Transkriberad uppteckning

När jag var med o gick med "ljuse stjärna" här, så var det en "kung", han lånte en fanjunkar- uniform o tog på sig. Sen var det en knekt, han hade också några särskilda slags knappar. Och så tre vise män som var vitkläd- da med topphattar av papper. Jag spelade, jag var rödklädd, o så var det en som bar stjärnan, han var inte något särskilt klädd. Stjärnan bar han i en ställning, stommen till stjärnan var överklädd med papper, o på detta hade vi klistrat figurer / som vi klippt ur, vise män, tvillingarna o.s.v. Sen var det Judas o om honom sjöng vi, innan han kom in: "Vi har ock en Judas han bär våran pung jag tror han är kommen från skogen, och svarter i syne liksom en murjan, han kan skrämma bort alla små barn, när som de får höra honom skratta. Och pungen den bär han uti sin hand den ramlar och skramlar det mesta han kan för ty si penningar vill han ju hava!" Då kom Judas o tiggde pengar till ljus / i stjärnan. Knekten, som var med, skulle hålla reda på Judas. Han skulle ge honom stryk, men då hade Judas en bräda under pälsen som han slog på. Med samma vi kom in, sa' kungen ett rim, det var om att vi var komna från Medians land o att Kristus var född, men jag minns det inte riktigt. De vise männen var det egentligen som skulle sjunga, fast de andra kunde hjälpa till. Kungen skulle egentligen vara som en ledare för det hela. "Var hälsad sköna morgonstund," sjöng vi, antingen utanför fönstret eller inne sedan. Om två lag med ljuse stjärna stötte ihop på morron, / så kunde det hända att de för- störde stjärnan för varann.