Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Midsommar, Husdjur
Före midsommar skulle man plocka själva blom- morna av alla slags träd och örter och gömma till julen, då kreaturen fick det. Då skulle krea- turen hålla sig friska.
Stefanus Håkansson och Emil Lundell
Dialekt/Folkminnes inspelning.
Renlighet. Hemmet
Det skulle ha funnits de som inte tvättade sig mer än två gånger om året - midsommar å jul. Men då eldade de upp 'bastun' å tog ångbad å så tvättade de hela kroppen rik- tigt. De gamle här på trakten hade för vana att ta ett 'bas- tubad' på julafton. Då skulle de vara så rena å fina. Å då bytte de om underkläder för julen. På sommaren kunde det hända att en och annan gick å tog sig ett bad i sjön el. bäcken. Men det var inte så vanligt. De flesta gick allt med lorten på kroppen från den ena julafton till den andra. Det kunde ju hända att de kom sig för att tvätta fötterna å benen någon gång extra på året. Huvudet å händerna tvättades allt en gång till varje hälg. Skul- le en bort något ärende på en vardag, så sköljde en av an- siktet litet. Karlarna brukade inte vara så noga med sig. Såpa, sand och gräs användes vid tvättningen. / Det var för att en skulle kunna gnida av 'lorten' riktigt Förr i världen hade de allt så mycket ohyra i stugorna. Det var allt som omöjligt att hålla sig ren från det. Å det fanns de som inte trivdes om de inte hade lus på sig. Det skulle inte gå an att ta bort alla lusen ur huvudet en gång. Om de gick bort ur huvudet, så skulle det ha till betydelse att en snart skulle dö. Mödrarna brukade plocka eller kamma lusen ur huvudet på barnen. Så bruka- de de att hjälpa karlarna. När det blev för stor klåda i huvu- det så fick hon ta en kniv till hjälp å klämma sönder dem i huvudet. Kläderna hängdes upp i bastun ibland, så att de blev rena från loppor å löss. Stuggolvet sopades en gång om dagen, om det var tid till det eljest kanske det fick dra ihop till flera dagar. Sophögen låg vid en vrå vid dörren eller spisen. Brukade kasta sopor- na på varmen ibland, eljest så var själva sophogen bak- om väggen på stugan. Där kastades alla sopor, diskvatten å annan lort å där brukade de också göra sina beho- ver. Det var inte så noga den tiden. I mitt minne har de allt haft avträde på de flesta ställena. Men det / är inte länger sedan än i min mors å fars ungdom som de inte hade annat ställe än sophögen, i en buskbacke eller på stalldyngehögen. De som ville ha golvet vitt å rent till helgen, å det var de allt bra noga med över lag, skurade det på lördagsafton. De brukade vänta till långt fram på aftonen med skuringen för att golvet skulle få vara fint till söndagen. Efter skur- ningen ströddes finhackat enris eller granris på golvet. Det skulle vara i stället för mattor. Riset fick ligga tills de första dagarna i veckan. Utanför vid trampen lades granris i en rosett. Det var att torka av fötterna på, innan en gick in. Muren vitlimmades till varje storhälg. Till midsommar skul- le både skorstenen, stenfoten å muren vitlimmas.
Umgängesformer
Det var vid jul och midsommar, som de brukade ha sina "kalas". Varenda natt mellan annandagjul och tjugon- dag Knut var det kalas å dans ("julkalas", "juldans"). På dessa "kalas" var gästerna så "storbjudne". De var så blyga att gå fram till bordet å ta sig. Å ingen gick fram innan han var "bedd" två tre gånger. Somliga var så "storbjudne" så de gick inte fram förrän värden el. vär- dinnan gick fram å tog dem i armen å släpade fram dem till bordet. Den ene stod å tittade på den andre, å ingen vågade att gå först. Det var så både bland äldre å yngre. Det är inte riktigt borta ännu. Ett kalas började så där vid tretiden den ena dagen å slutade frampå morgonen den andra. Ett riktigt mål åts un- der kvällen. Det var "kalasemåle". Det var mycken mat, såsom flera sorters korv, kött, fläsk revbensspjäll, / potatis (råskalade), ostkaka, ost, smör bröd, bruna bö- nor, makaroni, "klengås", sötostegröt, lungmos m.m. Till detta bjöds brännvin, öl och dricka. Männen berättade historier för varandra, spelade kort å söp. Fruntimren hade sitt att tala på. När ungdo- men var med, så blev det lek och dans. Grannarna gjorde sådana kalas sins emellan. Då bjöds också släkten. Bjudningen utskickades några dagar i förväg. Folket i en gård hörde till ett och samma bjudlag.
Julafton
Jag mins efter gammalt folk att de brukade sätta upp 'fôggelneka' strax efter middagen. Att de var noga med att det skulle vara mycken havre i den. Vid fyratiden på aftonen skulle det vara smörgås och kaffe. Mot kvällen skulle alla familjemedlemmarna bada. Då sattes ett kar mitt på golvet. När hälften hade badat skulle man byta vatten. Men det vattet fick inte slås ut, för det skulle man tvätta kläder i efter jul. 'Löge' = bada. 'Lög- ning = badning. När 'löginga' var gjord så skulle var å en byta underkläder. I 'lögvattnet' lades blomster som plockats på midsommar. Det skulle vara så hälsosamt. Att underkläder byttes var för att man skulle vara ren å färdig att fara till kyrkan på morgonen. Kl. 6 for de till kyrkan. När badningen var färdig så blev en bjuden på en sup å en smörgås. Det var bruk i gamla hem. / Ved och vatten skulle inbäras på julafton så att det rack för åtta dagar framåt. Så skulle en doppa stål i vattnet för att det skulle vara riktigt. Julbadet skulle vara till 'vaffer'. - Julkvällen skulle kreaturen ha av all slags skörd, såsom av kornet, havren, rågen o.s.v. och så skulle de ha av allt som fanns på julbordet. Hästen var det mest noga med att han fick. Så talade de om för djuren att det var jul- kvällen. Så brukade de i Skattebol hos de gamle där. Kl. 7 el så där åt de 'kväl'. Då var det fägnad av lutfisk å gröt å brännvin å dricka. Julbordet skulle stå du- kat på natten. Tomten skulle ha ett grötfat å en sup.
Midsommar
Förr ha de plockat blommor "roser" å alla sorter, särskilt "svalblömster" till midsommar, och dessa skulle sättas över alla skåp inne. Man skulle ta blom- mor på alla sina gärden, och vi hade femton gärden, så det var allt å fare över. Man tog bara på sina egna gärden inte på andras. För då ska ja säje fröken att käringera geck å trôlla. Ett par barn kom å klaga, att ett par käringer hade slage ut ett lakan på vårt råggärde. "Men vi får allt rôg ändå," / sa jag. Min farfar kom från Sexdrega i Västergörland, och han brukade plocka blommor så på sina gärden, och far höll på det sedan. Det skulle klädas maj- stång, och den skulle ha armar förstås. Så bands det kransar av alla möjliga slags blommor, och dessa skulle hänga på ar- marna. Det var två armar på den "som kvennfôlka." Först tog de löv runt om den. I toppen var en "rosekost" (bukett), och så var det en rosekost sen på var arm. De reste inte majstäng- er överallt, här i Törebol var en plan där de reste. / Till mat på midsom- mardagen skulle det vara sötost, där de hade råd att göra förstås. Det skulle vara smörgås och sötost till midsommarmid- dan, kanske någon korvbit också, men det skulle egentli- gen vara av mjölk allting. Så de hade "halost" (vit hård ost) också då. De dansade vid majstång- en, och de hade även dansbanor här. Det satte opp en i Knoll här i Glava, och dit kom de ända från Köla. De hade blåsare där ibland eller också en som satt i en vrå och spelade.
midsommar.
Jag mins att vi hade "majstång" om mid- sommarnatten i Ström, Hucken å Klevane. Så det var på flera ställen de hade, såväl i bond- gårdar som på herrgårar. "Majstången" restes på kvällen, när den var klädd. Det var töser å pojkar från gården som klädde. De skaffade löv och blommor - blåklint, prästkragar, midsommar- blomster å alla slags granna blommor de kunde få tag i. En lång lövslinga som gick i spiral uppför stången. Ett kors med kransar hängande ned. Kransarna var gjorda av löv och blommor. I toppen en flagga eller en stor tupp. På kväl- len, när stången var rest, så började dansen. Det blev först en ringdans kring stången där alla var med. Spelmannen spelade en låt, å / så sprang de i ring kring stången. Det var käringar ute å drog dagg med lakan. Den hade de att ge kreaturen. Så var det käringar som var ute å plockade blommor å gav kreaturen. Mor talade om det. Det var på ett ställe som de skickade pigan att hon skulle plocka blommor på en annans mark. Men pigan gick in på det stället å talade om i vad ärende hon var ute, se'n gick hon på sin husbondes å tog blom- mor med sig hem. Hon ville inte vara med om den styggelsen att gå å ta kraften från andra. Om midsommar brukade en ha björkar på ömse sida om dörren å löv inne i stugan. Lövkvis- tar sattes här å där, för att det skulle bli fint. Rönn å asp användes helst. På golvet ströd- des löv eller hackat granris. Det var en del som hellre tog granris, för de var rädd att få fläc- kar av lövet på golvet. - Blommor togs in. Man band ihop i små kvastar å lade där det pas- sade. Spisen gjordes fin med blommor. De / blommorna tog en sedan vara på, för de skul- le kreaturen ha, så att de skulle bli duktiga att mjölka. Vid majstängerna var det "mesommersvak". Där höll de på med dansen till dess solen hade gått upp. En del hade lagt ihop, så de hade fägnad. Brännvin hade de med sig. Det var "storhelg", å då gick det inte an utan brännvin. På somliga ställen hade de "rônse" /"kringgunga"/. Många hade roligt vid dessa. De gungade varan- dra. Vi hade en sådan här i Klevane.
midsommar.
Jag mins folk som gick ute om midsommar- natten i anders "jâle" å plockade blomster. Des- sa hade de å gav kreaturen sina undan för undan. De hade den tanken att de skulle dra sig till vinst av andra genom detta. Det var mor till den pi- gan vi hade, som gjorde sådant. Somliga smög sig till att gå å håva till sig daggen från andra. De drog särken sin på gräset. När de fick full den, så gick de hem å vred ur den åt korna sina. Då hade de tagit vinsten från grannen sin. - Min mor var till Karlan- da till hälsokällan en midsommarnatt å drack å tvättade sig med det vattnet. Jag mins att hon hade med hem av vattnet så att vi fick dricka av det. Det skulle vara som / hälsosammast som om midsommarnatten. Majstång kommer jag allt ihåg att de hade i går- darna. Det var i någon större gård. Jag mins inte något vârre till hur hon var klädd. Hon var klädd med löv. Det var som ett kors på henne, å där hang det någon krans. I top- pen en blombukett.
midsommar.
"Majstång" kläddes i en och annan gård. Det var så brått innan den blev iordning på midsommaraf- ton. Den skulle vara klädd så färdig till kvällen. De mest intresserade av ungdomen i gården hjälpte till med att klä den. Hon restes på en jämn backe. Hon kläddes med allt slags löv en kunde få tag i. Så var det att plocka blommor å blanda i lövet. Särskilda kransar av löv å blommor hängdes på korsarmarna. I toppen en lövkvast eller en flag- ga. Stången virades i spiral med löv. Så hade en mycket klätt med löv inne. De som hade gott om löv kunde göra sig före å sätta upp en "lövhydda". Då satte man ned björk vid björk i en lagom fyrkant, å lämnade en öppning på ena ändan att gå in å ut genom.
Midsommar
På midsommarnatten skulle de lägga ut handdukar för att det skulle komma dagg i dem, dessa skulle de sedan ta o läg- ga om kärnan för var gång de kärna, då blev det tur med smö- ret.
Midsommar
Jag vet inte om någon maj- stång här på orten, men vid Krontorp i Visnum har jag sett i mina pojkår. Man skulle plocka nio sorters blommor o sova på på midsommarnatten. Daggen på midsommarnatten var bra för reumatism, de samla åt min morfar, o han tvätta sig i den.
Midsommar
Det var en plats norr om kyrkan här där de hade majstång. Denna var klädd med löv o med en krans opptill, att det var tvärarm på den minns jag inte.
Midsommar
Jag mins att vi i min ungdom hade "mesammers- bane" och "messomersdans" i Månstad. Där var en majstång rest. Hon var lindad med löv och så hang det kransar på korset. Ungdomen dansade runt henne hela natten.