KORPSKRIFTEN

...
Meny

Husligt arbete (vardagsdricka)

Berättare: Arb. J. Fred, Nu å ålderdomshemmet (f. 1870)
Upptecknare: Nils Sjöholm

Transkriberad uppteckning

När enbären var svarta var det lika noga, att plocka sådana som lingon nu förtiden. De torkades och förvarades på vinden. Ungefär en gång i månaden och helst vid ny- tänne satte man brygden. Man tog 1/4 skäppa enebar och finhackat eneris och slog i halmen som skulle vara rost. Sedan slog man på kokhett vatten för att laka ur musten, så det blev enebärssmak. Därefter tillsattes honung, humle och malt. Mängden av var sort var gummorna rädda för att förråda. Om en gumma kom i ropet som god bryggerska så fick ingen vara inne när hon vägde upp de satserna. Jäst användes inte utan jästkringlor som bakades en gång om året. Innan smör skulle kärnas var det noga / Fred Skövde landsförsamling. Husligt arbete 2 med att värma töet över eld, annars kunde de få grädden förgjord så de tyckte det var grädde fast de i verkligen stog och kärnade i vatten Ju mera dagg men kunde få i brödet ju kraf- tigare blev det, och kunde man inte få tillräckligt, försökte man åtminstone få så mycket, att man kunde fukta var kaka ovanpå innan hon sattes i ugn. Brödet blev då gult och grant även om det var myc- ket havre i det. Jäst gjorde man om midsommar, under 7 dagar, tre dagar före, midsommardagen och tre dagar efter midsommar var vattnet lämpligast att baka jäst utav. Ändå finare var om man kunde knåda upp hela jästdegen i midsommardagg. Att smörja skodon om söndagarna var farligt för då ruttnade lädret

Socken Skövde stad
Landskap Västergötland
Härad ingen
Arkivinstitution Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG)
Licens Creative Commons (CC-BY)

Scannat arkivblad

Originaluppteckning nedskriven för hand under 1800- eller 1900-talet ur Isofs samlingar.

Öppna i full upplösning
Scannat arkivblad: Husligt arbete (vardagsdricka)

Fler sägner från Västergötland

Se alla i Västergötland »
Utforska fler sägner & folktro
MIMER // Kunskapsassistent KLAR
MIMER //