Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Häxor
När en fick se en "väryring" (virvelvind) så skulle en kasta sig på marken el. fatta tag i något tungt föremål, så skulle en inte andas. "Väryringen" var full i sjukdom och trolldom. Det var bäst att tiga, när en fick se en sådan. Så blev jag lärd.
"Alla bönder skulle lämna en halspan 16 kannor lingon till den Herrgård dit de hörde"
I en uppteckning från Västra Vingåker i Södermanland berättar Johanna Lundström (född 1864) om bär och frukter i hushållet. Uppteckningen gjordes år 1938.
"Kokande söt mjölk tillsättes med så mycket sur mjölk eller råmjölk, att det yster"
I en uppteckning från Björvik i Södermanland berättar insamlaren Roland Liljefors om rätter tillredda på råmjölk. Uppteckningen gjordes år 1927.
"Så malde di ärter till pannkaksmjöl"
I en uppteckning från socknarna Trosa och Vagnhärad i Södermanland berättas om ärtodling och ärtskörd. Uppteckningen gjordes år 1939 av lektor Imber Nordin-Grip.
"Det var barn och fruntimmer som plocka av humlen"
I en uppteckning från Västra Vingåker i Södermanland berättar torpare Erik Eriksson (född 1857) om humlegårdar i socknen. Uppteckningen gjordes år 1937 av lektor Imber Nordin-Grip (född 1899).
"Då rev vi rå potatis och koka upp vatten och har i revet"
I en uppteckning från Stora Malm i Södermanland berättar Augusta Maria Ekman (född 1871) om tillagning av råraker i barndomshemmet. Uppteckningen gjordes år 1937 av Imber Nordin-Grip.
"Det blev gott av att ha potatis med"
I en uppteckning från Floda socken i Södermanland berättar Augusta Pettersson (född 1858) om hur potatis användes vid bryggningen. Uppteckningen gjordes år 1937 av Imber Nordin-Grip.
"När alla feck upp jordäpplena då börjas rivkalasen"
I en uppteckning från Västra Vingåker i Södermanland berättar Johanna Lundström (född 1864) om potatisupptagning och rivkalas. Uppteckningen gjordes år 1934.
Inlagd sill från Årdala
Ingredienser 8 sillar 3 lagerblad 10 kryddpepparkorn 15 vitpepparkorn 3 msk socker ½ liter ättika Beredning Sillen rensas samt vattlägges ett par timmar, varefter den fläkes och skäres i mindre bitar. Den lägges sedan i en glasburk och blandas med pepparkornen, lagerbladen samt sockret och ättikan. Sillen bör stå 1 dygn innan den serveras. Recept från: Statarhustru N Karlsson, Mälby, Årdala, Södermanland. Upptecknat: 1915 av Margareta Hydbom (Uppsala 29403:16)
Sill- och potatislåda från Årdala
Ingredienser 1 sill 450 g potatis 50 g lök 25 g smör Stötta skorpor Beredning Sillen rensas och lägges i vatten en 6 timmar, varefter den fläkes och benet samt skinnet borttages. Sillen skäres sedan i mindre bitar. Potatisen kokas, får svalna varefter den skäres i skivor. Man lägger sedan varvtals med sill, potatis, lök och smör i en eldfast form, strör litet skorpor över och gräddar lådan litet ljusgul i ugnen. Serveras varm som smörgåsrätt. Recept från: Arrendatorshustrun Eriksson, Ökentorp, Årdala, Södermanland. Upptecknat: 1915 av Margareta Hydbom (Uppsala 29403:16)
Sillrätt från Nämdö
Ingredienser 3 sillar 4 ägg 4 rödbetor Salt Socker 1 liter mjölk 5 msk mjöl 1½ hg smör Beredning Sillen rensas, skäres i bitar och kokas. Smör och mjöl sammanfräses och spädes med mjölken samt smakas af med socker och salt. Rödbetorna och äggen kokas, skalas och skäres i klyftor. Den kokta sillen lägges i karott. Såsen hälles öfver, hvarefter det hela garneras med äggen och rödbetorna. Recept från: Fru Lindberg, Prästgården, Nämdö, Södermanland. Upptecknat: 1906 av Ebba Carlsson (Uppsala 29403:16)