Transkriberad uppteckning

Vid middags tiden julafton skulle allt arbete vara undanstökat, nekarna uppsatta, ved inburen så den räckte över juldagarna. Vid 3-4 tiden på julaf- tons em samlades man för att doppa i grytan. Vid 8-9 tiden åts kvällsvard. Juldagsmorgonen skulle så mång a som kunde gå i julottan. Den började kl. 5, senast kl. 6 fm. Både åkande och gående voro försedda med tjärbloss att lysa sig med. Blossen kastades i närheten av kyrkan i hög där de fick ligga och brinna upp. Vid färden från kyrkan gällde att komma först hem. Den som var först fick först sin gröda inbärgad på följande år. Juldagen skulle man hålla sig hemma. Sent på Juldagskvällen brukade de yngre männen ge sig ut till grannarna för att måka, giva kreaturen m.m. Efter förrättat arbete knackades folket upp, då skul- le det bestås "måkebulle", kaffe, gökar och supar, ju flera desto bättre. Ofta hände vid sådana tillfällen att det be- drevs groft ofog om de besökande närde agg till personen / i fråga. Före jul skulle väggar och tak tvättas. Bonader där det fanns hängdes upp på väggarna. S.k. handklä' hängdes upp efter taket runt väggarna. Vidare flätades halmkedjor som upphängdes och pryd- des med blommor av antingen vitt tyg eller papper. Halm breddes på golvet och fick ligga över hela julen, någon gång påfyllning vid nyår. Julbocken förfärdigades av halm och skulle tagas med fötterna. Ryggläge och fötterna lyftades över hu- vudet där bocken stod. Emellan jul och nyår började julkalasen. Där förekom lekar särskilt sådana som fodra vighet och styrka. Julkalasen fortsattes även på nya året. Knuta da'n slutade julen på allvar. Ordspråk: Efter jul kommer fasta.