan det var blandbröd av råg och korn. Vi barn låg och såv i halmen de första julnätterna. de döda troddes komma hem julnatten kl.12, det var bara de som dött under året som kom hem. Var det någon som inte hadde någon skugga då de satt till bords julkvällen skulle den dö under året. Julaftons kväll skulle kor och hästar ha en våndel hö var även juldagens mårgon skulle de ha hö. Hemma förekom inte att de satte ut mat till tomten, men jag vet ställen som de gjorde det. "Julaneka" sattes i en gran vis porten, samt granar vid dörrarna. Knutadan gjordes kalas, för då skulle man segna ut jula. Julgranen kastas ut men fick inte röras på en tid.