Transkriberad uppteckning

Det skulle ha funnits de som inte tvättade sig mer än två gånger om året - midsommar å jul. Men då eldade de upp 'bastun' å tog ångbad å så tvättade de hela kroppen rik- tigt. De gamle här på trakten hade för vana att ta ett 'bas- tubad' på julafton. Då skulle de vara så rena å fina. Å då bytte de om underkläder för julen. På sommaren kunde det hända att en och annan gick å tog sig ett bad i sjön el. bäcken. Men det var inte så vanligt. De flesta gick allt med lorten på kroppen från den ena julafton till den andra. Det kunde ju hända att de kom sig för att tvätta fötterna å benen någon gång extra på året. Huvudet å händerna tvättades allt en gång till varje hälg. Skul- le en bort något ärende på en vardag, så sköljde en av an- siktet litet. Karlarna brukade inte vara så noga med sig. Såpa, sand och gräs användes vid tvättningen. / Det var för att en skulle kunna gnida av 'lorten' riktigt Förr i världen hade de allt så mycket ohyra i stugorna. Det var allt som omöjligt att hålla sig ren från det. Å det fanns de som inte trivdes om de inte hade lus på sig. Det skulle inte gå an att ta bort alla lusen ur huvudet en gång. Om de gick bort ur huvudet, så skulle det ha till betydelse att en snart skulle dö. Mödrarna brukade plocka eller kamma lusen ur huvudet på barnen. Så bruka- de de att hjälpa karlarna. När det blev för stor klåda i huvu- det så fick hon ta en kniv till hjälp å klämma sönder dem i huvudet. Kläderna hängdes upp i bastun ibland, så att de blev rena från loppor å löss. Stuggolvet sopades en gång om dagen, om det var tid till det eljest kanske det fick dra ihop till flera dagar. Sophögen låg vid en vrå vid dörren eller spisen. Brukade kasta sopor- na på varmen ibland, eljest så var själva sophogen bak- om väggen på stugan. Där kastades alla sopor, diskvatten å annan lort å där brukade de också göra sina beho- ver. Det var inte så noga den tiden. I mitt minne har de allt haft avträde på de flesta ställena. Men det / är inte länger sedan än i min mors å fars ungdom som de inte hade annat ställe än sophögen, i en buskbacke eller på stalldyngehögen. De som ville ha golvet vitt å rent till helgen, å det var de allt bra noga med över lag, skurade det på lördagsafton. De brukade vänta till långt fram på aftonen med skuringen för att golvet skulle få vara fint till söndagen. Efter skur- ningen ströddes finhackat enris eller granris på golvet. Det skulle vara i stället för mattor. Riset fick ligga tills de första dagarna i veckan. Utanför vid trampen lades granris i en rosett. Det var att torka av fötterna på, innan en gick in. Muren vitlimmades till varje storhälg. Till midsommar skul- le både skorstenen, stenfoten å muren vitlimmas.