Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Midsommar
Vid Krontorp i Visnum restes majstång var midsommar. En stor stång kläddes med löv ända opp, så var det en tvärarm opptill, o på denna hängde kransar.
Friarvisa
I midsommar tia då knapparna svälla
Eldar Påsk
Jag tror aldrig att de eldat om midsommar utan om påsk.
festeldar
Det var bara om påsk de eldade. Jag har hört talas om att de eldade om midsommar, men det var före min tid.
Midsommar
Majstång hade de förr i tiden för femti, sexti år sen. Den hade ett kors tvärs över och var klädd med blomster och kransar. Hela huset var lövat om midsommar, och de hängde fullt med kran- sar på väggarna.
Midsommar
Masttoppar och bommar å fiskeskutorna och även husen brukade lövas till midsommar. Det skulle vara björklöv. Från Åstol gingo ung- domarna in till Tjörn och togo med sig björklöv. t. ex. från Rösselvik eller Båtvik.
Festeldar.
Påskafton tände man eldar ute på bergen, s.k. påskfyrar. Omkring dessa samlades ungdomen och avlossade skott, skämtade och lekte. - Däremot var det inte här på orten brukligt att tända fyrar om midsommar såsom på andra orter.
Midsommar.
Till midsommar, sätts små björkar vid sidan om ingångsdörren. På ett och annat gammalt ställe, sätter man ännu, rönnlöv kring spiseln i stugan. Midsommarafton brukar man börja meta mört och aborre, man ligger då ute hela natten och metar även midsommar- dagen.
Festeldar och nödeldar.
Om påsk och midsommar eldades på bergen. Det har varit så i all min tid. Det var barn och ungdom som stod för de eldarna. Tror att elden om midsom- markvällen är äldst. Det var den seden att en skulle elda. När det led mot den tiden så började pojkerna skaffa ihop bränsle. Det var ljung, buskar, halm och tjärtunnor. Ibland kunde en nöja sig med att resa ett halmkärv och tända det. Men en eld skulle en ha.
Vårseder.
1. Vid kyndelmäss skulle man alltid tvätta. Det var en särskild såpa i vattnet, för vid den tiden hade jungfru Maria tvättat sina blöjor. 2. Petter Katt hade kastat en sten i vattnet. Då trodde man, att det skulle vara slut på vintern. Sedan skulle solen skina. 3. Man skulle alltid gå och dansa på påskafton. Först eldades påskeld, och sedan började dansen. 4. Om midsommar hade man majstång på en del ställen, men det var inte allmänt.
Vårhalvåret.
Från Petter Katt skulle isen inte vara säker, men det är bara prat. Får Petter Katt "kastat sten i älva", är det farligt att våga sig ut på isen. Det kan en allt säga än, men ber. hade kört på isen långt efter Petter Katt. Om midsommar hade de förr i tiden alltid majstång. Det var dock inte på alla bondgårdar, det förekom. På Österslätt hade man haft majstång en gång, sedan ber. kom dit.
Festeldar.
De har eldat på bergen påskafton och midsommarafton. Påskeldarna var större, midsommareldarna mindre, för det var torrt i markerna om midsommar. På Krösekullen och Valber- get i Bokenäs, på Skålberget i Dragsmark och på Tillås och Nödden på Orust eldade de. Tjärtunnor, enris och ljung hade de arbetat med att samla ihop i flera dar. På Kalvön eldade de på Kalvaberget. De sköt bara om påsk. När elden brunnit ut, gick ungdomen bort till en lagård och dansade.
Påsk
Svarte måndag, vite tisdag, aske onsdag, skär torsdag, lång- e fredag, påske-lorda. Ej tal om förbud mot kringgärning. De fick äta och dricka vad som helst långfredagen. Kän- ner ej till att barn eller andra fått långfredagsris eller att man skulle utföra något hårt arbete den dagen. Påskedan hade de mest. En del eldade om midsommar en tjärtunna. De sköt, pojkarna hade små pistoler. En del borrade hål i bergen och sprängde.