Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Jul.
Om de gick avigt runt huset tre gånger jula natt och de inte såg alla vid bordet, så dog den, som fattades, under året. Och jula natt var allt vatten i åns och källor förvandlad till vin. Och jula da fick de inte sopa, för då sopade de ut jula. De so- pade ut välsignelsen för hela året.
Svartkonst
Det var en käring från Mark som talte om att när den sista kakan fint bröd, som de bakade om julen, sattes in i ugnen, kom var och en av husets folk med en fjäder och satte i kakan. Den vars fjäder föll medan kakan gräddades skulle dö under året.
Troll
40. De sa, att här skulle vara troll uppe i Linnareberg 43. Det var en som gick och byggde till jul vid Hanatorp. Då kom ett troll in, och hon sa nånting, men jag minns inte, vad det var. Då tog bondhustrun och slängde vört i ryggen på henne. - Hon var ihålig bak. När vi var barn, hade vi för oss, att det fanns troll i Stegelåsen.
Vårarbete
De baka en "juloxe" till jul, ō den spardes till de börja på att harva på våren. Den hängde på en vägg hela vintern. Och då på våren skulle oxarna ha varsitt "öra" av den, för det var rullat "öron" runt den till en del. Oxarna skulle ha "öra" ō folket fick äta opp resten. [Teckning] (Eft. beskrivn.)
Annandag jul
Annandag jul på morron kom de o sjöng, men de hade ingen stjärna då. De var 5 à 7 st, det var lite olika. De sjöng utanför: "Guds son är född i Bet- lehem på denna dag." Och när de sjungit, skulle de in o ha traktering. De sjöng bara den.
Julafton
Stugans klädsel. Mor talte om, att mormor hade fina vackra täcken hon satte på gavelväggarna, och silvret skulle poleras och sättas upp till jul. - I mitt hem ströddes granris på golvet. Men den seden var borta innan jag var konfirmerad. Julhalm. På ett par ställen hade de julhalm på golvet.
Annandag jul
Att de red Staffans vid jul har varit inte som jag minns. De sjöng då "Staffan var en stalle- dräng" vid fönstrerna. Ville de ingenting ha i gårdarna, så red de vidare, annars gick de allt med in. De skulle allt vattna hästarna då också i rinnande vatten men om det skulle rinna åt norr vet jag inte.
Vårarbete
Det bakades ett särskilt bröd till jul, och detta gömdes sedan i "säa- bingen" till våren. Det skulle då hästarna o oxarna ha för att få styrka när harvningen började, men jag hörde ej att folket skulle ha av det. Dragarna skulle få "kraft i bena," sa' de. Det låg på julbordet först över helgen.
Vårarbete
De tog märke på vad de höll i när de såg första sädes- ärlan för året, så långt lin skulle de få sen under sommaren. Linet skulle sås på Karo- linadagen. Bröd gömdes i såbingen från jul tills de börja så på våren. Likaså gömde de ibland juldricka tills de började så.
Julafton
Halmen, som var tröskad för hand med prägel, och bunden i vackra kärvar, fördes in i stugan på julafton. Den skulle sedan ligga inne hela julen. I halmen låg man och sov, och om dagarna utfördes i den alla slags julekonster. En sådan var att "ro till Tyskland". Man snodde ihop "kalbaser" av halm, och med dem gällde det att komma åt att slå varandra. - En annan lek benämndes att "ta styver". En penningpung lades på kanten av en stol, och två man tävlade om att få fatt i den med munnen. På julafton och juldagsmorgon fick korna bättre än annars. - Bordet dukades inte av på hela julen. / Alla barnen fick var sin julhög med kakor av olika slag. Den skulle ligga under jul- granen och fick inte röras, förrän julen var över. Julbrödet bestod av vanligt bröd, vetebröd och vörtebröd.
Trettondedagen.
På Trettondedagen skulle man i min barndom försöka plocka ihop, så att man hade tretton rätter mat på bordet till middag. Kött, fläsk, korv, färs fisk (till ex. lax) ål, sillsallad m. m. Lax åt man mycket i Örby. Laxen kom nedifrån Halland, men Kungsforssen i Örby orkade den inte uppför, utan nedanför forssen samlades väldiga mängder lax, som var lätt att fånga. Några Knutgubbar, kan jag inte komma ihåg att vi hade, varken i Örby eller Öxabäck. Då julen var slut, började man ju med det grova brödet igen, och satte igång med arbete av olika slag. Många hade ju ej hunnit tröska upp före jul, och då gjordes det först. Sedan körde man åt skogen, för att hämta ved och timmer, och många andra arbeten.
Julafton
Det var till att skura väggarna till jul och hänga upp vita hand- kläden. Sen var det till att ha kransar utanpå. De var olika formade, som- liga var bara som ett kors och andra var riktigt som grenar med en krona i toppen. De var av trä med papper i olika färjer klistrat på. Till en början hade vi två stora "konterfejer" hemma också. På den ena väggen hade vi "Bröllopet i Kanaan" och på den andra "Holger dansk och Bur- man". De hade hästar och red emot varandra. I mörkningen kom pappa in med julhalmen. Då skulle han vara främmat. Han kom in och satte sina stukor på golvet och frågade, om vi ville ha någon jul här. Jo, det ville vi gärna, sa mamma. Då skulle hon bjuda honom välkommen och ge honom en julasup. Sen bredde mamma halmen, innan vi skulle äta. - Julabockar gjorde de. De skulle ligga på golvet och ta dem med benen. - Varje "afta" skulle de bära ut den gamla halmen och bre på ny. Den gamla hade de till strö sen. / Nej, julgran hade vi inte då. När de började ha julgran, hade de en liten på ett bord eller en stol. Det var till att klippa papper och hänga i den. De skulle alltid baka en sorts bröd, som de kallte brännevinsbröd, till jul. Det skulle vara tunt. Så var seden, att när någon kom, skul- le den ha en sup och en trekant av det brännevinsbrödet. För om någon kom in, fick han inte bära ut julen. - Vörtabröd bakte de också till jul. Man fick inte "ljusa" under julabordet och inte titta under det heller. Det skulle båda osämja. Kreaturen skulle ha kalas på julafton. Om de hade ätit halm innan, fick de hö då. Julnatt skulle ljuset bränna hela natten. Och man fick inte tända något annat i det ljuset. - De kunde se i julelden, hur många som skulle dö på året. Julelden skulle bränna ut själv vartenda ryk, och den fick inte användas till någon kokning.
Något om julseder
Vid middags tiden julafton skulle allt arbete vara undanstökat, nekarna uppsatta, ved inburen så den räckte över juldagarna. Vid 3-4 tiden på julaf- tons em samlades man för att doppa i grytan. Vid 8-9 tiden åts kvällsvard. Juldagsmorgonen skulle så mång a som kunde gå i julottan. Den började kl. 5, senast kl. 6 fm. Både åkande och gående voro försedda med tjärbloss att lysa sig med. Blossen kastades i närheten av kyrkan i hög där de fick ligga och brinna upp. Vid färden från kyrkan gällde att komma först hem. Den som var först fick först sin gröda inbärgad på följande år. Juldagen skulle man hålla sig hemma. Sent på Juldagskvällen brukade de yngre männen ge sig ut till grannarna för att måka, giva kreaturen m.m. Efter förrättat arbete knackades folket upp, då skul- le det bestås "måkebulle", kaffe, gökar och supar, ju flera desto bättre. Ofta hände vid sådana tillfällen att det be- drevs groft ofog om de besökande närde agg till personen / i fråga. Före jul skulle väggar och tak tvättas. Bonader där det fanns hängdes upp på väggarna. S.k. handklä' hängdes upp efter taket runt väggarna. Vidare flätades halmkedjor som upphängdes och pryd- des med blommor av antingen vitt tyg eller papper. Halm breddes på golvet och fick ligga över hela julen, någon gång påfyllning vid nyår. Julbocken förfärdigades av halm och skulle tagas med fötterna. Ryggläge och fötterna lyftades över hu- vudet där bocken stod. Emellan jul och nyår började julkalasen. Där förekom lekar särskilt sådana som fodra vighet och styrka. Julkalasen fortsattes även på nya året. Knuta da'n slutade julen på allvar. Ordspråk: Efter jul kommer fasta.