Njál Þorgeirsson var en av de mest framstående och kloka männen på Island under Vikingatid. Han bodde på gården Bergthórshvoll i Rangárvallasýsla och var vida känd för sitt skarpsinne och sin stora kunskap om lag och rätt. Trots att han själv var en mästare på att finna juridiska lösningar på konflikter, drogs han ofrivilligt in i en långvarig och blodig släktfejd som skulle komma att prägla hans liv.

Njál var gift med Bergþóra Skarphéðinsdóttir, och tillsammans fick de flera barn, däribland sonen Skarphéðinn Njálsson. Familjen stod i händelseförloppets centrum, särskilt genom deras nära vänskap med Gunnar Hámundarson på Hlíðarendi. Denna vänskap och lojalitet blev upprinnelsen till tragiska händelser som eskalerade genom åratal av missämja på den isländska landsbygden.

Centralt i Njáls liv stod de invecklade tvisterna med grannar och stormän, inte minst drivna av den hämndlystna Hallgerðr Höskuldsdóttir. Konflikterna blottlade de svagheter som fanns i det dåtida isländska samhällets rättssystem, där blodshämnd ofta ställdes mot lagstadgade böter och förlikningar på alltinget.

Slutet för Njál Þorgeirsson blev ett av de mest kända dramerna i den nordiska litteraturen. Hans fiender samlades för att bränna inne honom och hans familj på gården Bergthórshvoll. Enligt traditionen valde den åldrige Njál att lägga sig att vila under en oxhud tillsammans med sin hustru när elden slöt sig omkring dem.

Berättelsen om hans liv och död bevarades genom muntlig tradition och nedtecknades senare under medeltiden i Njals saga, som räknas som en av de absolut främsta isländska sagorna. Verket ger en enastående inblick i vikingatidens hederskultur, rättskipning och mänskliga relationer.