KORPSKRIFTEN

...
Meny

Maran

Berättare: Karl Andersson (f. 1857)
Upptecknare: Johan Kalén

Transkriberad uppteckning

Maran kunde förskapa sig. Så hon såg ut som en människa. Hon brukade rida hästarna. De voro svettiga och uttröttade. Om man spikade upp en död skata över stalldörren, så kunde maran inte komma in där. Lika bra var det, att hänga upp en marevase inne i stallet över hästen. Maran red också människor. En kunde får höra en män- niska säga, sedan hon sovit en stund: - Ja blir så svetter. - Dä ä la mara, som rier dek, fick hon så vanligen till svar.

Socken Kinnareds
Landskap Halland
Härad Halmstads hd
Arkivinstitution Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG)
Licens Creative Commons (CC-BY)

Scannat arkivblad

Originaluppteckning nedskriven för hand under 1800- eller 1900-talet ur Isofs samlingar.

Öppna i full upplösning
Scannat arkivblad: Maran

Fler sägner från Halland

Se alla i Halland »
Utforska fler sägner & folktro
MIMER // Kunskapsassistent KLAR
MIMER //