Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Väderleksmärken
Om Anders braskar, så slaskar jul - om det var frost på Andersdagen skulle det bli milt till jul. Om stubben bär hatt Andersmässenatt, då skulle vintern vara till vårfrudagen. Julasummer och påskavinter - om det var gott väder till jul skulle det bli kallt till påsk.
Vårarbete.
När de skulle så på våren, tog de några halmstrån ur fågelneken, som de satt upp till jul, hackade dessa och lade dem i såkupan. Så fick halmen följa med säden, som de sådde.
Midsommar
Det ar de som gömde bröd från jul till midsom- mar. Hans Agusta gömde alltid. Det fick de alltid midsom- marafton. Hon kokte upp mjölk och mjukade upp brö- det i.
Tomasmässe
Tomasmässe skulle de fara till stan och köpa vad de skulle ha till jul. - Den dan gick de och slog i logen med en käpp och sa åt råttorna, att de fick flytta.
Hösthalvåret
439-451. Vet ingenting Anders. "Om Anders braskar, då slaskar jul." - "Får stubben hatt (får snö) Andersmässenatt, då ska det vara till vaffernatt," sa de gamle.
Jul
Man fick inte klippa ljusen med sax om julen som eljes brukades. Julljusen skulle väl förebåda Frälsar'n och därför fick de inte röras vid med eggjärn.
Vår och höstarbete, slåtter, skörd, tröskning
När bonden skulle börja så, gick hustrun med honom ut och när gubben tog såkorgen, kastade hon en brödbit i den som var sparad sen julen. Detta skulle medföra god skörd.
"Pepparkakor kunde de inte baka då de hade bara öppna spisar"
I en uppteckning från Göteborg berättar en kvinna född 1857 om kakor som bakades till jul. Uppteckningen gjordes år 1941 av Elsie Thurén.
Annandag jul
Tidigt på morgonen annandag jul gingo ofta grannar- na in i varandras ladugårdar och fordrade djuren. Ofta kläddes då mjölkpallen så, att den liknade en bock.
Lucia
Lusse skulle vara förberedande till julen, o då skulle de ha "lussebit" på morron, smörgås o av en sär- skild ost, "lussosten." Det var ett sär- skilt ostkar till den osten, mamma hade ett avlångt sådant till den.
Annandag jul
Annandag jul på morgonen skulle hästarna alltid dricka i nordrinnande vatten. De brukade föra dem till Bockehåla inne i LaneRyr, för där rann vattnet mot norr.
Julförberedelser M. 153. 4
Till julen skulle man alltid göra korv. På den tiden fanns ingen köttkvarn, utan man använde hackyxa och "rulta", en anordning med tre knivar. Bekanta brukade då gå till varandra och hacka kött till korv. Så lagade man till medvurst, köttkorv, fläskkorv, pölsa med risgryn och lever, leverkaka, risgrynskorv m.m. Man gav varandra smakbitar, en hel korv om det så var. Stortvätt till jul förekom inte. Två gånger om året bykte man: i april och i oktober. Något särskilt jul- bord är heller inte känt i staden.
Julafton
Surlimpor baka de till jul förr, degen fick stå på spishallen i några dagar. De skulle baka bröd till jul, så det räckte till långt fram på våren, hela taken hängde fulla med brödstäng- er. Mat stod kvar på julbordet under julnatten, om någon kär i familjen hade gått bort, så skulle maten stå kvar, ifall de kom hem. Ljusen till kyrkan fick stöpas då också, en här i Hova, som hette mamsell Ek, stöpte ljusen till kyrkan här. Och efter jul gjorde de auktion på de ljusen åt dem som ville köpa, i kyrkan / tände de bara på julottan på den tiden. De fattiga gick omkring före jul o bad om bröd, o de fick en halv kaka o kanske en hel på bondstäl- lena. På julmorron skulle de kapp- köra hem från julottan, den, som blev sist, blev trögast med skörden sedan under året. Och de hemmavarande skulle passa på o ge dem en sup i dörren, när de kom.