Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Vattenväsen
12. Om man gick till ån en torsdagsnatt kunde man få lära sig spela näckens polska. Man skulle gå kring en kyrka tre gånger, innan man gick till strömmen. Då var näcken framme, och då spelade han en polska. Det var tolv repriser på den, och när tolf- te reprisen spelade, dansade allt, vad som fanns i rummet. Här i ån fanns ingen näck, det var i Storån (Viskan) nere vid Skene. 13. En del slängde i pengar åt näcken, när de gick upp ur vattnet efter badet. 14. Näcken visade sig som en fisk, om han lät se sig. 15. Strömgubben talade de om. Han spelade inte, han sjöng. (I Helsjön ska de ligga mycket pengar. Om de hade nå- gon värk och badade i Helsjön, gick det bort.)
"Man var så hungrig, så de gnälle i en"
I en uppteckning från Jämjö socken i Blekinge berättar arbetare N Pålsson (född 1855) om nödåren och potatis i nödbröd. Uppteckningen gjordes år 1935 av Astrid Odstedt.
Armand Jönsson
Emigration. Sillpriser. Fiske vid Tyskland och Danmark. Emigranter.
Ida Mattsson och Petter Mattsson
Samtal med systern. Gärda. Gärda. Svedja. Kola. Slutfraser.
Vårsådd
Linfrö skulle sås när eklöven var så stora som musöron, man skulle även hava ägg i så- korgen. När enebusken rök, skulle kornet sås.