Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Knut.
Då kördes julen ut, då tog vi ut halmen. Det kunde vara de som klädde ut sig och kom och körde ut julen som de sa´. Då skulle de ha och dricka förstås.
Julafton
387-390 ej besvarade. Jag var minst 15 år när jag såg den första julgranen här i stugorna. Det var en liten granbuske som var klädd med klippta pappersremsor, appten och hembakade ring- ar. 342. Intet att anteckna. 393. På julbordet låg en "jul- hög" under hela julen. Den låg mitt på bordet. Först låg en kaka, krusig och grann och på den julosten. Se"n var det bakvärk av många fasoner som rättades runt omkr. D. s.k. "altartavlan" sattes framför "julhögen". Den var uppsatt i form av lussekatter. Julhögen kallades också för "julhem". - Om någon tittade under julbordet, så blev det otur i huset. Det fanns väsen som en inte såg under bordet. Julaftons kväll delades en havernek mellna korna. Ett tregreneljus brann på julbordet medan en åt julkvällen. Julbrasan bestod av / björkved. Julafton bar man in så mycken ved att den varade till tredjedagen. Men björkved skulle det vara till kvällsbrasa. Benämning: "julvarme". De döda troddes komma på besök julnatten och farmor bäddade en sär- skilt fin bädd, som Jesus skulle ligga på. Julneken vet jag ingenting annat om än att de tog av de finaste nekerna och satte upp åt fåglarna, för att de inte skulle behöva vara missbelåtna. Jag mins att farmor bad att inte något ont skulle komma och ta oss om julnatten. Den bönen läste hon, innan vi gick och lade oss.
Julafton
Mor brukade skrapa bakeskiva på bakebordet efter julbaket och baka "tuller" av detta, hon tog i lite mjöl i detta och bakade, och så gav hon kon det på julafton. Jag har hört de har sagt att de tog in halm på golvet på julen, men jag har aldrig sett det. Vi fick en liten "kvest", en liten granbuske, till julgran, vi som var fattiga, och mor stöpte ljus i formar till den. Det var en liten topp på en granbuske, och den sattes i en ljusstake där den kilades fast och bands med trådar. / Så hade vi några små kara- meller i, som man fick köpa i bodarna, det var nån gubbe och lite läsning på dem. Vi hade inte råd att tända julgranen på julkvällen, utan den tändes på julmorron, och då sattes ljus i fönsterna också. Och de, som åkte till kyrkan, hade "törelôger" (bloss). Jag vet inte om någon "julbåge", utan vi satte ljusen i trästakar, och så hade de tennstakar och mässingsstakar också. Hemstöpta ljus var det alltid, de gjordes i formar eller i kärna, vilket som helst. Mor bakade kakor som fick hänga och torka på spett i taket. Och vi fick också sådana små kakor, som vi hade på små / spett vi också. Och så bakade mor korta sirapslimpor till jul av rågmjöl som hon själv siktat genom en sikt. Någon spannmål under bordet på julnatten har jag ej hört talas om. Vi hade en "trinn" (rund) spis hemma, och där eldade far lite bättre ved till jul.
annandag jul.
Andag jul gick de som kunde sjunga bra å "sang för dörr". Det var flera i sällskap. Så gick andra med "ljuse stjärna". Det var "de vise män från Öster- land". - När de kom, så sjöng de: "Goder morgon, goder morgon båd' kvinna å man å husbonde uti huset med maka för ### ------------------ ------------------------- Detta sjöng de, när de kom in. När de stod utan- för stugan så sang de Staffanvisan. - Den första i sällskapet hade en pappersmössa på huvudet Den var utstofferad med band å granna gräjer. Han stod upp som en annan strut. Det var vita å röda band. De fladdrade runt omkring. Så ha- de han granna pappersordnar på bröstet, stjär- nor och grant. Svärd vid sidan. Detta skulle / vara själva kungen som gick i spetsen för de andra. Så var det en som bar en stor stjärna av papper. Det var ett ljus inuti den å när stjär- nan snoddes runt, så blev det så grant ljus, för det var flera färger på papperet. "Di vre stjärna så dä skimra för fönstre så rart." Jo- sef var med. Han var sotad i ansiktet å utklädd så att ingen skulle kunna känna igen honom. Han skulle ha fägnad med brännvin. Å det blev de andra också. Josef hade en täljbila i handen. Den högg han i golvet, när han kom in. Jag mins en liten strof till som de sjöng: "Kung Herodes kommer ridande på sin apelgråa häst ------------------- Så var det de som gick upp i god tid å gick å mokade ut gödseln i någon ladugård - åt nå- got folk som de tyckte om. Därför kallades också denna morgon för "moksterotta". Di geck ôpp i moksterotta". När de hade mokat å gjort fint i ladugården så skulle de in, å då fick de / en väldig smörgås. Den kallades för "mokstergås". Så där brukade de gå å göra fint i ladugårdarna åt varandra. På annandagen började "juldanserna". Ungdomen lade ihop. De fick av husmödrarna det de skulle ha. Jul- dans hade man i den stuga där man slapp in.
annandag jul.
Sångare var ute å sjöng på denna mor- gon. De "sang för dörr." Somliga kunde vara ut- klädda å sotade, så att inte någon skulle käns vid dem. De stod utanför å sjöng. Men så blev de insläppta å blev bjudna på brännvin å sovel.
Annandag jul
På 1890-talet, när jag tjänte i Frosterud, var jag med om att gå med ljuse stjärna. Stjärnan för- vara de i Frosterud år för år, det var en trästomme klädd med papper, rött o blått. Vi bruka vara många i säll- skap, men vi var inte utklädda. Utanför fönstret sjöng vi "Goder morgon" o "Julvisan", o då börja de vakna inne. Julvisan. "Guds son är född i Betlehem på denna dag allt efter Guds eget välbehag o vorden kött av blott gunst och nåde / är han oss sänd till hjälp och tröst, och haver från all våde all världen återlöst. Ack änglabud av änglar och härskarorna förkunnar frid på jordene och prisar Gud. Med edra egna tungor med harpor och basunaljud Jag hjärtligen lovsjunge och prisar Herren Gud. När änglars kor betygande sin stora fröjd och sjöngo Gud i himmelshöjd med glädje stor. Då är den aldrig värdig att nånsin äga mål och ljud som ej är vorden färdig / att lova Herren Gud. All kärlek(s) Gud när jag din godhet tänker på mitt hjärta villigt brista må all kärleks Gud, som så har älskat världen, att du dig själv i döden gav och undergick den färden att helga så vår grav. Och hjärtans fröjd nu låt oss alla vara glad, och med de herdar gå åstad av hjärtansfröjd! Och följa stjärnan efter som är Guds ord klara ljus på vägen jämn och rätter till herrens helga hus. / De vise män och hedningar av Österland som kommer ifrån "midiand" till Betlehem, uppläto sina håvor av hjärtans största rörelse och skänkte honom gåvor guld myrra, rökelse. Välkommen hit min gud, min bror, min frälsare till jorden ifrån himmelen välkommen hit. Fast dina lemmar späda i krubban lades ned på strå, skall dock din kärlek glädja var en dig skåda får. Din nedrighet skall göra mig i himmelen rik / och dina helga änglar lik i evighet, du vetat dig förnedra, på det du oss upphöja må vad kan oss mera hedra än livets krona få. Låt oss begå att fira så vår julefest att Jesu själv må bli vår gäst jag önska må. Då kan oss intet fela välsignelse i råd och dåd, ty han vill med oss byta sin kärlek och sin nåd. Hans stora namn det Jesu är, en frälsare en mänskovän och älskare det är hans namn. / Det namnet även nämnes och första gången taltes om, när Gabriel utsändes och till Maria kom. På detta namn beror ock all vår salighet som skriften nogsamt säga vet i detta namn skall alla släkter varda som uppå jorden finnas må välsignade och sparda att livets krona få. En helig tröst att han som är vår frälsare skall en gång bli vår domare en härlig tröst, då han i skyn skall komma med makt och mycket härlighet / att giva ond och fromma sin lön i evighet. För Jesu död låt oss vår tid väl akta må att ej våra lampor slockna må för Jesu död, när brudgummen månd komma att då våra lampor brinna må, och vi med alla fromma i salen få medgå." Goder morgon. "Goder morgon, goder morgon, både herre och fru, husbonde, matmoder, varda lustiga nu, vi önska eder alla en lycksalig god jul ifrån alla olyckor bevare eder Gud. / Vi fira vår högtid med sång och musik till minne av vår frälsares födel- setid. Inte ä vi utgångna på något snikeri för vi ha allt fått frukost hemme, men dä tror väl inte ni." Staffansvisan sjöng vi också. Staffan var en stalledräng tackom vi så gärna, han vattnar sina fålar fem allt för den ljusa stjärna. Dagen synes icke än men stjärnorna på himmelen de blänka. De två de voro röda tackom --- / de tjänte väl sin föda allt för --- Dagen synes --- De två de voro vita de voro varandra lika. Den femte den var apelgrå den själve Staffan rider på. Kära mor i huset det tackom vi så gärna. I tändom nu upp ljuset allt för den ljusa stjärna. Kära far i bänken giv lite utav skänken. Vi önska er så mången tack som färger finnas på er katt. / Allt för den ljusa stjärna." Det var tidigt på morron till annandag jul som vi gick.
Annandag jul
Jag har varit med om att gå med "ljuse stjärna." Stjärnan såg ut som ett "hämteressel" med en axel på o ljus satta i o så genomskinligt papper över. Vi börja vid 9-10-tiden på juldagens kväll o höll på till 4 à 5 på annandagens morron. Vi var "vise män", o jag var med bland dem en gång. Vi hade då vita skjortor med ett läderrep om livet o en röd pappersstjärna vid ena sidan o så hattar av papper. Vi vise män gick före de / andra in o fram till bordet o ställde oss med ryggen mot bordet o vända mot fönstret där de andra stod o sjöng tills de sjungit fär- digt. De sjöng julvisan "Guds son är född i Betlehem på denna dag". Sen kom de in, o då sjöng de: "Vi har ock en Judas som bär våran pong. Kom in Judas!" Då kom även denne in, han var klädd i en vargskinnspäls o en gammal sjö- manshatt o var sotig o sa' att "han ville ha pengar i sin pong o ljus i sin påse." Och suparna, som vi fick, tog han o slog i en butelj också. När de andra kom in, vände vi vise män oss mot dem o stod där stilla. När de bjöd oss, var Judas / framme som en "fesk" o skulle passa på o ta. En i Frosterud gick efter konjak, då sa' Judas, som börja bli lite full: "Ni ä en bra kar. Ni har öge ni." Blev de inte insläppta på något ställe, så sjöng de: "Tack, tack för supen som vi fick den rann så lustigt neder den ställde kroppen i gott skick den rann i alla leder." Med samma de kom till ett ställe, kunde de också sjunga: "Goder morgon, goder morgon både kvinnor o män husbönder, matmödrar, gå lustigt ur säng. Vi önska Er alla en lycksalig god jul från alla olyckor bevare Eder Gud!" När de gick, så tacka de, / men jag vet inte något särskilt som de sjöng då. När jag var med, så var jag en 18, 19 år. Vi var till flera gårdar här., Iserud, Frosterud, Gaterud, Kolerud, Skottlanda.
Annandag jul
När jag var med o gick med "ljuse stjärna" här, så var det en "kung", han lånte en fanjunkar- uniform o tog på sig. Sen var det en knekt, han hade också några särskilda slags knappar. Och så tre vise män som var vitkläd- da med topphattar av papper. Jag spelade, jag var rödklädd, o så var det en som bar stjärnan, han var inte något särskilt klädd. Stjärnan bar han i en ställning, stommen till stjärnan var överklädd med papper, o på detta hade vi klistrat figurer / som vi klippt ur, vise män, tvillingarna o.s.v. Sen var det Judas o om honom sjöng vi, innan han kom in: "Vi har ock en Judas han bär våran pung jag tror han är kommen från skogen, och svarter i syne liksom en murjan, han kan skrämma bort alla små barn, när som de får höra honom skratta. Och pungen den bär han uti sin hand den ramlar och skramlar det mesta han kan för ty si penningar vill han ju hava!" Då kom Judas o tiggde pengar till ljus / i stjärnan. Knekten, som var med, skulle hålla reda på Judas. Han skulle ge honom stryk, men då hade Judas en bräda under pälsen som han slog på. Med samma vi kom in, sa' kungen ett rim, det var om att vi var komna från Medians land o att Kristus var född, men jag minns det inte riktigt. De vise männen var det egentligen som skulle sjunga, fast de andra kunde hjälpa till. Kungen skulle egentligen vara som en ledare för det hela. "Var hälsad sköna morgonstund," sjöng vi, antingen utanför fönstret eller inne sedan. Om två lag med ljuse stjärna stötte ihop på morron, / så kunde det hända att de för- störde stjärnan för varann.
Annandag jul
Det var på morron annandag jul som de kom med ljuse stjärna o sjöng julvisa. En som var "Judas" var utklädd, han hade en vrängd päls på sig. Men någon annan utklädning då vet jag inte om här. De hade dragspel med sig ibland också. "Guds son är född i Betlehem," sjöng de.
Annandag jul
De gick med ljusa stjärnan på natten till annandag jul o sjöng "julvisan:": "Guds son är född i Betlehem på denna dag." Detta håller de på med än här. En "Judas" var med som samla pengar.
Annandag jul
Ljuse stjärna gick de med på morron till annandag jul förr, de veva med den vid fönstret o sjöng. Men jag minns bara en gång hemma att en av dem kom in, han villa ha pengar. Men i somliga stugor var de inne med stjärnan o fick ost o bröd eller kaffe. Utanför fönstret sjöng de julvisan: "Guds son är född i Betlehem på denna dag."
Annandag jul
Jag har varit med om att gå med "ljuse stjärna". Det var en med som var Judas, han hade en stor vargskinnspäls på sig, o han skulle tigga pengar. Vi sjöng julvisa när vi kom: "Vak upp, se ljus, se mor- gonstjärnan lyser klar." Och så fick vi fägnad i gårdarna när vi kom.
Annandag jul
"Andamôran" om folk å môka gödseln ur fjuset. Det var på sådana ställen som de "lika" sig. Somliga trod- de att det var trollgubbar som sopat ladugården. Där de inte "lika" sig hävde de in halv "fjuset" i gödsel. På annandagen började julkalasen och höll på till tju- gondag Knut - det ena efter det andra. På morgonen, så tidigt det stod till att vakan, skulle man ut och vattna hästarna medan det var "kraft" i vattnet.