Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Annandag jul
Det var di som hitta på och gick ”julbockar” om julen. De klädde sig trasiga med skinn i ansiktet och på händer och fötter. Somliga var svarta i synen. Kunde komma och tigga när som helst i julen. Och de blev trakterade. Stjärngossar mins jag inte mer till än att di gick till stugorna och sjöng. Kan inte minnas om det var annandag jul eller på trettondehelgen.
Lyktgubbar
Lyktgubbar, de sprang med lykta. Det var mest vid julen. Det var grannt att se, förstås, de sprang så det frasade. Men det var onda varelser, de däringa lyktegubbarna. De skrämde folk, när de gick till kyrka. Men jag var aldrig med om det, ja, till kyrkan gick jag, det var säkert det, men jag kom aldrig i följe med dem.
Årsgång.
Om en tös ville veta, vem hon skulle bli gift med, så skulle hon gå ut var torsdagsnatt i sju veckor före jul. Hon skulle gå ut i skogen och sätta sig på samma ställe var gång, och då hörde hon ljud, som sa, vad han var för något. Hamrade det, så blev hon gift med en snickare. När de gick så, det kallade de gamle att gå årsgången.
Hösthalvåret
439. Olsmässekrok, så var det så slut med alla förnö- denheter. Då väntade de på skörden. 440-450. Jag vet inget, om de dagarna. 451. Då skulle alltid ätas Mårtens gås. Om Anders braskar, så Slaskar jul. - Om stubben bär hatt Andersmässenatt, då skulle vintern vara till vårfru- dan. Julasommer och påskavinter - om det var gott till jul, skulle det bli kallt till påsk.
Troll
De bryggade i Karlsgårn till jul, och då var det ett troll osynligt där och tog all vörten. Så ropte det: "Be Biänta gå hem, för Dinte-lelle trella i ellen och brände oppp sig." Då sprang hon och lämnade sin kättel, och den hade de där sen. Och de trollen bodde i Kleva berg.
Slåtter, skörd och tröskning
En kutting brännvin skulle läggas ner i första sädesvarvet i ladan, den kallades "ställknapp." Det var för att de, som tröskade, skulle arbeta flitigt, då fick de detta, när de var färdiga. Om man stal äpplen på ett träd, så skulle trädet vantrivas sedan. Av gammalt ville de gärna ha trösk- ningen avslutad till jul.
Sed på annandag jul
Flickorna på en gård skötte om lagårn. Annandag jul på morron hände det att några pojkar kunde gå dit och göra lagårn fin åt dem tills de kom ut, ifall det fanns sådana som tyckte om dem. Men var det pojkar som tyckte illa om dem, så kunde de gå dit och kasta in gödsel i stället.
Vårarbete
Till jul bakades en "julalev" de kalla, den var stor, det var som en stor ring utomkring o i mitten ett kors. Den krusades, o så lades den ner i sädesbingen under vintern. Så tog de fram den på våren, när de skulle ut och börja såningsarbetet, då blöttes den opp, o så fick arbetsfolket smaka på den.
Trettondedagen och Knut
Stjärnpojkar har jag inte sett här i trakten, men när jag var tretton år och var barntös hos min farbror i Landala i Gö- teborg, såg jag en hoper. De kom in där och sjöng. Det var mycket, men det tog jag inte vara på. En var Judas med pungen, och han fick någon slant. Brännvinspojkar gick här och vill ha ”môkebôllen”. Det var annandag jul på morgonen.
Väderleksmärken
När det är rimfrost en natt, 6 månader därefter får vi regn. Om det nu till exempel var rimfrost om jul och det varte en natt eller så, så om midsommar har vi regn. Det kan väl ha regnat innan, men, men jämt 6 månader efter kommer det säkert regn. Och det slår inte fel, för det har jag själv tagit vara på många gånger.
[saknas]
Lars rep, de kallades för sorep, jag har flera sådana kvar än. Av hornen gjordes hornskedar på vinterkvällarna Blåsan torkades och fylldes med ärter till leksak åt barnen. Pesen användes till piskeskaft och drän- garna hade sådana att slåss med på dansbanorna. Korvkryddor voro till upphängekorv, korngryn, kött fläsk, salt, peppar, mirjam och timjan. Till blodkorv blod, grovt rågmjöl peppar salt och lök. " leverkorv lever fläsk korngryn o kokt kött lök peppat och ### " salt blod rågmjöl lök peppar salt av huvud och lungor gjordes sylta. Korven efter svin hängdes på spett och torkades. Kom någon in vid slakt måste han ha en smakbit, annars blev tinan odryg och korven sur Vid jul skulle en besökande ha smakbit annars bar han ut julen.
Slåtter, skörd och tröskning
Om den sista neken, som skulle sättas opp på åkern, blev en udda- nek, så blev det mera skörd året efter, men blev det ett jämt par, så blev det mindre skörd. "Nu ta vi haren", sa' de, när de tog de sista stråna på åkern. Ingen ville bli sist med skörden, det var en skandal. "Stälakanna" sattes ner i första varvet, som lades in i ladan. De tog ett fång halm, och en del tog enbuskar, och så satte de ner en träkutting sprit i detta. När de, som tröskade, kom till detta, skulle de huja / bra och smaka på detta. De hade supesmuggar av horn på den tiden, och så tog de i dem och drack. Man ville ha tröskningen avslutad till jul eller strax efter jul, man ville ej gärna ha något kvar efter kyndelsmäss. Om de stal äpplen på ett träd, så skulle det trädet torka sedan, det har jag hört. Jag har inte hört något namn på dem som arbetade på logen och i ladan vid sädens inkörande.
Gråpen
För många år sedan bodde en jätte i ett av bergen namnet på berget har jag glömt – mellan Vänersborg och Uddevalla. Jätten kallades ”gråpen” ett almoge namn för att han alldrig blev mätt. En gång kom jätten in i en bondgård strax före jul och bad om vatten och som bondhustrun höll på att brygga dricka till julen bjöd hon jätten av drickat som stog i en lakså på golvet. Jätten tog hela laksån och satte till munnen och drack ur alltsammans drickat. Hustrun blev förskräckt men våga inget säga. Hon undra endast vart silduken tagit vägen. En stor duk som ett lakan der dricken silats igenom, Då var det väl den som kändes som en flugvinge i halsen sade jätten och gick sin väg.