Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Troll
Trollen bodde i Mulabjärsbacken i Ålstorp, Ränneslövs socken. Under jul- natten stod backen på guldstätter, och då dansade trollen inne i backen. I Perstorp såg man inga troll utan talade endast om mulabjärstrollen.
Troll
Det var troll i ett berg, och så låg det en stuga neranför. Varje julafton på kvällen kom trolla' och åt upp julmaten för folket. De kom in genom fönstret och åt upp alltihop på jula- bordet. Men så hittade gubben på hur han skulle bota dem. Han kokte tjära och satte i en kittel på bordet närmast fönstret. Trolla kom och tog till att äta ur kitteln. För var sked de tog gjorde de ett illvrôlane, men de åt ur allihop tjä- ran likaväl; de trodde det var julgröten.
Troll.
På Skoga i Idala bodde ett gammalt par. De hade um- gänge med trollen i Texleberget. Dessa lånade av bondfolket det de behövde av husgeråd. När trollen skulle brygga, satte bond- hustrun ut bryggkärl på gården. Strax var de borta, men på utsatt dag stod de där åter.
troll i Hässleberget
I Hässleberget bodde det troll Emellan stora och lilla Hässleberget finns en svacka i åsen, och där är ingången till trollens håla, fast det är nog inte många, som sett den. Ifrån denna gick en hårt trampad stig rakt ned till Stockakällan. Det var trollens nattenväg.
Trollens uppkomst
Trollen ha uppkommit därigenom att några människor, förutom Noak och de som voro inneslutna med honom i arken, rädda- de sig undan syndafloden, och för att straf- fa dem, lät Gud dem bli troll och bo i bergen. (Sagesmannen hade möjligen läst detta någonstans, men ansåg det ej vara o- sannolikt.)
Påsk
Påskaftons eftermiddag fick man inte lov att elda i spisen. Då kunde trollen nämligen komma ner genom skorstenen. Somliga hänger en hästsko i dörren för att mota trollen. Andra hänger hår över dörrarna till manhus och ladugård.
Troll
Snygga-Johan i Åsa talade om att det skulle varit troll i Odegärdsskogen — nu är den avbärgad. Trollen skulle ha burit virke till att bygga med, men det var bara om söndagarna. Och var det då så, att det var tjänst i kyrkan klockan tio, då hann de inte arbeta länge, för efter det att de hade hört kyrkklockorna vågade de inte bära längre.
Troll
Det bodde bergatroll i Rammelsberget. Bönderna i Brunnsbyn fick lida så mycket ont av dem. De fick föda upp ett kreatur och offra till trollen vart år, påskafton skulle det bindas vid den stora björken intill Stoms källare. Men till slut hjälptes de åt och gödde upp en stor tjur, och den band de vid björken, och nästa morgon kom han hem, och då hade han tarmar på hornen, så han hade stångat ihjäl ett troll, när de skulle slakta honom. Sen brydde de sej aldrig om att offra något kreatur till trollen.
Troll
I Vaberget här i Mölltorps sn. bodde troll, det talade gamla om. De påstod, att trollen gick bland folket o lånade dricka av dem till julen. Trollen skulle baka till jul de också, o då kom de o ville låna "secke-decka", för de sikta sitt mjöl. Sen, när de lämna igen drickat, bad de folket att de skulle bränna opp drickesankaret, för "då kommer ingen frå ***Bôļum o känner igen ***kôļum." Trollen ville inte, att någon skulle känna igen deras ankare. De sa också, att trollen ville slå ner Mölltorps kyrka. De kasta stora / stenar mot den, men de föll ner på marken bredvid. Det var stora lösa stenar, o de är allt kvar där ännu, de kallas "jättingastenar."
Troll
Mamma (f. 1827) talte om att det fanns troll bort i Gunsered berg. Hon hade en kusin, som hette Anna- Katrina och som skulle gå ett ärende bort till Gunsered. När flickan kom där bortigenom; så mötte hon trollen, och de bjöd henne dricka ur en sölvkanna. Tösen blev så rädd, så hon sprang hem så fort hon nånsin kunde. Fadern gick nere på åkern och plöjde, när tösen kom farandes och tog ett skutt rätt över plogen, så han blev änna förskrämd han med. Och den här Anna-Katrina, hon blev litet vasig allt sen dess. De sa till och med att trollen lånte baketråg av folket där i Gunsered, och att de sen lånte igen av trollen. Det la de bara ute på något ställe, och så kom de och hämtade det där.
Troll
Bort i Kattunga höll de på och bryggade på ett ställe och då kom en trollkäring och glänta på dörra och sa att Vörtasnika skulle gå hem för hennes barn hade ramlat i elden och bränt sig. Och då korn det fram en käring som hade legat gömd under sänga och hon hade en stor spann som hon hade tatt vört i. För det var ju meningen att trolla också skulle brygga till jul. Det var ett fruntimmer som skulle spinna åt trollen, men hon fick inte spotta på fingret och väta på tråden. Gjorde hon det så kunde trollen inte använda garnet. Det var ett troll i ett berg här och det red en dit och fick drick. Det slog han ut och det kom på hästen så det gick hål. Så red han sin väg och då ropte det: "Ri inte vägen den håle utan ri åkern den båle". Då red han av vägen och så var han fredad.
Bergväsen
Det var troll och jättar som bodde i bergen. ”Bergfrua”, det var jättens fru. Hon kom till folk och lånade smörkärnan. In- nan det blev kyrkor på Kinnekulle, så var det fullt med troll och jättar i berget. När de fick höra kyrkklockor, så kunde de inte leva där längre.
Troll
Det gick en förbi ett berg i Mårda-Klev, och då ropade det i berget, att det var bröllop på ett ställe, så nu skulle de ta på sig fina hattar och dit och äta. Men så var det en, som sa, att han ingen hatt hade, och då kastade de till honom fars allra gamlaste hatt, för han orkade inte gå med. Men då tog denne här karlen hatten i stället, och så blev han osynlig och gick till bröllopet han med. Där fick han se, hur trollen satt och åt och det blev ingen mat över åt gästerna, för det satt ett troll mellan var gäst. Då satte han hatten på brudgummen och sprang sin väg, och då försvann alla trollen med.