Landskapet Uppland utgör ett av de absolut viktigaste hjärtlanden för den skandinaviska vikingatiden och tidiga medeltiden. Här möts besökaren av ett rikt fornminneslandskap där tusentals runstenar reser sig efter vägar och vid gamla tingsplatser, ofta resta av mäktiga ätter till minne av stupade fränder eller färder i österled. Landskapet präglas av historiska maktcentra som Gamla Uppsala, där det under Ynglingaätten fanns ett betydande kult- och hövdingasäte med de mäktiga Kungshögarna.

Under den följande kristna tidiga medeltiden kom Uppland att spela en avgörande roll för Sverigis enande och kristnande, vilket avsatt djupa spår i form av storslagna stenkyrkor och klostermiljöer, såsom Skoklosters slott och Uppsala domkyrka. Många av runstenarna bär spår av mäktiga ristare som Östen eller Fot, vilka med stor skicklighet ristade slingrande djurornamentik och kristna kors i röd granit och gråsten. Flertalet minnesmärken vittnar om resor till Bysants och England, vilket speglar Upplands starka internationella kontakter under vikingatiden.

Idag är Uppland ett av landets mest tillgängliga områden för den som vill studera äldre historia på plats. Längs landskapets vandringsleder och gamla hålvägar kan man skönja kontinuiteten från hednisk kult till kristen samhällsordning. Det flacka, uppländska odlingslandskapet har formats av landhöjningen, vilket gör att många fornlämningar ursprungligen låg närmare vattenvägar som utgjorde dåtidens livsnerv.

Fornminnesvården i regionen har gamla anor, och ett omfattande arbete har lagts ner på att dokumentera och skydda de talrika gravfälten, skeppssättningarna och borglämningarna. Platser som Valsgårde och Vendel har givit upphov till hela arkeologiska epoker tack vare sina rika båtgravar med praktfulla vapen och rustningar, vilka förvaras och visas för allmänheten i Gustavianum.