KORPSKRIFTEN

...
Meny
Institutet för språk och folkminnen (Isof) Över 50 000 autentiska uppteckningar från svensk allmoge

Folktro & Sägner

Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.

Läs hela sägnen Isof Arkivpost
Filter Påsk & Häxor · Dalsland
Landskap
Visar 12 av 77 uppteckningar ur Isofs arkiv Källa: Folke – Isof (CC-BY)

Nu så är påsken här

Nu så är påsken här

Vårarbete

När en baka till jul, så baka en ett stort kors. Det skulle gömmas till påsk. Så gjorde bå- de mor och farmor. Om påsk skulle det ätas upp med dricka till. Eller också baka en ihop det med dricka och åt det som soppa.

Till ägg och sill

I påsk äts det ägg och till det en god sill

Påskhäxeri

Påsk betyder häxeri och i handen håller vi

Påsken ska vi stanna

Påsken vi ska stanna för vi inga pengar har

Påskseder

Om påsk målades kors över alla dörrar i bonings- och uthus. Först och främst de senare.

Påsksed

Vid påsk skulle dä alltid vara en hög med kakor av alla sorter vid varje tallrik. Tjänstefolket skulle ha lika som de andra.

Skyddsmedel (skrock)

Om påsk skulle man skriva ett kors med tjära på lagårdsdörrarne. Det fanns till och med de ställe där de högg in ett kors i tröskel.

Påskrim

Nu är det påsken och i dess spår följer våren den blida. Och nu i år som andra år skall påskeridarna rida. Så stolt och lustig, å vid hans sida skall du min vän, hans utvalda rida i hurran fläng.

Påskseder

Om påsk skulle det ritas tjärkors på alla dörrar och gluggar för att inte påskkäringarna skulle komma in och klippa fåren. Påskkäringarna var man rädd för de hade alltid något ont för sig. Ibland såg man dem också i luften.

Påsk

Annanda´ påsk skulle ve körre valle mä fåra. Lamma skulle mä ut om de så va aldrig så små. Då hjälpte ente om dä va´snö på backen heller. De kalla detta att vara ute å jåta påskegömme.

Bakning

Förutom de omfattande bakningarna till de stora högtiderna jul och påsk m.fl., förekom ett par eller tre gånger om året bakning av tunnbröd eller s.k. kneckebröd. Konsten att baka tunnbröd kunde ej vem som helst, men det fanns de som övat sig och stod till tjänst därmed. Att baka tunnbröd så att det räckte över hela sommaren t.ex., tog flera dagar i anspråk, och hela husets befolkning deltog däri, var en i sin mån och efter sin förmåga.

Sida 1 av 7 Nästa »

Visa hos Isof Folke
MIMER // Kunskapsassistent KLAR
MIMER //