Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Vattenväsen
Ville man lära sig spela av näcken, så skulle man gå till en ström och sitta där tre nätter, den tredje natten kom näcken och spelade. Det var en i Landvetter, som hade lärt sig spela av näcken, och när han spelade, måste alla dansa.
"Laven kokades först till en simmig välling"
I en uppteckning från Arvidsjaur socken i Lappland skriver Agnes Edstrand om nödbröd. Uppgifterna kommer från Marta Lindgren (född 1844), Josefina Wikberg (född 1850), Amanda Wikberg (född 1856) och Edvard Lundmark (född 1869). Uppteckningen är gjord år 1934 och hör till frågelistan Nödbröd och nödfoder.
"Om sommaren när det var varmt så mjölkade dom på snödrivor i fjällen"
I en uppteckning från Tärna socken i Lappland berättar Astrid Axelsson om mjölkning av renar. Uppteckningen gjordes år 1949.
"Vintertid sattes mesostarna upp på spiselkransen"
I en uppteckning från Stensele socken i Lappland berättar Evelina Persson (född 1849) om ost och smör. Uppteckningen gjordes år 1929.
"Råmjölk kunde även frysas för att användas som julmat"
I en uppteckning från Vilhelmina berättar arkivarie Rune Västerlund (född 1931) om mjölkhushållning i socknen. Uppteckningen gjordes år 1960 och uppgifterna kommer från Lina Wästerlund (född 1891), August Wästerlund (född 1883) och Amanda Jonsson (född 1884).
"Då kunde man bli bjuden på bruna bönor och stekt fläsk"
I en uppteckning från Arjeplog i Lappland berättar lärarinnan Göta Vikberg (född 1900) om ärter och bönor. Uppteckningen gjordes år 1963.
"Hur uppiggande det var att knapra i sig torr mesost tillsammans med källvatten"
I en uppteckning från Fredrika socken i Lappland berättar skomakare och skogsarbetare Almar Nilsson (född 1896) om mesost och vitost. Uppteckningen gjordes år 1966.