Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Midsommar, Husdjur
Före midsommar skulle man plocka själva blom- morna av alla slags träd och örter och gömma till julen, då kreaturen fick det. Då skulle krea- turen hålla sig friska.
Läkekonst (Midsommar)
På ett ställe i Botilsäter var gumman ute och drog ett lakan i gräset vid en ### om midsommarnatten. Ung## som kom från midsommar### såg henne. Hon vred daggen ur lakanet i en bytta med lock på. Hon tog daggen för att bota ett sjukt barn, som de hade på det stället. De tvättade barnet med den daggen. Den daggen skulle torka in i kroppen. Så det gick inte an att ta en handduk och torka barnet efter tvätt- ningen. Detta hade min mamma sett. Det var allt flera som tog tillvara den daggen. För den skulle va- ra bra för sjukdom, både för människor och djur. Och jag vet att en del gummor tog växter den nat- ten för att ha till medicin. Somliga växter tog de strax före midsommar , somliga under midsommar och som- liga strax efter midsommar
Midsommar
Till midsommar strödde de löv på golvet, asplöv skulle det vara, det var finare.
Midsommar
De tog in mycket blommor på midsommar, de skulle plocka på alla gärden. Och så skulle de binda en bukett av alla sorters blommor som de hittade o ha den under huvudet på natten, o den som de drömde om skulle de bli gifta med. Blommor sattes över alla skåp då på midsommar o så strödde de löv på golvet. Majstänger hade de när jag var liten, de hängde på kransar, o en del hade en liten flagga i toppen.
Växttiden. Jordbruk. ULMA M 22
Det vet jag att de gamle hade för sig att en inte skulle köra ut gödsel, gräva i gödselhögen eller bry sig om gödseln något mellan jul och ny- år. Det skulle inte vara bra för det som skulle växa. Om rågen gick sent i ax blev det dåligt år. På slutet växer havren bäst. Till att börja med "står han i sta." Vid midsommar "stod han i sta". Då var "järnnätterna", tre nätter före och tre nätter efter midsommar. Man var rädd för frost.
Naturföremål
Nygårdskällan här borta på gränsen till Väst sn. var en offer- källa. Dit vallfärda de på mid- sommar о̄ skulle dricka о̄ offra där.
Midsommar
Blommor och löv satte de in överallt på midsommar var de kunde komma åt. Men när det blev skräpigt tog de ut det, de gömde det inte.
Midsommar
Vid Krontorp i Visnum restes majstång var midsommar. En stor stång kläddes med löv ända opp, så var det en tvärarm opptill, o på denna hängde kransar.
Midsommar
På midsommar skulle de plocka sju olika slags blommor på sju gärden o sova på, och det de då drömde, skulle slå in.
Midsommar
Till midsom- mar skulle skorste- nar o stenmurar kri- tas, o rundspisen i stora rummet skulle limmas. Och så kläd- de man inne med löv.
Midsommar, Husdjur
Före midsommar skulle man plocka själva blom- morna av alla slags träd och örter och gömma till julen, då kreaturen fick det. Då skulle krea- turen hålla sig friska.
Mat vid pingst o midsommar
Vid pingst o midsom- mar skulle man ha den bästa fisk som fanns, såsom gös o lax, men fanns ej det i gårdarna, så togs gädda o abborre.
Tro och sed, vår och Midsommar
Om Askonsdagen skulle det antligen vara ask- onsdagsvälling, då framtogs ock askonsdagskakan, som legat i havrebingen sedan före jul. Om askonsdagen var första dagen att sova "unda" (middag). Det första djur de fick se när de vaknat, efter mi- dagsluren blev de lik under återstoden av året Exempel, häst, bra och förståndig. Skata, led tjuvaktig. o.s.v. För att få gott frukt år så togs slagan fram en dag på våren, och husfadern gick och tröskade på marken omkring aplar och bärbuskar om någon tanke härvid var förbunden med det, att slagan brukts att tröska säden med på hösten, och sålunda någon överföring av kraft från ett skördeår till ett annat viste berättaren ej. Andra ha sagt att det var för att fördriva sork och "uty" (otyg) ur jorden. / En sed som numera i tiotal av år har varit bortlagd förekom här att synnerligen vid pingst plockades en mängd blommor, med dessa pryddes hemmen. De lades på "fönsterhyllorna" (numera inte förekommande) i de gammaldagsstugorna, på skåpkransen, på den stora "spiskransen" Kransar bundos som barnen buro om huvudet, under det de lekte bruredansen och sjöng om brurekransen. Påsk, å Pingstbrud kunde ej sägas ha förekommit. 18de maj "lin-Erik" då skulle linet sås. I Midsommar veckan samlades någon kväll traktens ungdom, och kommo överens om förberedelserna till midsommarvakan. Ju högre Majstången räkte desto bättre var det. för att få den så lång å fin som möjligt, kördes den någon gång ända till en halv mils väg. Kransar jordes av blommor ock löv. En i spiral från rot till topp på stången, sedan kransar som fastbands kring stången hela vägen uppåt, mindre och mindre ju högre upp, ett kors på / mitten med tre särskilda kransar på, kransar gjordes av jäntorna i de flesta av soknens hemman, om midsom- mar afton kläddes och restes majstången av ung- domen, gammal och ung deltog i midsommar dansen och "vaket" vid Skillngmark stod "högt i ry" i omkring- liggande byggder, ända till Oslo i Norge Om midsommar drogs midsommar dagg. Vattnet troddes om midsommar ha en särkild kraft, om de vid högsta natten gick och tog vatten i ett vatten- drag som rann mot norr då var detta bot för många sjukdommar, somliga säga att om sådant vatten stäldes i ett fönster och fick stå en tid så blev det jäst av det. Det fins ett berg, som om de kom upp på detta om Midsommar natten vid solens upp- gång, då sågo de att solen dansade.