Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Per-Uno Ågren och Evert Larsson
Sida A. Berättar om skolgång och ungdom. Speciellt om godtemplarrörelsens första tid där. Om superi. Friarepisod. Kyrksta´n i Backen. Sida B. 29:2 Sägen om vittertaget barn. Memorat om vittertagen ko, vittra tvättar kläder. Vittras flyttningar. Vittra hjälpte till vid en kalvning - lokalsägen. Lagård över vittras matbord - sägen. Mynt i lagårdsknuten, trygga nyköpta kor. Berättelser om botare och sjukdomar. Spiritus. Berättelse om ett bud som drack upp brännvinet som skulle vara till sjukdomsbot och istället gjorde egen blandning. Baran - familj i Dalsjö avslöjades. Sägen: kvinna skållad i kyrkan. Tidigare hade man 4 måltider: Lillfrukost, möravärn, storfrukost, aftavärn. Berättar om rätter vid måltiderna, kosthåll och tillagning. Något om dialektens förändring.
Vidskepelse
Om man möter en kärring med en korg på armen, kan man vända och gå hem igen ty då blir det en olycklig dag. Möter man en ung, vacker flicka, betyder det tur. Om fruntimmer möter en gammal gubbe, kan hon vända och gå igen, ty då bliver det en olycklig dag. Om en katt springer över vägen framför en, skall man spotta tre gånger, annars får man otur. Får man se bakdelen på en vit häst, betyder det tur med något företag, vinst på lotteri e.d. men då skall man icke se hästens huvud.
Väderleksmärken
När grågässen kommer snart, blir det snar sommar. Flyttar grågässen snart, blir det sträng vinter. Bygger skatorna högt, blir det mycket regn.
Talesätt
Den som står och dricker kaffe blir svartsjuk.
Talesätt
Den som ligger och äter får sitta och dö.
Tjenarnas platsombyte
När en tjenare tagit en ny plats, skulle icke tjenaren komma till platsen, innan den andre flyttat, annars blev det otur med tjänsten.
Före förlossningen
En havande kvinna brukar alltid få gulblek och dålig hy i ansiktet. När hon får sitt första barn, skall hon bita i efterbörden så får hon sedan aldrig mera dålig hy i an- siktet när hon är havande. En havande kvinna får icke sitta på en kista med kulligt lock, för då får barnet men.
Göken
Om göken kommer så snart att han gal innan det blivit löv på träden, kommer det att födas många barnungar det året.
Vidskepelse. Fåglar
Under första hälvten av maj månad kommer göken. Det har en viss betydelse från vilket håll man först hör göken. Östergök är tröstegök, Västa- gök är bästagök, Södergök är sorgegök och Noragök är oragök (ordagök) betyder mycket prat.
Hur en alruna tages upp
Den som kan få tag på en alruna kan genom den bli en mäktig person. Den kan an- vändas till att göra både gott och ont med. När en sådan växt drges upp ur jorden ger den ifrån sig ett sådant jämrande läte, att den som hör det därigenom kan bli vansinnig. Upptagningen skall ske en torsdags natt; först lossas jorden omkring roten så att endast någon rot är fast i jorden. Växten fastbindes därpå i svansen på en hund eller killing som får rycka loss roten. Personen bör ha stöpt vax i öronen för att slippa höra det hemska ljudet som alrunan uppger när den sista roten släpper jorden. Alrunor växa på galgbackar.
Odins sten
Vid ett vägskäl i Bökemala by Åryd ligger det en stor jordfast sten. En av stenens sidor är slät med en svag bukt- ning inåt. Stenens färg är grå, men i mitten finnes en figur som efter skuldror och ryggen av en person. Denna del av stenen är ljusare än den omkring liggande delen, så att bilden skarpt framträder. Det sägs att Odin en gång vilat sig emot stenen, och därav har bilden uppstått.
Ställe där Odin bundit sin häst
På hemmanet Halahults ägor i Åryd socken finnes på ett gärde en slät bergrygg som höjer sig ungefär en fot över den om- kringliggande marken. I stenhällen finnes det märken lik- nande hästhovar samt spår efter människo- fötter. På stenen finnes även några egen- domliga tecken som se ut att vara inristade. Folket i orten säga, att Odin skall ha haft sin häst bunden på platsen, och att spåren i stenen härleda sig från Odin och dennes häst.
När skomakaren lurade djävulen.
Gammal sägen upptecknad av Enock Leonard Carlsson. Aames 1061 + 1085 + 1159 Det var en gång en kung som var ute och seglade med sitt skepp. En häftig storm uppstod och fartyget körde på grund på en klippa i havet. När det icke lyckades taga fartyget av grundet, utforo sjömännen i grova svordomar och plötsligen uppenbarade sig djävulen i egen person och frågade vad man önskade. Kungen talade nu om att man stött på grund och att han och hans folk ömkligen skulle omkomma om inte hjälp kunde uppbringas. [ Djävulen som uppmärksamt lyssnat på, erbjöd sig nu att taga fartyget loss, mot det att han om tre år skulle hava rätt att taga kungens enda dotter. Efter en svår själv- kamp gick kungen in på fordringarna och kon- trakt blev skrivit. Häri bestämdes dock att om djävulen efter tre försök inte lyckades taga prin- sessan skulle han avstå alla anspråk. Därefter tog djävulen kungens fartyg ur dess farliga läge och kungen och hans folk kommo välbehållna i land. [ När de tre åren nal- kades sitt slut greps kungen av svår ängslan och bävan. Det gällde ju hans enda kära dotter, som dessutom var enda arvtagare till kronan och riket. I sin nöd lät nu kungen utfärda en kungörelse vari han erbjöd dottern och halva kungariket till den som kunde rädda prinsessan från djävulen. Men ingen av rikets krigs- och riddersmän vågade upptaga kampen mot en så farlig motstån- dare. [ När dagen för kontraktets utlöpade var inne, infaller sig dock en liten oansenlig sko- makare och begärde företräde hos kungen. / Han blev också genast mottagen när kungen hörde att det gällde prinsessan. Av kungen fick han snart bekräftelse på att kungörelsen verkligen var allvarligt menad och då begärde skomakaren bara att få ensam vara hos prinsessan på kvällen när djävulen väntades. Detta beviljades och i stäl- let för att mottaga de vapen kungen erbjöd honom, plockade skomakaren den ena fickan full med små runda, hårda kiselstenar, och den andra fickan ploc- kade han full med vanliga hasselnötter. Därefter satte han sig i prinsessans rum och avvaktade lugnt djävulens ankomst. [Så snart solen gått ned kom djävulen in i rummet. Han blev syn- barligen vid gott humör när han såg att pinses- san endast var bevakad av en skomakare. Denne slog sig emellertid i samspråk med djävulen och undrade om de inte skulle knäcka nötter i kapp. Detta hade djävulen ingenting emot och skomakaren tog en hand full kiselstenar och lämnade djävulen, men själv tog han hassel- nötter ur den andra fickan. Djävulen bet så att det gnistrade om tänderna, men hur han ansträngde sig lyckades han inte på långt när knäcka i kapp med skomakaren och plötsligt gick solen upp och djävulen måste hastigt avlägsna sig efter sitt första fruktlösa försök att taga prin- sessan. [ Andra kvällen krängde skomaka- ren på sig sju människoskinn som kungen låtit taga av slagna fiender. Sålunda rustad inväntade han djävulen i prinsessans kammare. Så snart solen gått ner kom också djävulen, vred efter föregående natts nesliga utgång. Hånfullt sporde nu skomakaren om inte djävulen vore hågad i att se vem som kunde / rivas bäst. Detta var djävulen genast med om ty han var i ett gräsligt humör. Hela natten lågo skomakaren och djävulen och revas på gol- vet, men ingenting tycktes bita på skomakaren. Långa skinnremsor lossnade, men när solen gick upp hade ändå inte djävulen sett en droppe blod. Sedan solen gått upp hade djävu- len ingen makt och prinsessan var räddad för andra gången. [ Tredje dagen begärde sko- makaren att ett stort järnbeläte, föreställande sankte Per, skulle släpas in i prinsessans rum. Detta beläte svar så inrättat att sankte Pers väl- diga gap kunde spärras upp till ett otäckt grin, men om man drog i ett snöre föll gapet igen med en tung duns. [ När kvällen kom spärrande skomakaren upp gapet på sankte Per och inväntade lugnt djävulen vilken inte heller lät vänta på sig när solen gått ner. Djävulen var denna gång mäkta vred och be- redde sig att ögonblickligen taga prinsessan, men skomakaren ingrep även denna gång. [-"Den- na gång skall jag inte hindra dig, menade sko- makaren, men om jag vore i ditt ställe skulle jag gå och rycka tungan ur gapet på sankte Per; ser du inte att står där borta i hörnet och hånskrattar åt dig."- Detta lät sig inte djävulen sörja två gånger. Med ett argt rytande störtande han bort till sankte Per och körde handen, ändå till armbågen ner i det öppna gapet. Kvickt som tanken drog nu skomakaren i snöret och djävulen satt fast och kunde inte på något sätt göra sig fri. [ Djävulen lät höra ett argt rytande, men skomakaren aktade inte härpå utan / tog stillatigande fram sin kniv, vilken han började vässa mot en brynsten. Nu började djävulen bli allvarligt orolig och frågade skomakaren vad han ämnade göra. [ - "Jo, nu flår jag väl sju skinn av dig liksom du gjorde med mig i går kväll. Djävulen bjöd nu skomakaren en stor sum- ma om han blev fri, men skomakaren var obeveklig. Med sin kniv började han skära djupa skåror i djävulens rygg och slutligen erbjöd sig denne att avstå från prinsessan bara han blev fri. Skomakaren gick nu efter papper och penna och med den lediga handen skrev nu djävulen under på att han avstod från prinsessan, varför skomakaren gav honom ### vid solens uppgång. [ Skomakaren fick nu äkta prinsessan och erhöll halva kunga- riket för sin vackra bragd.