Transkriberad uppteckning

Om pukharen eller trollharen hörde jag talas. Det var, när korna inte gav ned mjölken, så fick pukha- ren skulden. Det skulle gå så till, när de gjorde den haren, att sju garnändar sattes ihop, så skulle det vara sölv från en väv. Allt detta skulle vara stulet. Så skulle det vara träspetor. Det var en mörkrets gärning, så det skulle göras på tre tors- dagskvällar. När allt var i ordning, så kom den onde och satte liv i haren. De hade den nyttan av haren, att han bar hem mjölk. Han gjorde sig osynlig och gick in i fähusen och tog all mjölken med sig från korna. Korna mjölkade inte annat än blodtrasor, när pukharen hade mjöl- kat dem. Om de kunde få reda på avföring efter honom / och piska den och bränna den sedan, så skulle de inte få ont av honom sedan. Jag hörde inte talas om att någon hade haft tur att skjuta en sådan. Det fanns inte skott som bet på dem. Det var det samma som att skjuta på den onde själv. Om inte käringarna fick den färgen på smöret, som de var van, så fick det heta trollsmör. Om en skar i smöret med en kniv, och det blev rött i smö- ret så var det puksmör.