Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Naturföremål
Nygårdskällan här borta på gränsen till Väst sn. var en offer- källa. Dit vallfärda de på mid- sommar о̄ skulle dricka о̄ offra där.
Midsommar
Om de hade skabb o utslag, så skulle de gå ut på midsommarnatten o rulla sig nakna i daggen. Jag har talat med folk som gjort det, men jag vet ej om de blev bra. Majstänger reste de på midsom- mar, o sedan dansa de på en loge om natten. De plocka blommor förut o fläta kransar till stången, o så hade de löv o klädde den med också. De kunde ha en vimpel av en tunn järnplåt i toppen. På större herrgårdar ordna patroner- na med majstänger o bjöd sitt folk på förplägnad.
Väderleksmärken, tydor
Mars med sitt skägg lockar barnen utan vägg. April mä si rännesketa lockar barnen te å inne seta. Om kyndelsmäss är lärkan så högt som oxen bär oket. Så långt före jul rimmet kommer så långt före midsommar kommer regnet. Var det tretton ny på ett år så var det första ett gållny. Och så som nyårsnyet var blev de tre följande. Om det var mycket takisar på vintern så blev det mycket åska på sommaren. Om isen "fryser upp" i bäckar och åar (den höjer sig) så blir det också mycket åska.
Midsommar
Till midsommarstång högs ned ett av de längsta träd man kunde finna. Flickorna bundo kransar och pojkarna klädde med löv och blommor. Midsommarstången restes på en jämn och slät plats, för att man skulle kunna leka och dansa omkring den. Till midsommar lövades det i stugorna och omkring dörrarna. Kring eldstaden och på väggar- na inne i stugan, hängdes lövruskor. Det var björklöv och eklöv som användes härtill. På golvet ströddes även löv. Midsommarafton skulle man plocka nio sorters blommor och lägga under huvudet och sova på, det man då drömde slog in.
Födelse och dop
Var barnen sjukliga, bytte de namn på dem; det var flera stycken, de hade gjort så med. Far hette Johannes, och hans far hette Sven. Det gick undan för undan; dä växla' så. Jag föddes i midsommar, och mor kunde inte vara med i slåtta'. Då skulle hon väva i stället. Men det skulle inte vara bra för ett fruntimmer, som var "hea" (heden) att väva. Då träd- de de mej igenom skälet, så skulle det ingenting göra. Den som kom utifrån, skulle gå och ta i elden. När far kom från kyrkan, doppade han sin kyrkekäpp i elden det första han var inkommen; då skulle han inte ha något ont med sej in till barnen.
Dop
Om det var så varmt så det gick för sig skulle barnen döpas i kyrkan söndan efter det var fött. Det var vanligt att gästerna gav barnet pängar. Söndagsbarn skulle ha framgång. Barn födda med segerhuva. Om en sådan gick omkring ett eldhärgat ställe, skulle elden slockna. När barnet gäspade, sade man: Gud hjälp! Det första barnet skulle taga på var en höna för då fick barnet lättläkt kött. Skulle inte taga på hund eller katt. Barnet skulle avvänjas när dagarna var långa eller mellan Jul och midsommar, för då skulle barnet få lätt för att lära. Dopvattnet skulle slås ut i en buske, för då fick barnet bra hår.
Naturföremål
Till Råsskälla i Dala gick de om midsommar och drack. De offrade pengar i källan, alltid någon skilling. De kallade hen- ne offerkälla. Vattnet är klart som en spegel, och det tryter aldrig. Det finns inte någon offerkälla i Kungslena socken. På Gubbalycka fanns flera stora högar förr – nu är de ut- plånade. Det är en liten furubacke. Den backen törs de aldrig gärda. Det var storgubbar utav kungasläkten begravda där. Sverker bodde ju här. De har hittat så mycket, sedan kriget var. Mellan Plantaberget och Gravberget är Helveteskär- ret. Där red en hel krigshär ner. De sitter där än i dag. De har hittat mycket hästben och vapen och kanonkulor där.
Husligt arbete (vardagsdricka)
När enbären var svarta var det lika noga, att plocka sådana som lingon nu förtiden. De torkades och förvarades på vinden. Ungefär en gång i månaden och helst vid ny- tänne satte man brygden. Man tog 1/4 skäppa enebar och finhackat eneris och slog i halmen som skulle vara rost. Sedan slog man på kokhett vatten för att laka ur musten, så det blev enebärssmak. Därefter tillsattes honung, humle och malt. Mängden av var sort var gummorna rädda för att förråda. Om en gumma kom i ropet som god bryggerska så fick ingen vara inne när hon vägde upp de satserna. Jäst användes inte utan jästkringlor som bakades en gång om året. Innan smör skulle kärnas var det noga / Fred Skövde landsförsamling. Husligt arbete 2 med att värma töet över eld, annars kunde de få grädden förgjord så de tyckte det var grädde fast de i verkligen stog och kärnade i vatten Ju mera dagg men kunde få i brödet ju kraf- tigare blev det, och kunde man inte få tillräckligt, försökte man åtminstone få så mycket, att man kunde fukta var kaka ovanpå innan hon sattes i ugn. Brödet blev då gult och grant även om det var myc- ket havre i det. Jäst gjorde man om midsommar, under 7 dagar, tre dagar före, midsommardagen och tre dagar efter midsommar var vattnet lämpligast att baka jäst utav. Ändå finare var om man kunde knåda upp hela jästdegen i midsommardagg. Att smörja skodon om söndagarna var farligt för då ruttnade lädret
Midsommar
Midsommar fira de förr värre än nu. Då hade de som påskeldar och så midsommarvaka. Majstången var en storer, långer stång klädd med löv som de har än. Midsommarnatten skulle de tvätta sig i daggen på marken. Det skulle hjälpa till många sorters sjukdomar. Då klädde de av sig nakna och rulla sig i gräset. Det var jag med om en gång. Det är nog därför jag alltid har varit så frisk. (Meddelaren trodde inte på det själv.) Så skulle de plocka nio sorters blommor till en bukett och den skulle de lägga under huvudkudden så skulle de få se sin till- tänkta i brunnen. De satte majstången på en äng och där sam- lades ungdomen från alla håll. Jag var med en gång i Sunna hage i denna änden på Nordsjön. Där dansa’ vi och sjungde, men speleman hade de aldrig nån.
När Noak bygger arken
När Noak bygger arken *) tvärs över "änera" (åarne), blir det torka; bygger han längs efter, blir det regn. Rågen lejer drängar tills mid- sommar. Vår Herre är med den tidi- ge såningsmannen. Om åskan går, medan kreatu- ren "stå inne", blir det ett gott år. Så stora som asphängena äro om våren, så stora bli råg- axen om midsommar. En vinter utan tö, en sommar utan hö och en jul utan brö! Den, som har en bistock och en fläderbuske, behöver aldrig vara sjuk. Rött hår och furubuska' växa inte i någon god jord. *) De långsträckta fjädermoln man stun- dom ser, ibland sträckande sig norr-söder om sommaren (=tvärsöver) och ibland öster-vester (= längsefter)
Majestång
Midsommarafton brukade man resa majestång på en slät backe, för att ung- domen skulle kunna dansa kring den. Majestången kläddes med björklöv och blombuketter. Flickorna fick binda kransar och kläda den, medan pojkarna fick bryta löv. Man brukade ha en granstång till maje- stång. Man brukade göra en stor krans till majestången och i underkanten på denna krans hängdes äggskal runt omkring. Man stack ett litet hål i vardera ändan på äggen, varefter man blåste ur inne- hållet, sedan träddes äggskalen, med hjälp / [Teckning] Majestång. / av en nål på långa snören och hängdes i kransens underkant, som teckningen visar. Dessutom brukade man löva kring kakelugnarna, i stugorna, till mid- sommar.
Jättar
När Kattunga kyrka byggts, stod jätten på Navås och kastade sten. En flög till Kates på gränsen till Öxnevalla. En annan hamnade på Högareberg nära kyrkogården. Det finns märke på den efter jättens händer och knän. Stenen limmades alltid förr till midsommar så att den syntes långa vägar. Inne i Högareberg skall det sitta en stor jätte med pengahögar omkring sig. Men ingen är god till att komma fram till honom. Det skall finnas en gång som börjar vid Katabacke åt Öxnevalla till. Någon hade gått in där och kommit så långt att han hörde Kattungetuppar gala. Men sen kom han inte längre. Eljes skulle utgången finnas vid rävatrappan strax ovanför kyrkan.
Slåtter, skörd och tröskning
Här var en gammal här ute som sa, att om isen gick åt söder skulle det bli ett gått år; men gick den åt öster blev det dåligt – Så hade de också märke på om det blåste nordanvind på långfredag; då skulle det bli ett dåligt år – Så långt rimfrostet kommer före jul – så- dant rimfrost som millar bort – så långt före midsommar kommer regn. Sen de hade gjort ifrån sej skördearbetet skulle de sätta sej på åkern och vila, annars skulle där inte bli något året efter. Tröska gjorde de med slagor. En del började kl. 2 på natten. De vila- de lite i mörkningen och sen gick de ut igen. De hade för sej de skulle ha tröskekanna, där tröskningen var slut. Det var en allmän regel att tröskningen skulle vara avslutad före jul.