Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Näcken
När näcken lärde någon att spela, tillgick det så: Den som var ägare av en fiol, lade denna på kanten av ån en kväll. Under natten lade näcken dit en till som var så lik den förra, att ingen kunde se någon skillnad. Tidigt nästa morgon gick ägaren dit för att hämta sin fiol och fick då välja mellan dessa båda. Valde han rätt och tog sin egen, kunde han spela som näcken själv genast, men tog han däremot näckens fiol, lärde han aldrig att spela och fick motgångar på andra områden också. Till och med hände det att näcken dödade den personen.
Ordstäv
Bättre brölös än rålös sa' käringa torka bole mä katten.
Ordstäv
Man ska' ente döma hunn efter håret.
Beredning av färg (blå)
Ja va' hos e käring när ja va' liten å dä va' e som bruka å göre färg. Blå färg gjorde ho av urin. Den skulle stå i kruker så den ble väldigt gammel. Ho hade flere kruker som ja såg å dä lokta så förfärligt ont så ja böle på å få gå ut.
Bak.
Förr baka de å stekte nånting de kalal för balkhästar. De hade sammalet havremjöl i ett tråg å knödde i vatten å sen tog de klam- par å slängde på spisbalket i de öppe spi- sane. När dä va stekt samla de mer. Dä va när de va stekte som de kalla dom balkhästar. Mer mi bruka allti å törka ren balket för sot inna ho stekte men dä va inte alla som gjorde dä. I balkhästarne hade de allri jäst.
Köra medda
Den 1sta maj skulle alle kreatur köras ut. De skulle göra fint i lagår'n, strö rönne- löv på golvet. På dyngehögen skulle de sätta e rönn å denna skulle kläs mä ägg- skal ō pappersband. Så hängde de bjäller på korna. Hade de någon kalv skulle den ha' namn den da'n. Kalven höll de i svansen å slog honom mä en kvast å sa': Rosa ska' du heta å mej ska' du lita, fä ska du följa, så tätt som barken följer trä inte före å inte efter utan mitt i skocken. – När de se'n kom hem skulle hölingepelten den da'n äta i lagår'n. – I fägata lades stålbitar i kors och över dessa skulle korna se'n gå.
Tröskning
Olika namn på e "kasta". Den säd (havre, råg, korn el. vete) som föll längst in te väg- gen när de kasta kalla de för framôdd, dä va den tyngsta ō bästa. Mellasä kalla de den säa som ble i mitten på kasta. Den säa som låg närmast lättsäa kalla de läfseverke.
Folktro.
Å det håll man ligger vänd när man får kaffe på sängen på långfredagsmor- gonen ska' man första gången få höra göken gala.
Sed.
När ja tjäna dräng i Asslebyn, dä ä över 60 år sen feck ja allti vare mä å kare ull på kvällane när ve hade sluta arbetet ute. De hade inga lampa el. ljus uta såg ifrå brasa efra' den öppene spisen. De fem kvinnfolk som satt i en halvcirkel framför spisen. Ja feck setta i omgruva*. *(framför bakugnen) (omgruva ugnsgruvan)
Botemedel.
Hästar, som har mask i magen, ska man ge tobak. Då dör masken.
Påsksed.
Förr i tin geck de vöxne mä påskebrev. Både dränger ö piger skrev te innan. De la sällare nåät in i dom, men påske- rim skrev de allti.
Ordstäv
(gör) En sketen* hand är en fet mule. *(lortig smutsig)
Botemedel
Nar barna' va små å åt mö feck de stor mage. Då va' dä kloke gubber ō käringar som ordinera att de skulle koke lutegröt å ge dom. Den gröten drog ihop magen så han ble mindre.