KORPSKRIFTEN

...
Meny

Julafton.

Berättare: Gottfrid Andersson (f. 1856)
Upptecknare: Karl Ekman

Transkriberad uppteckning

Här var många som för 40-50 år sedan gömde lite säg som skulle tröskas upp och göras ren samt bäras av logen julaftons mårgon. De gick då upp vid tvåtiden, och det skulle vara färdigt i dagningen. Om det var något bakom detta vet jag inte, men en sed var det. Det skulle ju vara upptruskit till jul, och det var en "slöhas" som inte hunnit att få truskit upp. Innan dagen julaftons mårgon bars julveden in. Den skulle vara av finaste björd i lika längder. I mörkningen bar far in julhalmen, då blev det jubel i stugan av oss barn åtminstone. Det byttes halm om nyårs och trettonde afton. Halmen fick ligga inne på många ställen till "könnesmässe". Det flätades en julbock av halm denne skulle sedan tas med fötterna då drogs det sot, lyfte lång stack, jag har glömt bort lekarna nu. Julgran hadde vi ständigt, och det tala mina föräldrar om att de haft. En julakäring av trä med två ljus uti tändes julafton. / Vi hadde även en ljuskrona av bläck, så fin att de låna den många gånger till kyrkan om jul. Det var tolv ljus i den, kronan var så grann i sig själv så den brukade inte klädas. Både barn och gamla hadde julhögar, med en 10-12 kakor i var hög. Julosten sulle ligga intill de gamles hög. Den största kakan låg i botten och så undan för undan, de grannaste låg uppå. Hemma var vi 9 i familjen så det var granna staplar med bröd på bordet. Vi barn skavde allt kakorna inunder så det var inte stort mer än skalet kvar, annars skulle de inte få röras, förrän efter jul. En tre fyra sorters bröd var det om jul. Det var nog ingen som åt havrebröd om jul utan det var blandbröd av råg och korn. Vi barn låg och såv i halmen de första julnätterna. de döda troddes komma hem julnatten kl.12, det var bara de som dött under året som kom hem. Var det någon som inte hadde någon skugga då de satt till bords julkvällen skulle den dö under året. Julaftons kväll skulle kor och hästar ha en våndel hö var även juldagens mårgon skulle de ha hö. Hemma förekom inte att de satte ut mat till tomten, men jag vet ställen som de gjorde det. "Julaneka" sattes i en gran vis porten, samt granar vid dörrarna. Knutadan gjordes kalas, för då skulle man segna ut jula. Julgranen kastas ut men fick inte röras på en tid.

Socken Fivlereds
Landskap Västergötland
Härad Redvägs hd
Arkivinstitution Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG)
Licens Creative Commons (CC-BY)

Scannat arkivblad

Originaluppteckning nedskriven för hand under 1800- eller 1900-talet ur Isofs samlingar.

Öppna i full upplösning
Scannat arkivblad: Julafton.

Fler sägner från Västergötland

Se alla i Västergötland »
Utforska fler sägner & folktro
MIMER // Kunskapsassistent KLAR
MIMER //