Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Trettondedagen och Knut
Inga vissa antal rätter. Det åts den dagen som på de andra högtidsdagarna under jul. "Trettondag klätt gör jula slätt. Tjugondag Knut kör jula ut." Tjugondag Knut var det slut på julen. Det blev att klä av julgranen och köra bort den, so- pa golvet och lägga undan sådant en hade haft framme för julen. Så börjades arbetet. Spinnrocken och kardorna kom fram och det blev vardag med en gång.
Himlakroppar
När man klippte av kanten ner- till på håret, så skulle den klippas av på ny o ej på nedan, ty i så fall växte ej håret sedan. Lysning skulle tas ut på ny. Om man håller något i han- den när man får se ett ny, så skall man få en skänk medan det nyet varar. Adam och Eva bär en vat- tenså på en såstång i månen, de bär den på axlarna o går efter varann, o sån hänger på mitten. Om de såg norrsken, så skulle det bli oväder.
Himlakroppar
Om isen fryser till först på nedan, så går den opp tre gånger innan den lägger sig på allvar. De skulle slakta på ny, annars skulle "sôgle" (sovlet) krypa ihop, o det skulle inte bli nån drygsel i det alls. Om månen stod "vipen", på kant, blev det nederbörd, stod den rakt, blev det uppehåll.
Himlakroppar
När de skulle hugga kolved o ved att elda med, skulle den huggas på ny eller medan månen var i första kvarteret, för annars spraka den. Likaså skulle man slakta på ny, ty annars blev ej köttet o fläsket gott. Vintergatan spådde de på. Orions stjärnbild kallades "Trerocken" eller "De tre vise männen." Sen tala' de om "Sjustjärnera" o "Karlavangen."
Naturfenomen
Var det norrsken, gick sillen till efter norska kusten. Är det mycket spindelväv på buskarna på hösten, så säger de att "räven bryggt," då skall det bli vackert väder.
Naturfenomen
"Tordön" sa de om åskan. Tor åkte, sa de gamla, o när dä skramla när åskan gick, så va dä skral- ligt i vägen. En åskvigg slog ihjäl oxarna för Hobergsgubben, han bodde i Ho- berget mellan Persberg o Filipstad. Han tordes sen inte skaffa sig oxar på ett tag, men så skaffa han ett par, o då kom det en åsk- vigg. "Jaså, du har reda på att ja skaffat oxar igen," sa han.
Festeldar och nödeldar
Valborgsmäss skulle de elda på alla höga höjder. Eldarna skulle skrämma bort ont o även vargar förr.
Luftfärder
En gumma i Närke åkte på en virvelvind en gång, o det var så roligt, tyckte hon, så hon satt o sjöng kväservalsen.
Marknader
I Kristinehamn var "massmäss- marten" i början av oktober, och så var det en på våren, "fastingen" i början av april. Bönder och herremän träffades där, o då bestäm- des om järnpriser och sädespriser. De sa därför också "järnmarten". Marknaderna vara i en hel vecka där förr, o det var en massa stånd över torget. På södra torget var stånd med klädesva- ror och kortvaror, färdigsydda kläder kom skräddare med. På norra torget var matvaror, svin, fisk o höns, grönsaker o ## / lök o kålhuvuden. Sen kom spektakelmakare dit med skjutbanor, karameller och förevisning av trollonster av olika slag, buktalning och hypnotisering. I Filipstad hade de "oxhälja", oxmarknad, den var 13 sept. förr. Gummorna, som ej var iväg dit, tog ledigt den dagen o gick till varann o kalasera, medan gub- barna var till stan. Den här delen av socknen var mest till marknaderna i Kristi- nehamn, men västra delen av socknen hade oxhälja.
Marknader
"Matsmässmarknad" o "fastingen" i Kristinehamn var stora mark- nader. Pigor o drängar var iväg o tog "stässel" o fick "stässel- pengar." Sen var det "oxmarknan" i Filipstad. Det är ett ställe, Amerika, vid Viggetorp här. Där var det en som gjorde riktiga träskor. Likaså var det en sådan i Norsbäcken vid Bergsjö. De kanske sålde sådana skor på marknan också, men mest sålde de hemomkring. Kreatur sålde de på ox- / marken i Filipstad o även på höst- marken i Kristinehamn på "oxlöcka" där. Det var en som gjorde hemgjorda bogträn o sålde på Kristi- nehamns marknad.
Marknader
När marken blev i Filipstad om hösten, så for de dit med de kreatur de hade o sålde, en del sålde de till slakt o en del till liv. Marken vara i två dar, de kalla den för "oxmarken" eller "oxhelja." De gjorde i ordning i hemmen till marken, det skulle vara rent o snyggt. Om marknadsafton kom de efter vägarna med så mycket kreatur. Och så fick de hyra in sig var de kunde i gårdarna, o så fara in till marken i god tid om morron.
Jakt
Om bössan var skämd, skulle de försöka få in en orm i den o skjuta ut. Riktiga krutgubbar gick till natt- varden o tog oblaten o sköt på.
Troll
På ett ställe hade de här trolla bytt barn, de hade tagit barnet där o lagt dit ett annat i stället. Han gick ut i köket en gång o titta på när mora bryggde dricka. "Sånt ha ja inte sett förut så gammel ja ä," sa han. "Hur gam- mel ä du då?" sa hon. "Ja ä 12 år," sa' han. Då ställde de ut en, o då börja han skrike, o då kom hon o tog en o kasta dit det andra barnet igen.