Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Julseder M 153
9. Var och en hade sina fattiga som han gav till jul. Men så'na stora insam- lingar till jul och allmänna utdelningar som nu var det inte då. 10. Några riktiga julhögar som på landet har jag inte sett eller hört om här i sta'n. Men man brukade ge tjänares barn t.ex., pepparkakshästar och andra kakor till jul.
Spöksägner.
Det var en gubbe som hade varit soldat före mej. Han blev kyrkväktare. Det var ljug att att han tordes gå ensam till kyrkan om jul. När han kom inom dörren till kyr- kan, tog han av sej sin mössa och sa: "Go morron här!" jag var med honom. Han hade levat i oenighet med sin hustru, och när hon låg på dödsbädden hade hon sagt, att hon skulle komma och nypa honom i näsan.
Julafton
Julgran hade de inte inne någonstans, när jag var barn; åtminstone aldrig på torpställena. Vi hade två julagraner utanför, en vid var sida om dörren, när jag var barn. Och mellan lagårn och stugan hade vi en gran med en nek i – julaneka; den neka skulle vara gran- ner. Vi gjorde en julakrona av halmpipor och några små gran- na lappar, som vi satte i hörnena. Vi tog in halm och hade på golvet med julen.
Jul
Om julafton skulle kreaturen ha ett stycke av alla sorters bröd som bakats till julen för att de skulle trivas. Innan julhalmen breddes skulle man stöta stukan tre gånger i golvet. Så många korn som då föll på golvet så många tunnor råg skulle man få i nästa års skörd. Man tog också märke av om det var fin och grann råg.
Påsk
Det fick inte ryka ur skorstenen efter klockan sex påskaftons eftermiddag. Påskagröten fick därför kokas tidigare på dagen. Påskdagens morgon åt man ägg. En limpa skulle gömmas från jul till påsk. Den skulle ätas påskdagens morgon till äggen. Av den skulle man bli redigt stark. Vid påsktiden stålsatte de dyngorna för att inte trollen skulle ta på dem.
Julafton
Före jul skulle först slaktas och bryggas o sedan bakas. På julbordet lades opp en julhög av alla sorters bröd som bakades till jul, den vidaste kakan låg underst o så i tur o ordning. Och den julhögen skulle ligga på bordet tills hela julhelgen var gången. Och så bakades ett särskilt bröd som kallades "julabocken", denna skulle gömmas till våren, när man började arbetet i jorden. Den var bakad som ett stort kors, o de fyra armarna på detta var upprul- lade till fyra horn. Vi hade / en sådan hängande på en spik hemma en gång och när klockan blev tolv natten till tjugondagen, ramlade den ner och gick sönder. De åkte till kyrkan på jul- morron o hade kransar med bjällror på selkroken. När de åkte hem, så kappkörde de, den, som kom först hem, fick först in skörden sedan under året. De hade inte julgranar förr, utan de hade stakar av trä som de satte ljusen i, det var grenar på dessa.
Jul.
När mor lade jästen i juldrickan, ropade hon: "Ho" så högt hon kunde. Detta skulle medföra, att drickan blev stark. När hon bakade till julen, gjorde hon korstecknet över varje tråg. Så var då bryggning och bakning undanstökat, och mor lade ut en kaka av vart slag till trollen och satte ut åt dem ett kärl med den bästa drickan. Ju mer man satte ut till bergatrollen, ju säkrare gick man.
Jul.
Till jul skulle allt tvättas invändigt sen bredde far ut julahalm och i den fick vi ligga så från jul- afton till lillajula därför att Jesus legat så. Far hade köpt ett papper med tre ridande män på och kring det skulle vi samlas och sjunga psal- mer. Julottan gick vi till för kyrkan låg intill, men far tog oss en i var hand och till den kyrkogången hade vi träskor på fötterna allihop.
Hösthalvåret
Sjusovaredagen skall man gå upp tidigt annars blir man slö alla mornar ända tills nästa sjusovaredag. Om peterifäng skall man smaka på allt grönt så växer det sedan i fläng. Om stubben bär hhatt Andersmässenatt då får vi snö till vafferdagsnatt. Om det regnar peterifäng, då mältar rågen på äng. Om Andreas gråter blir julen inte våter.
Trettondedagen och Knut
Det var julkalas och "***lekestôver" (lek- stugor) hela tiden från annandag jul till tjugondag Knut, och då på tjugon- dag Knut var största festen, om de hade någon välfägnad kvar. Min mor tala om, att "långe förr" skulle de "sopa ut jula" på tju- gondag Knut, men det vet jag ej vidare om, de gick till andra ställen o sopa. Min mor var född här i Ransberg.
Annandag Jul
Man red staffansritten på natten mellan Juldagen och Annandag Jul. Åt sina vänner fodra- de man djuren, ryktade dem och hävde ut gödseln under dem. Ovännerna gjorde man spektakel, så som att man band upp svansarna på djuren. Gödseln kun- de hävas på gången i ladugården eller i ladan. ”Staffansske” kallades det att göra ofog. Vad var och en deltagare vid staffansritten skulle göra, räkna- de man ut i förväg.
Julafton
Julklapparna skulle de kasta in förr. Och först på julaftons morron skulle man bära in ved och lägga fullt i en vrå från golv till tak och sätta för bräder så att den låg stilla. Men den veden fick inte röras under julen, utan det skulle bäras in särskild ved i köksförstun att elda med då. Men efter de första helgdagarna fick man ta av den opplagda veden också. Julgranar skulle sättas opp vid dörrar och portar på julafton eller dagen före. De stora granarna vid portarna var barkade nästan ända opp i toppen. / Något arbete på logen julaftons morron har jag inte hört talas om här. Vi såg om djuren hemma på morron, och sen satte vi opp granarna. Sen fick vi kaffe och julost, och så skulle vi doppa i grytan i stället för middag. Sedan var det att se om djuren igen, och husmor och döttrarna gjorde julklapparna i ordning. Så skulle alla tvätta sig på e.m. i samma balja och samma vatten och medan de höll på med detta, kastades julklapparna in, så att de kunde hamna i baljan ibland. Och så skulle man ut och försöka få tag på den, som kastat in jul- klappen. Kreaturen fick en otröskad havranek eller gröpe på julaftons / kväll, och så sa' man "God jul" till varje djur. Och hönsen fick vete, och eftersom de inte ser i mörkret, så skulle man stå och lysa dem med en fotogenlampa, medan de åt. Julkärven till fåglarna sattes opp så fort det dagades på julafton. Man tog undan en kärve när man tröskade och gömde den sedan till jul. Till Kyndelsmäss satte man opp en ny kärve, det var "lilla jula." Men kärvarna användes inte till något särskilt sedan. Det skulle vara sär- skild ved till julbrasan, nyhuggen, vacker ved. Sen skulle man inte röra om i den, och så skulle man se efter på morron, om det fanns några spår i densamma, / i så fall skulle någon i huset dö under året. Och om det var någon död i huset, så skulle den komma tillbaka under natten och smaka på julmaten. Skinkan och flera rätter skulle alltid stå kvar på bordet under natten. På julaftons e.m. sjöng far julpsalmer och läste evangeliet. Att de tagit in halm på julafton och brett ut över golvet, har jag hört talas om, men det var för längre tillbaka sedan. På julmorron sattes ljus i alla fönster och t.o.m. oppe på vindarna. Sedan efter jul- ottan på juldagen var alla hemma var för sig. På juldagen fick de / inte heller göra rent i ladugården. Före jul kom det så många fattiga, som fick bröd och korv och ljus. Och på själva julaf- ton kunde kokas en stor gryta med sovel i bondgårdarna, och så bar de av detta samt ljus och korv och julgröt till fattiga i socknen. Till jul bakades vörta- bröd och surbröd och så "vitbröd", stålsiktat. Och så bakades ""julaleven" som gömdes till våren. De bakade också sär- skilt "brännvinsbröd" till jul, mycket tunt bröd av siktat mjöl, som sedan torkades. De sa', att djuren kunde tala på julnatten. Det var på ett ställe, som en lyssnat på dem, och då hade husdjuren sagt, att de / inte skulle behöva svälta under året, ty det fanns så och så mycket säd kvar i halmen. Men då tröskade bonden om halmen, när han fick reda på detta, och sedan svalt husdjuren ihjäl. Alla, som kom på besök under julen, skulle bjudas på något, för att de inte "skulle bära bort julen." De fick då för det mesta ost, bröd och brännvin. Men då var det genant att äta opp alltihop, de skulle bara nypa litet av brödet och smaka på brännvinet och sedan låta det vara. De fick inte vara glupska. Men detta var ju mest före min tid.
Julafton
På julafton förr la de ut halm på golvet. Min mors föräldrar här i Råda la ut halm på golvet till jul. Men jag vet inte att hon sa att de gjorde något särskilt med den, utan de tog ut den bara. Maten skulle stå kvar på julbordet under julnatten, o det skulle vara för att det inte skulle fattas något sen under året utan räcka till. Så fick korna en kaka bröd på julkvällen.