Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Röda söndag (1:a söndag efter påsk)
"Röda söndan" det var förste söndagen efter påsk. Sådant som det var den söndagen skulle det bli i sju veckor.
Påskkäringar
När de hörde kyrkklockorna om påsk förr, ritade de kors på alla dörrar för påskkäringarnas skull. En käring hade tappat sitt huvudkläse på kyrktornet. Det fick de skjuta ned. De kände igen klädet.
Påsk
I "dömmern" fick man inte hugga ved på backen, då fick man halta kreatur sedan under årets lopp, om man gjorde det. "Dömmern" börjar på "dömmelonsda" före påsk, därförut skulle det vara klart med huggningen.
Påsk
Om påsk klädde det fattige ut sig, det var sådana som inga höns hade, de gick i stugorna och tiggde ägg. De skulle var utklädda till påskakärniger och ha redkapen med sig Äggavisan de sjöng har jag glömt men den handlade om "många ägg i korgen min".
Påsk
Vid påsk hände det, att de ställde opp redskap o allt möjligt på taken. Det var särskilt på lagårdstaket, som de ställde opp, det skulle vara för att skydda djuren då för påskkäringar. Detta tala pappa o farmor om.
Häxor och trollkarlar
Kohorn och oxhorn fylldes med smörja, vagnssmörja var det väl, och sattes opp över lagårdsdörren vid påsk, då skulle ej påskkäringar- na ha någon makt över djuren. Det var en här, som sköt ner en påskkäring, och då var det bara ett trasabylte, som red på en kvast.
Festeldar
Om påsk tändes eldar ute på bergen. Dessa eldar kallades påskevaka. Vid dem skjöt man efter påskakäringarna, som red genom luften på en kvast. Man brukade också tända Kristihimmelsfärds-vaka.
Väderleksmärken
Om Anders braskar, så slaskar jul - om det var frost på Andersdagen skulle det bli milt till jul. Om stubben bär hatt Andersmässenatt, då skulle vintern vara till vårfrudagen. Julasummer och påskavinter - om det var gott väder till jul skulle det bli kallt till påsk.
Påsk
Dagarna i påskveckan kallades: "fri måndar, fete tisdar, dymmelonsdar, skärtorsdar, långfredar, påskafton." Dagarna före påsk gick det ej an att skura, baka eller tvätta, utan då skulle det vara torrt i huset. Om de gick o slaska ut vatten då, skulle det bli så mycket ohyra sedan, som skulle äta opp dem under sommaren. Detta var under dymmelvackan, den går in onsdag före påsk, och på den / dagen klockan tolv skulle allt vara färdigt. Sedan på påskaftons middag var det slut på det här förbudet, sen kunde man göra vad som helst igen. Detta talade mor om. Alla eggjärn skulle läggas undan i dimmeln, de skulle ta med yxan in på onsdag middag o lägga den under sängen eller soffan, det skulle bli ett skyddsmedel då också.
Festeldar
Förr i världen hade de eldar om påsk och jag tror även på Valborgsmässoafton. De gjorde en stor hög av enris, och vad de kunde få tag på. Allra bäst var det, om de kunde få tag på en tjär- tunna och sätta upp på en stång.
(Blåkullafärd.) Luftfärder.
Om påsk höll de gamle en stor fest i Blåkulla. Då skulle man fara dit och hälsa på och vara med om festen. Den som begav sig till Blåkulla fick vara försedd med "sopa" och "raka" och "smörje- horn," ett horn som smordes runt kanten med talg.
Påsk
Mor la' ut eggjärn vid påsk under lagårdsdörren på utsidan, en bordskniv eller så, då skulle ej påskakäringarna kunna gå över denna. Man skulle ej äta mjölkmat eller dricka någon mjölk på långfre- dagen, den skulle värka ut i bölder sedan. Dagarna i dymmelveckan hette: "Frimånda, fete tisda, dimmelonsda, skärtorsda, långfreda, stackete lörda."
Häxor
En gubbe i Fastorp i Tämta hade sett om påsk en kär- ing, som satt och kärnade i en bäck och tog andras grädde; hon drog till sej grädden, när hon kärnade i bäcken. Vervel skulle de spotta tre gånger i, annars blev de sjuka.