Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
En midsommarnatt Ofullständig, trasig
En midsommar natt med klingande skratt
Hästslakt
När en häst skulle slaktas, sändes bud efter rackaren att han skulle komma och slakta hästen. Först fick då rackaren gå in och få sig ett par supar för att bliva modig, därefter fick rackaren gå ut i stallet och där taga hästen och giva sig iväg med till platsen där den skulle slaktas. Rackaren brukade leda hästen till torvmossen, där han stack hästen och kastade ut hästkroppen i en gam- mal torvgrav. Ingenting av hästen användes emedan hästen ansågs för ett orent djur. Alla enhovade djur ansågos vara orena och köttet kunde därför icke användas, ej heller någon annan del av djuret. Men däremot alla djur med delad hov, som nötkreatur, / får, svin m.fl. kunde man slakta och äta. När rackaren slaktat hästen, gick han till- baka till gården för att få mat, samt sin be- talning för han slaktat hästen. Rackaren skulle även ”gilla” hundar och kattor. Hundar och kattor gillades för att de skulle hålla sig till huset och icke springa i byn. Rackarens barn kallades för rackareungar.
Vättar
Om man varit ute och gått en kväll och blev sjuk när man kom hem, hade man råkat ut för vättar. Då skulle man taga glödande kol och kasta genom linnet, så blev man åter bra.
Gårdstomten
Tomten drog jämt till huset så att ingenting fattades. Men därför skulle de också vara goda vid tomten och ge honom mat varje dag. De skulle även vara rättvisa och goda mot både män- niskor och djur och fick icke lov att bliva hög- färdiga, för då kunde det hända att tomten började dra ifrån istället för till gården och då gick det illa. Om de hade glömt att vattna hästarna en gång, fick de härför ett slag på käften att de höll på att falla omkull, av tomten, när de kom i lagården för att utföra sina försummade syslor. Mat till tomten skulle sättas ut varje dag på loen eller på fodergången i lagårn och detta fick icke försummas någon enda dag på hela året. Tomten gick klädd i grå vadmals- / kläder. När man vävde vadmal skulle tomten även ha en bit vadmal och vad man än gjorde skulle tomten ha något med av det. En mjölnare som hade en tomte i kvarnen kunde sätta kvarnen igång på kvällen och sedan lägga sig att sova, för när kvarnen gick tom, blev han väckt med ett slag på käften, av tomten. En skomakare som hade en tomte, behövde bara skära till lädret och lägga på bänken på kvällen, på morgonen när han kom var det färdiga skor. Skomakaren blev härigenom rik och blev därmed även högfärdig och började försumma tomten. Häröver blev tomten arg och började draga från huset istället och inom kort hade han dragit bort allt vad han förut dragit dit och mera till, att skomakaren blev mycket fattigare än han nån gång förut varit.
Maran
Man får inte ligga på ryggen när man sover, för då rides man av maran, ligger man på sidan när man sover, kan man icke ridas av maran. Sagesmannen blev en natt riden av maran. Han skulle då övernatta i ett hus som beboddes av en kärring och fick ligga över natten i ett rum bredvid det rum där kärringen själv låg. Dörren mellan rummen var stängd. På natten vak- nade han vid att det låg ett mörkt, oformligt djur på bröstet på honom och andades ned i halsen på honom och höll på att ta andan ifrån honom, att han knapt kunde andas. Med en kraftansträngning lyckades han till slut föra den ena handen till bröstet för att få bort / djuret. Detta gled då ned på golvet och han hörde sedan hur det tassade över golvet, bort till dörren till kärringens rum och försvann. Djuret liknade en gammaldags ”muff” sådan som fruntimmen hade att ha händerna i, när de voro ute och gingo när det var kallt.
Magiska redskap
Om någon sak blivit bortstulen och sedan åter blivit hemburen, hjälpte sedan denna sak mot alla sorters sjukdomar.
Hur drinkare botas
Man skall fänga en vanlig husråtta och taga tre droppar blod av den och slå i bränn- vins glaset bland brännvinet. Den som sedan dricker detta brännvin, vill sedan aldrig smaka brännvin mera.
Folkmedicin
Fick man tandvärk, skulle man taga två stickor och peta tanden med och sedan gå ut och öppna barken på en asp och stoppa in stickorna under barken. Detta skulle göras på en torsdagsmorgon innan solen gick upp, så blev man av med tandvärken. Men kom det sedan någon och fällde aspen fick han tandvärken. Fallandesjuka botas på så sätt, att när den sjuke får ett anfall skall en ung flicka, en oskuld, pissa på honom, då den sjuke därigenom blir bra och icke får flera anfall av fallandesjuka. Med en oskuld menas en flicka som aldrig legat när någon karl. (En oskuld kallas egentligen "mödomsflicka" men det vill jag icke skriva. Uppteckn.)
Folkmedicin
När man fick "skarpslaget" (ont i magen omkring naveln) skulle man sätta sig på en stol med fötterna på golvet och det lades en nypa salt på varje knä, varefter man skulle böja ned huvudet och taga saltet med munnen, på knäna. Man skulle böja sig fram och taga salt med munnen, på knäna tre gånger. Först skulle man taga salt på högra knät, sedan på venstra knät och sedan återigen på högra knät.
Barnsjukdomar
Barn som hade mask i magen, skulle ta in maskfrö. Maskfrö skulle tas in på "nej" (månen i nedan) annars gick masken upp gen- om halsen och kom ut genom munnen.
Trolldom
Om någonting blivit bortstulet skulle man taga en sotig träklump och slå på tre gånger, tre slag varje gång. Detta skulle göras en torsdagsmorgon innan solen var uppe, så blev tjuven enögd. Att sätta ”ränneskita” på folk tillgick så, att man skulle taga lite av den personens avföring på en flaska och sedan gräva ned flaskan i häst- gödsel i gödselhögen, så fick sedan den person vars avföring man tagit, ”ränneskita”.
Dödsfalls förebådande. Varsel
Om man på den första sädesärlan man ser på våren, allra först ser det svarta på bröstet, blir det snart sorg inom släkten.
Varsel
Kliar det i högra handen, så kommer det snart främmande. Kliar det i högra ögat, betyder det något led- samt.