Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Vattenväsen.
Näcken - vi såg honom i ån (Viskan). Just där en grob (= ett dike) rann ner i ån lyste han till och släcke´te igen. Se´n gick han en bit och lyste igen. Och i själva åbrynet såg vi näc- ken flamma. Jag har hört sägas, att han kunde spela. Det var en, som hade ställt möte med näcken här uppe i en å, som rinner över gär- dena, och fått lära sej spela av honom. Men om han spelade näc- kens polska, skulle folk inte orka sluta att dansa. Vet inte, om han offrade något till näcken. Känner ej näcken som häst.
"Gulbönor var de gamlas kalasmat med kokt fläsk och korv"
I en uppteckning från När socken på Gotland berättar fru Magda Thomsson om ärter och bondbönor. Uppteckningen gjordes år 1948.
"Och så bakade de då surbröd på resten av rågen"
I en dialektinspelning från Fårö socken på Gotland berättar fiskaren Birger Larsson (född 1914) om rågen och rågbrödet. Inspelningen gjordes år 1981.
"En välbehövlig styrketår från Fru Linnéas just till slåttern avslutade ölbrygd"
I en uppteckning från 1947 berättar Gunhild Thörn om hur man brygger dricka på Sudret i Hablingbo socken på Gotland. Till uppteckningen finns flera bilder på när Linnéa Pettersson brygger slåtteröl på gården. Här visas bilderna med tillhörande bildtexter.
"Varmt dricka som förtärdes i stark köld gick under benämningen baul"
I en uppteckning från Garde socken på Gotland berättar Alma Nyström (född 1885) om öldrycken baul/baulä. Uppteckningen gjordes år 1948.
"Det är mycket, väldigt mycket arbete med humle"
I en uppteckning från Fide socken på Gotland berättar Josef Hjorter (född 1913) om humleodling. Uppteckningen gjordes år 1967.
"Åkern där potatisen skulle sättas gödde man med tång"
I en uppteckning från socknarna Fröjerl och Gerum på Gotland berättar Fredrik Pettersson (född 1878) och Albert Jakobsson (född 1880) om potatissättning i bygden. Uppteckningen gjordes år 1938 av Britt Ytterberg.
"Vid letning efter gamla redskap fick jag se en pärbråkä"
I en uppteckning från Hablingbo socken på Gotland berättar hemmansägare John Johansson (född 1889) om ett redskap för att mosa potatis. Uppteckningen gjordes år 1953.
"Då började man plöja eller 'reta' trädan"
I en uppteckning från socknarna Fröjel och Gerum på Gotland berättar Fredrik Pettersson (född 1878) och Albert Jakobsson (född 1880) om höstsådden. Uppteckningen gjordes år 1938 av Britt Ytterberg.
"Man befarade frost när rågen gått i ax"
I en uppteckning från socknarna Hellvi, Lärbo och Rute på Gotland berättar poststationsföreståndare Carl Franzén (född 1881) om märkesdagar i jordbruket. Uppteckningen gjordes år 1933 och uppgifterna kommer från Helena Högbom (född 1848), JP Hallberg (född 1849), Josefina Nyberg (född 1849), C Lindbom (född 1861) och Anton Ögren (född 1864).
Kropphuar eller Fyllda torskboddar från Lummelunda
Ingredienser 10 stycken torskhufvud Lefver efter 10 stycken torsk 5 dl grädde 2 äggulor 1 msk salt ½ tsk kryddpeppar 2 msk hvetemjöl Beredning Lefvern sönderkramas med en sked, äggulorna uppvispas tillsammans med grädden och kryddorna samt mjölet. Massan röres väl tillsammans. Af massan tages en matsked och lägges i gapet på hvarje hufvud och tillkramas. Hufvudena lägges i saltadt, kokande vatten och får koka omkring ¼ timme. Serveras varma med vanlig fisksås. Recept från: Bondhustru Anna Wallin, Lummelunda, Gotland Upptecknat: Augusti 1902 av Selma Gustafsson (Uppsala 29403:5)