Transkriberad uppteckning

‘Matlea’ kunde ju en få ibland, å det var inte det bästa, när en bara ville ‘kräks’, när en fick se mat, å känna lukten av den. Men då skulle en ta en sup med malört- eller kumming brännvin innan en gick till bor- det, så fick en maten att stanna i magen. Så kunde en få ‘magormer’ eller ‘magmask’. Det var mest barn, som fick sådant. Det kunde vara mas- kar så långa som daggmaskar. En åt kumming å si- rup för det onda å så köpte en ‘maskfrö’ å mask- kaker på apoteket å åt. ‘Maskfröet’ blandades i sirup å togs in. Den som var blå under ögonen hade mask, å så höll han sig mager. ‘Gulsota’ hade somliga fruntimmer. Det skulle bero på att de gärna ville ha menfolk å in- te fick. Det var något som slog sig i kroppen, / som inte var bra. Då var det bra att ta in urin. En kun- de blanda det i kaffe. ‘Vassota’ – då fick de till lasarettet, så att de fick kure- ra dom, för de hade för mycket vatten å fett i krop- pen. ‘Skôrv’. Sådant hade de mycket förr i världen. Det blev sår i huvudet, så att ‘gôre’ rann ur huvudet. När det blev för farligt, så satte de ‘bekhätte’ på huvudet. De tog beck å hade på en trasa å lade på huvudet. Den ‘hätta’ fick ligga på huvudet bra länge, te dess att håret hade lossnat. Då tog en per- son tag i hättan å tvärryckte till, så att han fick bå- de hättan å håret med. Sen fick såren gro i hop. Jag tror att det var ‘lössa’ som ställde till så, att det blev ‘skôrv’ for de grov sig ned i ‘hôvesvalen’ å bodde där. ‘Hôll i bröste’. När de fick ‘hôll’ så drack de något varmt å bäddade ned sig. ‘Kôrshôll’ fick en, om en stod i korsdrag. ‘Milterhogg’ fick en, när en gick fast. Jag minns, / att jag fick det, när jag var ung å när jag gick fast. Det var ingen annan bot än att klämma hårt på sidan av magen. Sår som kommit genom att skära sig, hugga sig el. dyl. En bru- kade ha en smörja att smörja på såret. En blandade is- ter, salt och urin ihop å rörde ihop å smörjde på så- ret. ‘Frôst knöler’ å ‘frôstsår’ botades med att smörja svingalla på dem. Om en fick ‘vinter’ (köld) i ett öppet sår så blev det ‘vark’. ‘Rossår’ var inte något vidare att göra vid. Men en skulle smörja dem med osaltet smör eller annat fett. När jag var liten fick jag ‘engelske sjuken’, å den fick jag ur kölden, sa mor. Så kan barnet få den om de låter det dricka för mycken mjölk ur flas- ka. När ngn får ‘engelske sjuken’ så blir han så konstig i kroppen. Benen vill inte göra tjänst, å det värsta är att han kan bli’ efter till förståndet. Men mor gick till en käring å fick veta bot för sjukan, å jag blev bra. Hon gick till en / trädgård å plockade 9 slags blommor och tre blommor av varje sort. Först och främst plockade hon blom från körsbärsträd, päronträd och sådana och så blommor på azaleor. Det var inte bestämt att det skulle vara de och de blommorna utan bara att det blev nio slag och tre av var slaget. Dessa blommor skulle hon koka och bada mig i vattnet och blommorna de tre närmaste torsdags kvällarna före midsommar. Först höll hon mig över im- men’ (ångan) å sedan stoppade hon ned mig i vattnet å det var så varmt, så att hon höll på att bränna upp mig. Hon gjorde lika alla tre gångerna. Hur det nu var med det, men jag blev bra. ‘Bläkster’ var ett slags ‘febrer’ som barne fick på kroppen, om de gick ute i blåsande väder. Om de smörjde kroppen eller badade den med sådant vatten som smeden hade stående i smedjan, då gick ‘febrarna’ bort. Om en var för trött å fick darring i kroppen, så skul- le en sträcka ut kroppen så mycket en orka- de eller ‘spänna säj stel.’ / Varter gick an att skära bort. För om en skar i varten så att det kom litet blod, så skulle en ta litet av det blodet på en lapp å så skulle en lägga den lap- pen under en sten. ‘Ryggskott’. Då orkade en inte räta på ryggen utan en fick gå krokig till dess att ‘skotte’ hade gått tillba- ka. Jag vet inte, att de hade annan bot för det än att de slog någon slag över ryggen med en sopkvast. Om en fick ont i en arm, så hette det att en ha fått ‘trôtta’. Det är ‘trôtta’, du har fått ont av, bru- kade far säga, om en höll sig illa för att ha fått ont i en arm eller ett ben. Om ett ben ‘somnar’, så skall en inte gå på det, för det kan ‘kutta’ å. Om en får tandvärk så är det bra att ställa sig på huvudet. Om tanden är inhålig, så spric- ker han sönder, om en har salt i den, men tand- värken ger sig. Om en gick över en plats där en häst hade tumlat sig, så fick en ont över låren. / Men det mesta de använde mot sjukdom var åder- öppning, för strax en blev sjuk, så var allt det näs- tan för jämnan det första en tog till. ‘Onda betet’. I torpane i Bolstad bodde Johansson, å han kakade ett slags plåster som en lade på å som drog ur det ‘onda bettet.’ När en fick det, så väck- te ben flisorna ut ur handen.