Transkriberad uppteckning

En gumma Johanna här på Ålderdomshemmet, (lever ännu, men är så gott som alldeles döv), berättade för mig, att hon träf- fat en tomte en gång, när hon var barn. Hennes far var statare under Forsviks herrgård, och de bodde på ett litet ställe under gården. En kväll dröjde fadern ovan- ligt länge borta o Johanna gick för att möta honom. Huset låg i en däld o Johanna måste gå över en spång där i dälden. Just där på spången fick hon en örfil, så hon snurra runt, men hon föll ej i bäcken utan kom alldeles på kanten. Först såg hon ingenting, hon nästan domna av, men så fick hon se en liten tomte med / röd luva på huvudet. "Vart ska du gå, lille tomte?" sa' hon. "Ja skulle varna däj för du inte skulle möta far din," sa han, "han ä fuller, o han har tre tattare mä säj." Men sen tog Johanna tomten i handen, o de gick tillsammans, o hon mötte fadern, o honom var ingen skada skedd. Ja sa till henne, att hon läst eller inbillat sig detta, men hon för- säkrade, att det var verklighet.