Transkriberad uppteckning
I en uppteckning från Hablingbo socken på Gotland berättar hemmansägare John Johansson (född 1889) om ett redskap för att mosa potatis. Uppteckningen gjordes år 1953.
Fler sägner från Gotland
Se alla i Gotland »
Hablingbo, Gotland
Guldbacken i Gröttlingbo
I denna nu förstörda hög — den man på sednare tider tagit sig för att kalla Angantyrs hög, det vår allmoge ej vet af —, skall fordom funnits en guldvagn förvarad. — Tvenne stor-bönder, Katlundar i Gråitlingbo och Sigsarfven på Näs, »satte upp våg» (slogo vad) om, att den af dem, som kunde vinna skatten i Guld-backen, skulle få behålla den och der-till nästan all dens hö-mark som förlorade vadet. Men det var sagdt, att skatten blott kunde framdragas af tvenne oxar, som varit uppfödda vid bara mjölk och alldrig smakat vatten. Derför uppfödde man på det sättet en »stut-kalf» vid Katlunds och den andre vid Sigsarfve. När stutarne då vore blefne ox-store, »satte deras egare kräken hop» och spände dem före så att de skulle dra' upp guld-vagnen; men då föll Katlunds-oxen på knä! ty pigan, som »syslat» honom, hade engång spillt något mjölk och slagit vatten uti i stället. Derföre »rännde» då Sigsarfve-oxen ensam af med ej blott guldvagnen, utan också med nästan all Katlundars hö-mark. Jac. Löfbom, f. i Hablingbo 1842.
Uppteckning
Läs sägen →
Hablingbo, Gotland
Guld-klimpen
En kärring gick på en åker och plockade gräs. Då hittade hon en hel mängd granna och konstigt skapade stenar (petrificater?), dem hon tog hem med sig i förklädet till »gullar» (leksaker) åt barnen. När hon kom hem på gården blefvo de så tunga, så att hon kastade dem ner der och tyckte att barnen sjelfva der kunde ta' dem; men en liten sten, den grannaste, tog hon in med sig i stugan. Men då hon kastade ned den i golfvet bland barnen vardt den en guld-klimp. — De andra stenarne på gården voro försvunna. J. Löfbom.
Uppteckning
Läs sägen →
Hablingbo, Gotland
Habors-Hög1
Denna märkliga hög, af uppkastad jord och med stensättningar, belägen vid sydvestra hörnet af Hablingbo prestgårds trädgård och hvarest höfdingen Haff der Tielvarsson (af hvilken Hafdhem eller Habbdum socken har sitt namn) är begrafven, — blef först af den storvurmige Prosten, Mag. Joh. Facht genomgräfd till potatis-källare! och sedan vid Kontrakts-Prosten, L. W. O., Höglärde Mag. And. Joh. Hallenbergs tillträde af snålhet utfösad på åkern!!! — Eljest är det väl god jord ändå att föda presten i det feta Hablingbo, som är Gotlands förmånligaste lärdoms-pastorat? (Uppgiften om Habors-högens sednaste förstörelse är af yngste sonen, Adolf Hallenberg, Oct. 1866.) Se: Min Berättelse till K. Vitterhets Historie och Antiqvitetsakademien, 1852, No. 17. Tvenne Bröder i »för-tiden», Holmberg och Haborr, hade mellan sig »satt upp ett våg» (= slagit vad), eller så att Haborr skulle bygga Hablingbo kyrka och Holmberg skulle öfver Holm-»myr» anlägga en väg, som nu kallas »Holm-broar»; och den af dem, som först finge sitt arbete färdigt, skulle ensam få förmånen att begrafvas i kyrkogården. Nå, Holmberg vann och blef efter sin död begrafven der som han önskat. Men brodren Haborr, som förlorat vadet, gjorde sig i stället en I0 alnar hög grafkulle, Haborrs-Hög, som låg S.V. vid Prest-trädgården. I denna hög gjorde J. Facht potatis-källare; men nu (1866) är hela högen (i Prosten A. J. Hallenbergs tid) borta. Jac. Löfbom, skomakare, f. 1842 vid Stenstu i Hablingbo. Habors-åker, stuga, lada och hög. G. Alfvegren. Konceptanteckning till III: 577 i R 625: 5, s. 112 (1866). Habors-Hög i Hablingbo, ggräfd till Potates-källare af Prost. J. Facht samt vid Pr. A. J. Hal-bergs [sic] tillträde af snålhet utfösad på åkern vid sydvestra hörnet af Hablingbo prestträdgård.
Uppteckning
Läs sägen →