Transkriberad uppteckning

Om s.k. Julbonader inte fans i huset så, togs lakan å lintyg å utspändes på väggarna till julen. I "lag" (begravning å bröllopp) samt om julen begangnades "ölbollar" de voro i granna färger, samt gingo rundt laget från den ene till den andra, tils alla hade druckit, det var namn och årtal på bollarna, de hade varit i vissa familjer i flera århundraden. I de gamla allmogehem- men var årtalet på huset, samt namnet på den som byggt det inpräntat över dörren samt på (ommen) muren. När de slaktade vid Lusse-lötet så tappades blod på buteljer som gömdes till Jul, derav gjordes blodkorv "Juleklubb som serverades vid bordet om Julkvällen. "Sneppekakake (utdragna snepper runt om kakan) den kallades och för "bukake" och lades på en binge der den låg till någon viss dag på våren då den delas mellan både "folk å krötter" / Nyårshelsening Om nyårsmorgonen gick de åt stugorna tidigt på morgonen och "hälsade". Det var bäst om det var en karl (Mansperson som kom först in på det nya året. Om den älste som satt vid Julbordet nös så dog den yngste i familjen under det kommande året, om den yngste nös så dog den ällste. För omkr 70 år sedan var lekafton för barn på ett ställe i Skillingmark, det var om julen. Då buro några av de älldre in en "julbock" delvis av trä samt ludet svart fårskinn med bockhorm på, ävenså rompa. Barnen blev så rädda att de allesamman sprungo in i ett annat rum å de måste bära ut Julbocken igen. Det var en liten grå stuga på ett ställe i Skil- lingmark, som det var såå fattigt å naket i, men om Julafton tog de fram vackra vita målade väggbonader och spände ut på väggarna, och tände en riktig julereseld av björkved i spiseln då blev det julen med en gång i stugan. / Julgran förekom ej förr än på 1850 talet. Någon remsa av papper som kanske var "krölla" hängdes på granen, något äpple. På skåpkransen sattes hopbundna kvistar av en- ris och nogon grann ros klippt av papper, "så gape dä inte så svart" sa berättaren. Julkärven uppsattes på en stång lutad mot logväggen bredvid logedörren, tydligen med tanke på att det skulle bli bra med skörd att frakta in nästa är, ty ju större å finare, eller om flere fågel- kärvar uppsattes desto större välsingnelse följde dermed, och om det blev dåligt skörde år så sattes inte upp sämre eller mindre julkärvar derföre utan kanske mera då med tanke på att det skulle förhjälpa till god aring det kommande skörde året. Sedan de ätit om Julkvällen å alla var färdiga för dagen skulle det bäddas åt "Julegubben" ett lakan å dyna togs å lades på en bänk, som var längst framme i stugan, ett glas bränvin samt stomp (limpa) å ost ställdes på en stol bredvid, när barnen om Julmorgon vaknade och kom för att se om han ätit å druckit, var det framsatta alltid borta. / Fröken Eriksson Bön berättar: Om Lusse klädde de ut sig till Lussebrurer. De hade granna höga mössor, höga, av grönt rödt och gult, granna schalar, allt efter som de gick blev de flere och flere, fängnad skulle de ha i alla stugor, se det var ett sådant Lussefirande den tiden, gubbarna gick å drack hela dagen, men huggas ved å slaktas skulle det om Lusse En 94 årig Skillingmarksbo berättade att om Tommes- mäss skulle det vara slut med spinningen (spånaden) I hans hem var det alltid "Tomasgille" med kalas å dans. På Juldanser brukade de binda tillsamman två manspersoner, dessa hade två käppar i händerna ock gick som på fyra fötter, över dem lades en svart skinfäll, ovanpå satt en man å skrek. De gick i stugorna under "söknejula" å hade roligt. För att få nå å "pry" med (pryda med) så gjordes ett slags krona av halm, de klippte av längre eller kortare halmstrån, trädde trådar igenom dem så det bilda- des ett slags kronor.