KORPSKRIFTEN

...
Meny
Institutet för språk och folkminnen (Isof) Över 50 000 autentiska uppteckningar från svensk allmoge

Folktro & Sägner

Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.

Läs hela sägnen Isof Arkivpost
Filter Alla teman · Dalsland
Landskap
Visar 12 av 4778 uppteckningar ur Isofs arkiv Källa: Folke – Isof (CC-BY)

Bergjättar

Hemma i ett stort berg ha' dä bott jättar. Dä va' engen som såg dom men folk hörde hur de ibland slog igen dörrane så hårt efter sej då de hade vart ute å gått.

Jättesägen

När ja va liten minns ja de tala om e saga efter en jätte som kommit ri- de till Dalskog. Han hade en förfärligt stor häst att rida på. Där han tog in fråga han om dä fanns något frun- timmer som va' bra te å arbeta nu för tiden. Förr var dä annat sa' han "Mi mor ho plocka ihop Kinnekulle på ett frukostbete".

Tomten (Husbygge och flyttning)

Om de flytta frå ett ställe å te ett annat skulle allti lite' mat lämnas kvar. Den skulle vara åt tomten.

"Puken"

Förr i tiden torde de aldrig skjuta en häst. Dä va en särskild karl som gjord det å den kalla de "Jan Puke". När han hade sköte en häst skar han av dä feta i köttet och detta skulle de sen ge krãtura. Dä skulle vare så bra för dom. De koka det först.

Frieri o. bröllop. Ligga å sova i ladan. (Skörd)

När de fått in gröa va' dä allti sed att ve skulle legga å sova i lane. Dä va' både töser å peltar som geck å la' sej där. Ja va allt med några gånger men de sluta mer opp me't då ja vaxte upp. Ve skulle legga e natt i varje lada. När ve så hade legat e natt i alle i det grann- laget börja ve på om igen. Ja minns särskilt e natt dä ble ett förfärligt åskevär. De andre nättene va' dä ibland ett faligt liv å stoj på oss men den natta va' de lugne. Dä va' en pojk som va' särskilt rädd å han läste högt, Fader vår, hele natta.

Kloka (Skrock) Husdjur

Hästar å kor ble mockstölne ifall någon geck in i lagår'n el. stal å ente husbonden va' mä. Dä va' särskilt e gammel gumma hemma som ble arg ifall ve våga oss in i lagårn å ho inte va med. Inte skulle dä vare bra att berömma en häst eller ko. Va' dä nå'n som gjorde dä sa' ho: Köss koa (el. hästen) i ändan! Detta skulle då ta' bort förtrollenga.

Jul

När ve for hem från julottan skulle ve allti köre i kapp. Den som kom först skulle bli först färdig mä alltia om vår'n.

Annandag jul (Rida Staffan) Stjärngoss-spel

Om annanda jul skulle ve ut å ri staffan. Ve körde mä häst å kärra. På kärran hade ve e' lykta som skulle föreställa stjärnan. Ve skulle föreställa tre vise män. Då ve kom te ett ställe sjöng ve följande: Goder afton, goder afton båd' herre å fru vi önska eder alle e fröjdefull jul! – – – – – – Har glömt bort nästan alltsammans men en strof var: "I da i da ä anda-jul tackom ve så gärna Ja går nu mä den ljusa stjärna. / En av var lusifar. Han sprang bort i spisen å släppte salt. Dä skulle föreställa lus som han släppte ifrå sej. Meningen med vår resa var att tigga ihop till en julebal.

Folktro. Djur

Ja minns en gång när ja ung så sköt ja e skata på ett ställe. Gumman på stäl- let ble så arg då ho fick veta detta. Hon sade att är man god mot skatene så får man god tur med krätura.

Gudaväsen

För tala de på en gud som de kalla Åskasˣ gud. De trodde att den guden va större ō mäkti- gare än Gud själv. ˣ(åskans)

Strömkarl'n (näcken)

En gubbe som de kalla Gammer'n berätta en gång att vid ett kvarnfall bodde dä en strömkarl. De bruka kasta te honom mat ibland. Om han feck ben så kôrraˣ han men feck han kött så skratta han. ˣ(kôrra = morrade)

Vattenväsen (näcken)

Här nere i älven såg de necken ibland. De kunne se honom under isen men när slog hål på isen så försvann han.

« Föregående Sida 22 av 399 Nästa »

Visa hos Isof Folke
MIMER // Kunskapsassistent KLAR