Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Mara
Jag har inte hört annat än talas om "mara". "Le som mara", brukade de säga. Det var något tungt som kom på bröstet på folk, när de sov. Det skulle vara ett elakt fruntimmer. Fruntimmer som var elaka i livstiden fick bli "mara". De fick hålla på med att göra det som ont var.
Mara
"Marsuddar" togos från träden o skulle spikas opp över stalldörren som skydd för maran, så att denna ej gick på djuren. Likaså kunde man skjuta en rovfågel, uggla, skata eller kråka o sätta opp där, det var också skyddsmedel. De trodde, att det var felskapta människor, som var mara, t.ex. karar, som det ej växte skägg på.
Mara
Mara, den har jag haft ont av. Den kommer medan man ligger, och då arbetar en, så en blir så svett. Dä ä nog i blo'n i människa'. På ett ställe hitta' de på och hängde en lie på häs- ten. Det var stalldrängen, som gjorde det. Men om mor- ron låg drängen i spiltet och var kluven. Marvasar tog de i träna och hängde över kräka.
Vårhalvåret
Mars mä sitt skägg lockar barna utför vägg, april mä sitt skinn piskar barna in. Det var 1 mars, som tranan bar ljus i säng. Petter katt kastar den hete stenen i sjön. Kyndelsmäss – då hade jungfru Maria kastat två i vattnet, så det skar sej och var bra att tvätta i. Då går det bra att skölja. 1 maj skulle de ha ägg och särskilt slags bröd, en vårkaka, som bakats om jul. Det var många bilder på den: får, kor och hästar i utkanten på kakan. Den skulle djuren ha, då de började vårbruket. Ingen rituell barfotaspringning har förekommit här. / Kristi himmelfärdsdag vid vad tid den än inträffar skulle ungdomen ut och vandra i skogen för att se rävhonan med hennes ungar. Räven tar ut sina ungar första gången den morgonen.
Maran
Maran red folk i sömnen, de kunde förstå att det var mara för de blev så svetta, så det dratt å dem. En som fått en häst "reen", band en lie över honom och dagen efter låg en granne sjuk. Bonden gick dit och då hade han skadat sig i knäet, men bonden visste nog var skadan satt.
Vårhalvåret
Mars med sitt skägg lockar barnen utom vägg, april med sin luva kör barnen till gruva ! Den 10 maj kom göken. 40 martyrer frost - 40 frostnätter före midsommar. Korsmäss - då blir det alltid kallt. Beda tog alltid Kristensson, på Rolfsåker (i Fjärås sn) ut sina kreatur förste gången.
Mara
De ritade femuddar eller kors med ett kol på bröstet. Jag har gjort kors. Jag hade så ont av mara i många år. Det var ett fruntimmer. Jag fick se na i sömnen till slut. Jag var inte fullkomligt vaken och inte fullkomligt sovande heller. Jag kände igen henne, att det var Nyboms Krestina. Då släppte det, för de hade ingen makt längre, när en hade känt igen dem.
Mara
Mara är en ond ande. Hon red på kreatur ibland. Jag hade ett par oxar, som stod så svetta om morgnarna. Då gjorde jag som gamla hade lärt mej: tog en marvase i en björk och en lie och hängde dem över oxarna. Det hjälpte, för oxarna var aldrig svetta sedan. Men mina pojkar gjorde så mycke narr åt mej för att jag gjorde så.
Vår- och hösthalvåret
Är det frost till 40 martyrnatten den 9 mars blir det frost i 40 nätter under vårens lopp! Rägnar det 7 sovardagen den 27 juli: blir det rägn i sju veckor de följande mån. När rågen går i ax, den 18 Maj, Eriksmässan, heter det: När Erik ger ax, ger Ola kaka. (Olofs-mässan den 29 juli.) När det rägnar i Maj mån. skall man gå barhuvad! Detta ger bra hårväxt. Frost som kan inträffa vid sommarsolståndet den 22 juni kallas jernnätterna. Likaså d. 3 – 5 i samma mån. Vårdagjemningen, den 21 mars. Sommarsolståndet den 22 juni. Höstdagjemn. den 22 Sept, Och vintersolståndet den 22 Dec. vill det gerna vara storm ell. blåsväder. Detta är en liten axplockning av vad de gamle rätta sig äfter, innan meteorologerna kom till.
Bemärkelsedagar och månader
Sådant vädert var Annandag-Jul sådant vara det i 7 veckor Första nyet på nya året. Man skulle ta en psalmbok i handen och gå ut. När man titta på nyet skulle man öppna psalmboken och föll den upp vid en begravnings- psalm blev det begravning det året i huset och var det en bröllopspsalm blev det bröllop. Februari: Göjemånad. Uti Febr. skulle man hugga timmer och virke för det ruttnar inte. Om det blåste den 3 Febr. (Blasius) blev det mycken blåsa det året. Emellan den 20-28 infalla de s.k. järndagarna. Mars: Är Mars solig och varm heter det: "Mars med sitt / skägg lockar barnen ut för vägg" Är Mars kall: "Mars med sin luva, kör barnen in i gruva." Kyndelmässa är halvlidet foder, halvliden vinter. Om det fryser gamla Vårfrunatten (som var 13 nätter efter den som nu är), så skall det frysa 40 nätter. Räpp samma som kvartal nu. Det var 13 veckor på en räpp. Sommarsolståndet 3 dagar före 3 dagar efter midsommar Vintersolståndet om Jul Rötmånad från den 23 Juli till 23 Aug. Man använde solklockor förr. På fönsterposten hade man dem. Man hade också runstavar. I nämsta gård intill här såldes en runstav på auktion för en 5-6 år se'n nu. På Södra Fågelås kyrka finns än i dag / en solklocka över dörrn på framsidan. Är det grön Jul blir vit Påsk. För ett dagsverke för en karl var 8 skilling och maten. En piga hade i lön för år 8 riksdaler samt småpersedlar: 2 par känger 2 skålpund ull 12 alnar väv (linväv) 1 huvudduk 1 förkläde.
Mara
Det var en gubbe i Torp, som gick med handel. Han kunde ald- rig ligga mer än på ett bestämt ställe i Källeryd. Min gubbe tjänte dräng där. När de hade somnat, tog gubben till att schoa. Då vaknade käringen och ropade: "Abraham, va' gapar du efter!" Kajsa - det var käringen på stället - visste så noga om, att det var mara, som red honom, och hon släppte, bara några schoa' hans namn
Mara
Maran hitta’ de på allt möjligt om. En del tyckte en stor, svart hund låg på bröstet på dem, så de kunde inte andas. Skomakare- Emanuel här framme hade så ont av mara. Så vakna’ han och titta’ upp; och då for hon ut genom dörren – det var som en vit höna. Men jag tror aldrig de blev sluga på vad det var. De kallte det mara. Bara det var någon vaken och hörde hur de gav sej och kallte dem i namn, så hjälpte det.
Mara
Det var en karl, som gifte sej med en mara. Hon hade krupit in genom ett stretahål, och han hade en plugg och slog i hålet. Det var ett fint fruntimmer, och de var ihop och rätt som det var så gifte de sej. Men en gång sa han till henne: "Vill du se vilken väg du är kommen hit?" Då, rätt som han öppnade den lilla gluggen, for hon ut genom den och kom aldrig igen.