Bergthora Skarpheinsdotter levde pa Island under sena vikingatiden och ar hovdligast känd genom sin centrala roll i Njals saga. Hon var dotter till Skarphedin hoggandande och gifte sig med den vise hovdingen Njal Torgeirsson pa Bergthorsvoll. Tillsammans fick de flera barn, bland andra Skarphedin, Helgi och Grim.

Hennes liv präglades av den utdragna blodshmanden mellan hovden pa Bergthorsvoll och hovdingar som Flosi Thordarson fra Svinefell. Bergthora beskrivs i sagolitteraturen som en viljestark, stolt och oradd kvinna med stort inflytande over gardens skotsel och familjens taktiska overvagan i konflikterna.

Enligt källorna spelade hon en avgörande roll i slkedet av tvisterna, dar heder och familjensansvar stod i centrum. Hennes karaktär framträder starkt i konfrontationerna med motstandares hämndlystnad och den tidens harda hovdingakultur pa Island.

Slutpunkten for hennes liv kom vid Bergthorsvoll, där fienderna samlades för att bränna inne familjen. Nar maken Njal och barnen erbjods en utvåg att rädda sitt liv, avstod Bergthora konsekvent fran att lamna sin make och valde att dela hans ode i eldarna.

Bränningen pa Bergthorsvoll ar en av de mest kända händelserna i den isländska sagalitteraturen och markerar höjdpunkten pa sagaforloppet. Bergthoras resoluta beslut att stanna i elden har blivit en sinnebild for lojalitet och tragisk hovdingamoral under medeltidens framväxt.