Transkriberad uppteckning

De skulle rakt inte topphugga några träd - för de högg av topparna till "söra" (fåren) förr det skulle de då rakt inte ta lövet på nä, för då åt inte söra lövet. De som kunde komma åt och ta av säden på ny så ville de väl det, för tog de den på nä, det skulle inte bli så bra. Och föl, när de skulle lägga på det, det ville de också skulle läggas på på nytändet. Det skulle bli bättre hästar då. De skulle alltid slakta på nyet. De slakta stora oxar förr, och så skulle de alltid bereda talgen till ljus. Då ville de alltid slakta det på ny, för då blev talgen vit och ljus, och ljusen brände bra och blev inte dödbrända. - Och om de kunde få slaktat svinen på ny, så blev fläsket mycket fastare och bättre och smulten blev mycket finare och vitare. Det som slaktades på svarta nä, så blir då fläsket slarvigt och eländigt. Om de skulle så morötter och palsternackor och ärtor, det skulle de så på nedan. Sådde de ärtorna på ny - då är allting nytt, då blommar allting - då höll de på och blomma hela sommarn, och då blev det inte så bra med ärterna, för de blev det både gröna och mogna ärter på en gång. Sådde de dem på nä, då blomma de alla på en gång och då blev det mera jämn skörd. När det inträffar 13 ny på året, då blir det ett gållny. Då kommer alltid påsken sent, för om nu eller ny tändes strax efter nyår, emellan trettonde och nyår, det blir ett gållny. Det blir inte nyårsnyet då, utan det blir det därnäst. Och påsken får lov att komma på det tredje nyet. De hade för sig att om stjärnorna gick före nyårsnyet så fick bonden gå efter tjänarn och söka upp honom, men om nyårsnyet gick före stjärnan så fick tjänarn gå efter bonden. Om nyet 'hälla' mycket på sidan skulle det bli vått, men låg det mer rätt upp och ner då skulle det bli torrt. Sådan som väderleken var fyra dagar efter nyet, sådan skulle den bli månaden ut. Var det vackert fyra dagar på nyet, så blev det vackert hela månaden. Men om det var ostadigt de fyra första dagarna, så blev det ostadig väderlek den månaden, åtminstone i början på månaden. Vintergatan går emellan öster och väster, och så går näringsgrenen ut rakt åt väster. Är den av - om det är mörkt där den går ut - då hade de för sej det blev ett missväxtår, då blev det torka. Var där fläckar på den undan för undan - ljusa fläckar - då blev det en omskiftande sommar med nederbörd. Men om den var slät och grå och där inte syntes till några fläckar, då blev det torka hela sommaren. - Vid korset, där grenen går ut, det är julatid. Blir det vitt där, då blir det snö vid julatid. Sen den änden som är åt öster till, det är oktober och november. Var det då en stor vit fläck innan korset börja, då blev det snö före jul, då blev det förjulsvinter. Var den ända i början åt öster, en stor vit fläck, då kunde man anta, att snön kom i oktober. Sen den andra delen som gick åt väster, var där stora vita fläckar så blev det mycket snö på eftervintern. Var det grått så blev det tiväder, men var fläckarna nästan så de gick ihop, så blev det ihållande vinter. - Så många mörka fläckar som det är, då blir det mildväder. Är det vitt, då blir det snö och frost. Man skall få se vintergatan nu när det blir på näet, så kan man se hurdant det blir. Det skall vara vid Larsmässetid. Sådan den är då, sådan väderlek blir det på året. Det blev det i "tursen" (tuårsen); då såg jag efter, då var där vita fläckar ända i början och då kom snön i oktober med. Den visar ända fram till midsommar. Är där vita fläckar blir där kallt och frost ända fram till midsommar, men är där långt emellan de vita fläckarna blir det en blid vinter.