Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Väderleksmärken
Om Anders braskar, så slaskar jul - om det var frost på Andersdagen skulle det bli milt till jul. Om stubben bär hatt Andersmässenatt, då skulle vintern vara till vårfrudagen. Julasummer och påskavinter - om det var gott väder till jul skulle det bli kallt till påsk.
Nyår
Det var likadant i spisen nyårsafton som julafton. Det var varje afton, både om jul och nyår och trettonde. Det var visst allra nogast om nyår. När de såg nyårsnyet, det var så förskräckligt 'àbüt', de som förstod sej på det. De tog tydor om vädret av det, men jag vet inte hur det var.
Lucia
På lussemorron var man oppe så där vid 4-tiden, o då skulle man äta frukost, "lusse- frukost." Fårstek o potatis bruka man mycket ha då. Man skulle kappas vem som blev först opp, för den som blev sist, blev "lusa." Husdjuren i lagårn skulle också ha sin lussefrukost, likadant som på jul.
Årsgång
Di skulle väl gå julafton sista gången. Di skulle gå tre torsdagar före jul efter midnatt till tre mo- derkyrkor och runt kyrkan så skulle di få reda på allt som skulle ske under året, grödan och allt.
Näcken
Om man Thomasemäss till tredjedag jul malde i kvarnen bröt näcken sönder vattenhjulet, likaså om man malde i dymmelveckan. Näcken skulle ha sitt offer, det skulle vara en ###- bit. Om näcken skulle lära någon att spela så skulle han som betalning ha en svart tupp.
Vårarbete
Det var de som bakte ett bröd till jul, som fick ligga vintern över. Hon var som en julkaka av det goda brö’t, sirapsbröd, det kunde ligga länge. Den fick torkas, så den var alldeles torr. Den dagen de började så, skulle arbetare och dragare känna på den ute på åkern. De skulle bli starka av det brödet.
Trettondedagen och Knut
Julbröd o en del av julmaten, t.ex. av "sugelmaten" stod kvar på julbordet ända till tjugondagen. Lutfisk sparde de också till dess, men den låg i sitt vatten. På tjugondagen kunde de bjuda varandra till sig o "driva ut julen" genom att äta av julmaten som var kvar.
Troll
De sa att här skulle vara troll uppe i Linnareberg. Det var en som gick och bryggde till jul. Då kom ett troll in och sa nånting, jag minns inte vad, men då tog bondhustrun och slängde vört i ryggen på henne. Hon var ihålig där bak. När vi var barn hade de för sig att det fanns troll i Stegelåsen.
Slåtter, skörd och tröskning
Här var en gammal här ute som sa, att om isen gick åt söder skulle det bli ett gått år; men gick den åt öster blev det dåligt – Så hade de också märke på om det blåste nordanvind på långfredag; då skulle det bli ett dåligt år – Så långt rimfrostet kommer före jul – så- dant rimfrost som millar bort – så långt före midsommar kommer regn. Sen de hade gjort ifrån sej skördearbetet skulle de sätta sej på åkern och vila, annars skulle där inte bli något året efter. Tröska gjorde de med slagor. En del började kl. 2 på natten. De vila- de lite i mörkningen och sen gick de ut igen. De hade för sej de skulle ha tröskekanna, där tröskningen var slut. Det var en allmän regel att tröskningen skulle vara avslutad före jul.
Troll
I Vaberget här i Mölltorps sn. bodde troll, det talade gamla om. De påstod, att trollen gick bland folket o lånade dricka av dem till julen. Trollen skulle baka till jul de också, o då kom de o ville låna "secke-decka", för de sikta sitt mjöl. Sen, när de lämna igen drickat, bad de folket att de skulle bränna opp drickesankaret, för "då kommer ingen frå ***Bôļum o känner igen ***kôļum." Trollen ville inte, att någon skulle känna igen deras ankare. De sa också, att trollen ville slå ner Mölltorps kyrka. De kasta stora / stenar mot den, men de föll ner på marken bredvid. Det var stora lösa stenar, o de är allt kvar där ännu, de kallas "jättingastenar."
Vårhalvåret
Kyndelsmässe, det är lillajul. Det var barnens och tjänstefolkets jul. Allt tjänstefolk fick julakakor till jul förr. Det skulle de gömma dem till lilla jul, så skulle de fram då. Den äldste skulle ta fram sin kaka först och spendera ut till allihopa; sen skulle det gå i ålder och sist skulle barnen ta fram sina. Det minnes jag nere, våra gjorde så. Så många solskensdar som det är i advent, så många yrdar blir det i fastan. Mattesmässe knusar, kallte de det. Det blir yredar då. Mattias, det är i februari. Och det slår då inte fel heller, utan de skall komma då. Det vet jag alltid man sa, när solen sken mycket i advent. "Nu får vi yredar i fastan med". "När Mars kommer med sitt skägg och narrar barnen till sol och vägg, då kommer April med sin huva och narra barnen till att sitta i sin gruva". Det är inte bra, kanveta, när det är varmt i mars, då får vi igen det i april: då blir det kallt. Om Kristi himmelsfärdsdag skulle de gå och fiska. Det är första metedagen. Det var väl alltid vanligt förr. Men det ville våra aldrig vid, för de sa det var synd. "När Erik ger ax, ger Olof kaka". D.v.s. när rågen har gått upp i ax om Erik, blir det bittida mogen råg.
Trettondedagen och tjugondag-Knut
Tjugondag-Knut plundrade vi julgra- nen. Det kallades att "rösta gran". Då band man för ögonen på barnen, och så fick en och en i tur och ordning gå fram och ta en sak i granen. Någon av de äldre passa på att klippa av tråden. "Tjugonda-Knut körer jula ut."
Annandag jul
Vi gick omkring på morron annandag jul o sjöng julvisan: "Guds son är född i Betlehem på denna dag." Jag hade fiol o ledde sången. Men under den tiden var vi inte utklädda, det var för längre tillbaka sedan som de var det. Det hände att "julsjungarna" kunde skotta ut gödsel åt pigorna ibland.