Transkriberad uppteckning

En tjänsteflicka ifrån Torp socken, Orust, som var född om- kring år 1850, hade i början av 1870-talet råkat i grosess. Hon hade lyckats dölja detta förhållande så väl, att ej ens hennes husbondfolk märkt något. Hon hade beslutat sig för, att hon skulle döda barnet. En mörk höstkväll var hennes stund inne att föda barnet. Hon gick åt ladugården, och där födde hon barnet (en pojke). Och trots att kvällen var mörk, var det ljust som om dagen uti ladugården, ej heller kän- de hon sig sjuk, så att hon kunde oförhindrat vidtaga mått och steg för att döda barnet. I en obegagnad fårkätte grävde hon en grop för att dölja liket. Men när hon lagt sitt strumpeband som snara om barnets hals för att strypa detta, slog tanken henne om den ruskiga gärning, hon stod i begrepp att göra. Hon sade till sig själv: "O gud, vad ämnar du göra?" Då med ens blev det nattsvart i ladugården och häftiga plågor inställde sig, så att hon blev liggande i fårkätten, där hennes husbondfolk / omsider fann henne i en ytterst dålig situation. Hon har senare själv berättat, att hon ansåg att det var den onde själv som hjälpte henne, så länge hon var beredd att döda barnet, men när hon kom till besinning om det fasanfulla i sin gärning, det var samma mörkrets makt, som straffade med kroppslig sjukdom och nöd.