Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Marknader
Här var stormarknad i Kinna vid midsommar. Den varade en hel vecka. De ståtade inte så mycket till jul som till Kinna marknad.
Midsommar
Man talade många gånger på, att det var en kä- ring som de "lutte" vakta på midsommarnatten. Hon kom med ett stort lakan å drog efter sig. Det var på gärdena hon ville hålla till. Hon tog reda på dag- gen. Å när hon hade tagit den, så blev både smör å mjölk borta, för det tog hon med sig till sitt.
Midsommar
Majstång hade vi här i Björkenäs när jag var barn. Den restes på midsommarafton. Vi hade den här på gården. Så det brukades allt i bondgårdarna också. Eljest hörde jag talas om att de gamle hade varit med på Norseruds herrgård å firat 'messômmersvak', å där hade de 'majstång'. Men jag mins inte, vad de berättade om den. Den vi hade här var 'vevad' med en lövkrans nedifrån å upp i spiral. Hon var inte riktigt så lång som en vanlig flaggstång. I toppen hang en lövkrans. Den var fäst från toppen med snören. Hang 'horisontellt'. Grannungdomen kom å dansade kring den. Käringen som bodde 'nolôm fjälle' här var ute å tog vara på dagg om midsommarnatten. Hon skulle ha det för att dra nyttan från andra.
Midsommar
Jag kan inte minnas någon majstång från Jösse Ny. De brukade gå till Sälboda bruk i Gunnarskog. Där var "majstång" rest. Det var en stång så lång som en flagg- stång. Den var virad i spiral med löv. Så var det kransar hela vägen upp till toppen. Den nedersta en stor krans, sedan blev de mindre å mindre upp till toppen. De fast- gjordes med snören. I toppen en "värflöjel" av järn, som smederna smitt. På "smedbacken" var den rest. Där hade de dansbana också. - En förhöjning vid stången där musiken satt. - Där dansade vi hela natten. Jag var inte med å "drog dagg" midsommarnatten men jag såg andra göra det.
Midsommar
På midsommarafton skulle backarna runt stugan so- pas, även lagårdsbacken. Inget skräp fick ligga kvar på backarna. Stugan kläddes invändigt med blommor och löv. Man brukade plocka 'svalblommor' å pryda med. Så pryd- de man med 'silkesrosor' å prästkragar. Lövkvistar sat- tes upp i alla vrår. Asplöv ströddes på golven. De som skulle vara läkekunniga gick ut på åkrarna å plockade blommor på midsommarnatten. De skulle ha de blommorna att koka ihop till 'botemedel'. Det var före min tid det fanns sådana käringar och gubbar. Så hade det finnits sådana som hade trolldom för sig. De gick ut på midsommarnatten med ett 'skynke' å tog reda på daggen. Den skulle de ha för att de skulle dra till sig kraften från de andra. Ju mer dagg de kunde få fatt på desto bättre var det. / På midsommarnatten skulle fruntimren gå till en korsväg å ställa sig kl 12 för då skulle de få se den de skulle komma att gifta sig med. Om offerkälla o.d. har ingenting sports här på trakten.
Midsommar
I min ungdom ingen majstång i socknen. Jag hörde äldre tala om att de varit med om majstång, men om det var här i socknen el. på annan plats vet jag inte. Vi brukade dansa på en loge midsommarnatten. En loge i Ole- byn brukade vi vara på. Somliga for till Taserud i Ar- vika socken. Där hade de dansbana å majstång. Det har varit brukligt ända inpå senare år att man plockat blommor å tagit asplöv å prytt väggar å tak i stugan med. Lövsalar har de också gjort. Lövsalen sat- tes upp intill stugan. Där höll man till å drack kaf- fe när det var vackert väder. - Man satte ned björk vid björk i en fyrkant el. en rundel. Den fick stå till dess att hon hade torkat å blivit brun. Midsommarafton var man ute på alla åkrar å plocka- de blommor. Det skulle vara alla sorters blommor / Man tog tre el fyra av varje sort. Denna blombukett bands ihop å sattes i ett glas på bordet, å där skulle den stå medan helgen. De som voro trollkunniga gick å plockade blommor på midsommarnatten, som de skulle ha mot sjukdom. 'Månsemaja' var ute på sju mans gärden å 'drog dagg' midsommarnatten. (Se annan uppt. från Jösse Ny ang. denna sak. Uppt. anm.).
Midsommar
På midsommarnatten var det mycket som skulle göras. Då var trollkäringarna ute å 'drog dagg' på andras ängar för att de skulle få 'smörtur'. Så var de å plockade gräs på andras ägor för samma ändamål. Ville man drömma om sin tillkommande, så skulle man gå å plocka 9 sorters blomster på nio olika ägares gårdar å så skulle man gå över 9 olika gärdesgårdar. Det skulle vara precis kl. 12 på natten. Inte vara rädd å inte hälsa el. tala till någon. Blommorna skulle läg- gas under kudden. Eller man skulle gå å ta vatten från tre kyrksocknar å sätta på brunnen. Kl. tolv på natten skulle en få se sin tillkommande vid brun- nen. Eller man skulle bära ut soporna till en korsväg tre torsdagsnätter. Fick inte vara mörkrädd. Kl. 12 på natten skul- le en få se sin tillkommande.
Midsommar
'Månsemaja' i Olebyn hade många konster för sig. När det blev midsommarnatt så gick hon ut å 'drog dagg' på sju andras ägor. Hon tog daggen i ett lakan. När hon fått det fullt i dagg, så vred hon ur det i ett kärl, å så höll hon på till dess kärlet blev fullt. Den daggen skulle vara nyttig till så väldigt mycket. Det skulle vara botemedel mot all slags sjukdom, så skulle det bli lycka i huset av den, å så skulle kreaturen mjölka så mycket. För det skulle vara kraften å musten från sju andra gårdar. Deras kreatur, som blivit av med daggen, skulle bli klena å inte ge någon mjölk.
Midsommar
Kari i Fjällsätra, som var dotter till dem i Trångstad, som var ute å drog dagg midsommarnatten, stod å kärna- de smör en gång som jag kom. Jag såg, att hon tog grädde på en kniv i kärnan å kasta fyra gånger, en gång åt varje väderstreck. Det var för att bevara smöret, så att ingen obehörig skulle få av det. När hon hade smöret fär- digt så gjorde hon ett stort kors med kniven över 'sla- ga' (smörbiten). Det var flera än hon som gjorde så.
Midsommar
När jag var liten pojk så bodde det två gamla män- niskor i Trångstad. Både gubben å käringen var ute å drog dagg på midsommarnatten. De drog ett 'handkläde' över grä- set, sedan vred de ur det i en bytta. Det var 'för att ta nöt- ta till fore för di andre'. Daggen gavs åt kreaturen. De smög sig ut på ängarna. Men far gick å såg efter att de inte skulle komma in på hans.
Midsommar
Om en tog ett 'handkläde' eller ett lakan å gick ut på mid- sommarnatten å drog det i daggen, å tog den daggen med hem å gav kreaturen, så skulle det bli mycken mjölk å grädde, för då tog en kraften från den, på vars mark man drog bort daggen. Det var inga andra än onda människor som vil- le göra så, för det var ju synd både mot Gud å män- niskor.
Midsommar
Jag kan inte minna mig ha sett majstång i Öster- vallskog. Midsommarafton plockades allt slags blomster att göra fint i stugan med. Björk- och asplöv tog man in. Asp- löv eller hackat granris ströddes på golvet. Över de höga skåpen lades fullt med blommor, så också på hyllorna och på spisen. Lövkvistar sattes här å var. Lövbuskar i alla hörn. Det var särskilt "vin- terrummet" som gjordes så grant. Vi klädde med "svalblomma" å andra blommor som fanns den ti- den. Kumming blev fin på hyllorna. Före misommer hade vi kritat skorstenar å väggarna inuti stugan. På ett och annat ställe gjorde de "lövsal". Då kom ung- domen dit på kvällen å lekte å hade roligt i dem./ Björkar slogs ned i backen i en fyrkant. Över ingången böjdes topparna ihop. Efter sidorna inuti salen spikades man upp bänkar å i mitten ett bord. Därinne bruka- de också sitta å dricka kaffe på midsommardagen, om det var fint väder. Far talade om att det fanns "trollkäringar" på hans tid som var ute å drog kläder på "ares" åkrar, så att de skulle "ta nötta" ifrån "di are" till sig. De vågade inte gå så att någon såg dem. De gjorde det i smyg. Det var ingen ordentlig människa som gick så. De hade den ondes sinne.
Midsommar
'Di vak hele messommersnatta'. Det var inte å tänka att gå hem förrän långt efter det solen hade gått upp, å det kallades 'mesommersvak'. Det var så roligt då för att det var mitt i sommaren, så då skulle de ha riktigt roligt. De brukade ha rest en majstång vid varje större by i sock- nen, såsom vid Tobyn, Slobyn, Fjäll Takene m.fl. byar. Stången skulle vara gemensam för hela byalaget. I Tobyn hade de stången rest i hagarna strax ovan Nytomten. Där var det en jämn backe passande att leka å dansa på. Ingen dansbana i socknen i mina pojkår utan då bru- kade ungdomen gå till de hagarna å dansa. Stången var en stor lång granstång, som var barkad å fin. De band ihop en lång grov slinga av löv å veva- de i spiral uppifrån toppen å ända ned till roten. Det var vilda blommor å löv om vart annat. / Inga armar. Men det var krakar som stack ut litet från stången jämt så långa, att en en krans rymdes att hänga på kroken. Jag vill minnas att det var tre sådana kran- sar som hang i rad. Kransarna var bundna av blommor och löv. Det var mest rönn och björklöv som användes. Blom- mor plockade de var som helst i skogen å på åkrarna. De tog de vackraste blommorna, Linnea, prästkragar, blåklint o.dyl. Vita slöjor hang mellan kransarna. I toppen en blank och grann spira. Stången kallades för majstång. Hon restes fram mot kvällen på midsommarafton, så att det var färdigt att dansa omkr henne på kvällen. De voro många till hjälp att resa henne. Gjorde ett hål i backen å satte henne i sen sattes tre stöttor i backen och på sned mot henne, så att hon skulle stå stadigt. Flickor och pojkar från gården hjälptes åt att binda ihop löv och kransar. Stången fick stå hela sommaren, för där var ungdomens tillhåll när de skul- le dansa å leka på sommarkvällarna. Jag kan inte minnas att annat än dans och lek förekom vid stången. När hon var rest tog de i ring å sprang runt / henne å sjöng. Sedan så började den riktiga dansen. På den tiden så dansade de mycket vals, polka å polska. Ett par spelmän var med. På den platsen hade de en gunga som de hussade i. Å det var vanligt att de skulle i den gungan ett slag på midsommarnatten. Det var inte alla som vågade, för det var vågsamt. Hon gick så högt, å ibland kunde hon gunga över. Men en tyckte ju att det- ta var nöjsamt. På midsommarafton var det så brått med att göra fint. När golvet var skurat så ströddes löv eller hackat gran- ris på det. Skorstenen och stenfoten skulle vitlim- mas å backarna gjordes fina. De skulle sopas, så att det inte fanns en enda pinne eller sticka kvar. När allt sådant arbete var gjort så gick en åt skogen ef- ter löv å bar hem till stugan. Asplöv, rönn, å björk- löv togs hem. Björkbuskarna sattes utanför vid in- gången som en liten lövsal. Rönn- och asplövet togs in i stugan. Kvistar sattes i 'vrånane', över skåp och hyllor, omkring fönstren å över allt där det såg bart ut. Blommor lades tillsammans med kvistarna över / skåp, fönsterhyllor och dörrar. Så stack en full spi- sen i löv. Så brukade de i min barndom. Nu har de bara litet löv vid dörren. På midsommarnatten gick vissa käringar ut på andras marker å plockade blommor. De skulle 'ta nötta tå di andre'. Skulle få så mycket smör å mjölk då. Så hade de ett 'skynke' som de drog på backen, som de tog dag- gen i. Dessa käringar räknades allt som trollkäring- ar. Det var många som gick vakt på midsommarnat- ten för att de skulle få tag i käringarna.