Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Påsk.
Dagarna i påskveckan var svarte månda, vite tisda, aske onsda, skäre torsda, långe freda å påske lörda. Långfredag skulle de allmänt till kyrkan; det har bli- vit bortlagt nästan. Ägg skulle det vara på påskdan. I min barndom fick vi vara sparsamma med äggen. Fick man två till påsk var det storslaget.
Påsk
"dömlevecka": Blå måndag, vita tisdag o.s.v. Påske afta. Långfredan fick ingen äta någon mjölkmat - den skulle värka ut på året, sa' de, men det var för att de skulle spara mjölken till den vite gröten på påskafton. Hade de inte huggit sönder veden innan onsdagen, kom dömlingen i den, och då stod det inte till att hugga den. De fick inte spinna - det var papisteri och dumheter! De fick inte mala heller - ingenting fick gå runt. Långfreda'n piskade de barna, för att de skulle lära sig att inte vara motstridiga. de fick inte koka något på långfredagen. Vad de skulle äta den dagen, skulle de koka på skärtorsda'n. de skulle inte begagna knivar eller skära något på skär- torsdagen. / Påskeld eldade de med ris från skogen - de körde ihop så mycket och la' på det högaste berg de kunde hitta på. Så sköt de i sola glanning så förskräckligt för att skrämma påskekäringer. de sköt i berg. det var speleman och bränn- vin och dans den natten i ände. Annandagen gav sig pojkarna ut med en korg och tiggde ägg. de hade en liten "ree" i botten på korgen med bara ett ägg i. Reen var utav halm, och alla äggen, som de fick, gömde de under reen. Annandagen på kvällen skaffade de sig husrum någonstans och hade brännvin och åt ägg; då fick flickorna vara med. det är en gammal sed. de sjöng en lång visa, när de kom, men den hågar jag inte. den var så vidlöftig. Man både skrattade och blev arger för den visan. de både berömde och skällde. Vid påskelden hade de dockor, den ena grymmare än den andra, och hängde på ryggen på varandra.
Väderleken
(På vintergatan kan man se, huru- dant vädret skall bli under hela vintern, men man ska betrakta den före Lars- mäss, annars slår det inte in. Man kan börja och läsa för oktober månad. Om första delen är ljus, blir det hård vinter. Är det många vita fläckar blir det illa kallt och mycket snö, och då kan vintern räcka ända till mars. För jul ser man ett stort kors mitt på vintergatan. Man kan se på fläckarna i det korset, hurudant väder det blir om jul. För tiden efter jul klyver sig vintergatan i två delar. Den ena kallas / äringsgrenen, och om den är stor och ljus, blir det ett gott år. Går solen upp klart Vafferdan och påskadan, då blir det torkår. Detsamma gäller långfredag.) Sådant väder är tredje- och fjärde- dag påsk, sådant står det sig till tredje- och fjärdedag pingst. Det är två Vaffernätter, gamla och nya Vaffernatt (Vårfrunatt). Skulle det frysa den ena natten men inte den andra, så ä dä skaafrost (skadefrost). Blir det frost bägge Vaffernätterna, så blir det frost i 40 nätter i rad men sen inget mer frost på hela sommaren. Om det regna hela sjusovare- dagen, så blir det regn i sju veckor. I pesservega? (fruntimmersveckan) regnar det alltid. I år pessa? / bare Kristina, da andre hållde tätt. Om det stormar natten mellan julafton och juldagen, så ska många storgubbar dö under året.
Himlakroppar
De skulle rakt inte topphugga några träd - för de högg av topparna till "söra" (fåren) förr det skulle de då rakt inte ta lövet på nä, för då åt inte söra lövet. De som kunde komma åt och ta av säden på ny så ville de väl det, för tog de den på nä, det skulle inte bli så bra. Och föl, när de skulle lägga på det, det ville de också skulle läggas på på nytändet. Det skulle bli bättre hästar då. De skulle alltid slakta på nyet. De slakta stora oxar förr, och så skulle de alltid bereda talgen till ljus. Då ville de alltid slakta det på ny, för då blev talgen vit och ljus, och ljusen brände bra och blev inte dödbrända. - Och om de kunde få slaktat svinen på ny, så blev fläsket mycket fastare och bättre och smulten blev mycket finare och vitare. Det som slaktades på svarta nä, så blir då fläsket slarvigt och eländigt. Om de skulle så morötter och palsternackor och ärtor, det skulle de så på nedan. Sådde de ärtorna på ny - då är allting nytt, då blommar allting - då höll de på och blomma hela sommarn, och då blev det inte så bra med ärterna, för de blev det både gröna och mogna ärter på en gång. Sådde de dem på nä, då blomma de alla på en gång och då blev det mera jämn skörd. När det inträffar 13 ny på året, då blir det ett gållny. Då kommer alltid påsken sent, för om nu eller ny tändes strax efter nyår, emellan trettonde och nyår, det blir ett gållny. Det blir inte nyårsnyet då, utan det blir det därnäst. Och påsken får lov att komma på det tredje nyet. De hade för sig att om stjärnorna gick före nyårsnyet så fick bonden gå efter tjänarn och söka upp honom, men om nyårsnyet gick före stjärnan så fick tjänarn gå efter bonden. Om nyet 'hälla' mycket på sidan skulle det bli vått, men låg det mer rätt upp och ner då skulle det bli torrt. Sådan som väderleken var fyra dagar efter nyet, sådan skulle den bli månaden ut. Var det vackert fyra dagar på nyet, så blev det vackert hela månaden. Men om det var ostadigt de fyra första dagarna, så blev det ostadig väderlek den månaden, åtminstone i början på månaden. Vintergatan går emellan öster och väster, och så går näringsgrenen ut rakt åt väster. Är den av - om det är mörkt där den går ut - då hade de för sej det blev ett missväxtår, då blev det torka. Var där fläckar på den undan för undan - ljusa fläckar - då blev det en omskiftande sommar med nederbörd. Men om den var slät och grå och där inte syntes till några fläckar, då blev det torka hela sommaren. - Vid korset, där grenen går ut, det är julatid. Blir det vitt där, då blir det snö vid julatid. Sen den änden som är åt öster till, det är oktober och november. Var det då en stor vit fläck innan korset börja, då blev det snö före jul, då blev det förjulsvinter. Var den ända i början åt öster, en stor vit fläck, då kunde man anta, att snön kom i oktober. Sen den andra delen som gick åt väster, var där stora vita fläckar så blev det mycket snö på eftervintern. Var det grått så blev det tiväder, men var fläckarna nästan så de gick ihop, så blev det ihållande vinter. - Så många mörka fläckar som det är, då blir det mildväder. Är det vitt, då blir det snö och frost. Man skall få se vintergatan nu när det blir på näet, så kan man se hurdant det blir. Det skall vara vid Larsmässetid. Sådan den är då, sådan väderlek blir det på året. Det blev det i "tursen" (tuårsen); då såg jag efter, då var där vita fläckar ända i början och då kom snön i oktober med. Den visar ända fram till midsommar. Är där vita fläckar blir där kallt och frost ända fram till midsommar, men är där långt emellan de vita fläckarna blir det en blid vinter.
Utan titel
Sjelva valborgsmässoafton var det inga eldar ell. fästlig stämning i Tunhems trakten i min barndom. Men första maj vankades ägg i hemmen likasom om påsk. Så bruka läroverksgossarna från Vänersborg gå till fots landsvägen bärande portörer samt dekorerade med löv och blommor då sådant fanns att tillgå. De sjöngo då bland annat: I dag är det första maj etc. Samt andra vår och studentsånger. De besökte då ättstupan, Lilleskog, Munkestens källa och Halleberg. Midsommarvakan! Först skulle man löva både ut och invändigt med de flesta slag av lövträd, såsom björk, Ek, lönn. Ask, bok der sådan fanns m. fl. i förstugan, kök och storstugan. även i en del uthus. Björklöv skulle strös på golvet i förstugan och storstugan. Sedan skulle plockas en s. K. Midsommarkvast av alla slags vilda blommor men först och främst prästkragar. Dessa sattes i vatten. Men även väggarna bekläddes med prestkragar (tjärblomster) och blåklint, invändigt. Majstänger fanns mycket litet i min tidiga ungdom. Vid Lilleskog såg jag en, en gång. Det var gamle stinsen baron Fleetwood som lät resa den vid sidan om bangården. Der dansades en stund på kvällen då en byspelman höll tackten med sin fiol. Munkestens källa och Gästis var sjelva dragningskraften denna tid om midsommar. Vid Önafors fanns majstång och dansbana. Något senare hade Vargöns fabriksbolag anordnat med midsommarfirande och dans kring majstången för sina arbetare.
Påsk
På "frimåndan" i dymmelveckan var det fritt för judarna att äta, på "feter tisdan" åt de värre. På "dimmel- onsdan "dimla" de ihop korset, på skärtorsdan skar de ihop det, o på "långfredan" skedde korsfästningen. Lördan var "lögerdag", då de skulle göra sig rena. På långfredagen skulle de inte äta mjölkmat, för den mjölken skulle värka ut ur kroppen i bölder. Men sen på lördag fick de äta mjölkmat i stället, därför kalla de den också "smörlördan", de fick äta smörgåsar då. / Jag hörde någon tala om "långfredasbasta", men jag vet inte närmare om det.
Påsk.
Dymmelveckans dagar: Köla måndag, aske tisdag, dymle onsdag, skära torsdag, långfredag, påskafta eller påskelorda. Har inte hört talas om långfredagsriset. De skulle sitta och äta, de fick inte gå och äta på lång- fredag (vet ej varför). Åt de smör på långfredagen, fick de värkar, och drack de mycket den dagen, fick de svettas myc- ket till sommaren. Påskeld hade de här, aldrig någon annan eld.
Påsk
Dymmelonsdag skulle de inte spinna för då fick fåren krånggången. Veckans dagar hette, svare måndag, slinketisdag, dymmelonsdag, skärtorsdag, långefredag, piskelördag. Vi barn piska varandra påskdagens mårgon med björkris och det så det sved i skinnet. Ja vet vi sprang till grannens om påskmårgon för att risa deras barn men de var allt uppe så vi fick gå hem med våra ris.
Påsk
Dagarna i dymmelveckan hette: "Askmånda, fetetisdag eller fläsktisdan, dimmelonsdan, skärtorsdan, långfredan o 'stäcke' (korta) lördan." Man skulle hugga opp veden före dimmeln, så inte "dimmel kom i veen." Dimmelonsda var farligast av dagarna, för då skulle "dim- mel" komma. De, som ville ha riktiga eggjärn, skulle smi tre skärtors- / dager, det kallades "skärtorsdags- stål." Men om de skulle ta stål till detta på något ställe, vet jag inte. Om man skar med skär- torsdagsstål i smör, så kom det opp blod ur smöret, sa' de, om det var något trolleri med smöret. Man skulle inte äta mjölk- mat på långfredagen, den skulle värka ut ur kroppen, det blev bölder o sådant. På påskafton eldade man också.
Påsk
Dimmelonsda, skärtorsda o påskkvällen var farligast i dymmelveckan.
Påsk
Vi skulle alltid ta in sopan o rakan o alla kvastar till påsk, det fick inte ligga ute. Man skulle inte låna ut något i påskveckan, då blev det olyckor. Man skulle ge bort då i stället. Och så skulle de hänga opp horn av getter över lagårn vid påsk som skyddsmedel.
Påsk
När de gick till kyrkan i fastan, så var de svart- eller mörkklädda, det passa inte med röda klän- ningar då. Jag hörde allt det talet att man inte skulle äta mjölk på långfredagen, men jag hörde inte varför. På påskkvällen elda de pås- eldar o sköt då också. De skulle opp på påskdagens morron o se solen gå opp, o så skulle de lyfta på hönsen, dessa skulle vara med o vara vakna då.
Påsk
De bruka skjuta över husen på påsk så inte trollen skulle komma ner. De sköt i skymningen på påskafton. Det var en som sköt över lagårn, o det kom eld från bössan o tände eld på hela hus- raden. Fåren blev klippta på påsk- natten. I Linhult i S. Råda titta de särskilt efter före helgen att få- ren inte var klippta, men efter- åt var de i alla fall klippta vid öronen så att blodet kommit fram.