Östra Fågelviks, Värmland
Svar till bondens år
Fråga)
1
Ärter å bönor skulle sättas före eller på Bedadagen
för sådd vet jag inte, potatissättningen borde ske före pingst
om vädret var bra. Min far började vårarbetet 1 Maj om vädret
så tillät, denna dag hade betydelse i så fall att man skulle
dricka märg i benen för hela skördetiden.
2) Jag har bara hört att när (Linälla) Sädersärlan visade sig då
var det såningstid. (fråga 3 (vet ingenting om detta)
4) Jag kan ej minnas något annat än när åskan mullrade
kraftigt i maj, då skulle det för skörden bli en lämplig
sommar (Fråga (5 känner ej till nogot sådant) Frågorna /6/7/8/9/10/ jag vet inget)
11) Såningsmannen skulle vara på godt humör, då blev växten
bra. (Fråga 12 känner jag ej till svar på)
13) Det var sällan kvinnor sådde på min hemtrakt men var det
någon, så ansågs det bringa skördelycka sädesslaget var havre.
Frågorna /14/15/16/17/18/19/20/ kännner jag ej till svar på.
21) Att strö nogonting eller gräva ned nogot i åkern för någon
ovän har jag ej hört, men jag kände en kvinna, som är död för
längesen. Hon brukade springa barfota i daggen om Midsom-
marnatten öfver sin oväns åkrar å ängar, samtidigt som
hon drog ett lakan efter sig in på sina egna ägor,
hon drog då med sig all växt-kraft till sitt eget, trodde hon
Fråga (22) har ej hört. talas om det
23) Uppkomst av mjöldrygar var skadligt det kunde bli en
en viss ros-sjukdom.
/
24) Ja plog och harv skulle noga rengöras och insmörjas med talg
av den så kallade krusen. (Fråga 25 å 26 kan jag ej besvara)
Slåtter å skörd
Fråga 27 kan jag ej besvara
28) ja åtminstone skulle fruntimren vara rena och litet mer ljust
klädda
29 jag har ej hört tal om nogra kvarlemnade strån eller dylikt men
gjorde man det, så var väl meningen att den goda tomtegubben
skulle ha dom. (Frågan 30 kan jag ej besvara)
31) Några särskilda slag av liar känner jag ej. Men när det mej-
jades råg o hafre förekom det en så kallad bläx på den lie som
användes för att skåren skulle lägga sig bättre.
32) Ja då man räfsade upp eller vände nyslaget hö skulle det vändas mot sol
33 Fästmanssskår har jag ej hört men löktskår å gråtareskår
löktskår kallades vilket det var råg eller havre eller nogot annat man
skar färdigt alltid den sista skåren, gråtareskår mins
jag inte vad det betydde, men jag har ofta hört det,
(34 detta har jag ej hört talas om) 35) När man skar de sista
stråna så talades om att man skulle ta haren nogot annat
har jag ej hört. 36) Jag känner ej nogon särskild sermoni med
första eller sista lasset men far brukade alltid säga då vi
lämnade åkern med detta (ja da i jess namn far ve da)
frågorna 37/38/39/40/41 har jag inget svar på)
42) Det sades om den som fick värk i rygg, arm eller ben under
skördetiden att han inte drukkit märgen i benen ordentligt
första Maj. frågorna 43 å 44 har jag inget svar på.
Obs) När skördearbetet var slut smordes liarna och sattes upp under
visthusbodens takbjelkar.
/
45) Nogon särskild dag för slåtterns avslutning eller sädens
inbärgning eller potatisens å rotfrukternas tid att vara upptagna
kan jag ej minnas, jag vet bara att far talade mycket om
Larsmäss å efter Larmäss då skulle vi barn inte äte görvälter
(Öbär) (för da hade skam spôtte på dôm)
46) Den som blev sist med allt arbete med skörden och
bärgningen ville man så sant han inte var sjuk eller nåt
annat fel kalla (ätterdack lorttinack) men att plasera
nogot föremål på hans egor förekom icke.
47) Ja det var ett vist kalas inom familjen då allt skördearbete
var undanstökat, det brukade ordnas en Lördagskväll å då
var det en värklig hemtrevlig familjefäst, det bakades stora
bra tjocka kakor av siktat mjöl, på dem breddes ordentligt
med smör samt hemkokt riven sandost, var och en skulle
ha sin egen kaka som han fick hushålla med efter eget
godtfinnande, samtidigt skulle det vara risgrynsgröt med
kanel å sokker på samt en stor smörhåla i mitten
på tallriken, så bänkade vi oss alla på en gång kring bordet
där alla kakorna lågo färdiga med den bruna välkokta sand-
osten å smöret på, å vad det lyste aptitligt i ögonen isynnerhet
på oss barn; när gröten så hade vankats, fick var och en
överta sin egen skårgill, ty dessa kakor kallades för
skårgillar, då ritades med en knivsudd i smöret och
sandosten första bokstaven till vars och ens förnamn
sedan plaserades de på en hylla i skafferiet, nästa morgon
tog sig var och en en bit av den goda skårgill, som vi
sa. Men den som hushållade bra, den hade kvar till i
Obs) gröten kallades löktgröt
/
slutet av veckan, å den som satte i sig allt nästan
strax, han fick stå där med lång näsa, ja så gick det
till på dessa så kallade skårgillekalas.
48) Tröskning
Med logubbe vet jag ej vad som menas men det hände nogon gång då
jag var barn att en gammal man brukade vara hemma och
slagtröska, då vi kommo in på logen ibland, frågade
han, om vi ville att han skulle lära oss Lovisa, ja naturligt-
vis ville vi det, då fattade han i dängaren med ena handen
samt i skaftet med en andra å dansade rundt med oss
så länge vi kunde härda ut, ja du sa han till slut
nu har jag lärt dej Lovisa eller rättare lovisa.
49) När säd tröskades med prägel eller slaga, som vi sade, löstes
flera neker på en gång, å sedan var det att dänga på dem
tills de voro urslagna, dessa fattades sedan i handen,
medan man slog på dem med den andra handen för att
riktigt skaka ur det hela, sedan lades de undan och nya
började bearbetas. Var man ovan, kunde man slå till både sig och andra.
50) då det var tre som tröskade, blev ljuden i otakt å då lät det
så här tutt _______tutt tt tutt men då det var fyra blev
ljudet mer ordnat och lät ungefär så här tutt tutt tutt tutt
51) Därför att inte tomten tyckte om det utan när det led fram
på natten stördes man av tröskslag på logen, då var det
tomten som var där, ty han gillade inte när nogon tröskade
sent på kvällen
52) tröskningen borde vara färdig till jul
Fråga (53) det har jag inte hört) fråga 54/55/56 kan jag ej besvara)
/
Jakt
Fråga 57/58/59 kan jag ej besvara) Fråga 60) man fick tur på jakt
om en kvinna hade avlossat det första skottet. Fråga 61 vet jag inget svar på
Fiske
Fråga 62/63/64 vet jag intet svar på.) Fråga 65) jäddan eller isjäddan
kan till och med ha sin lektid under isen i Mars eller April
Blomsterjäddan litet längre fram, slommen brukade leka i
April, då vädret var ombytligt å kastade om från solsken
till regn brukade de gamla kalla för (slomärl) de andra
fisksortterna har jag inte så noga reda på, men abborren leker
antagligen fram på sommarn, metningstid är mellan
Kristi himmelsfärdsdag å långt fram på sommaren likaså
är bästa fisketiden för gäddan lektiden.
Lusia
66) En from kvina som brändes på bålet
67 Ja man trakterades tidigt på Lussemorgonen vid 3 å 4 tiden
med rikligt kalas, nogra särskilda bröd förekom inte, smörgås
med pålägg och i många hem saknades inte den traditio-
nella Lussesupen; gick man och bar på nogon sorts nyhet
så skulle man, när stämningen var lite oppskruvad, tala om
den, detta Lussefirande var liksom ett förebud till jul-
firandet, även kreaturen skulle undfägnas, sedan gick
man å lade sig och sov till långt fram på morgonen.
I min fars släkt hade även Tomasmäss eller (Tômmensmäss)
som de gamla sade firats den var ändå närmare jul
68) Nej ingen tävlan eller nogot dylikt förekom,
/
(Kopia av sid. 4)
/
(Kopia av sid. 5)
/
69) Ja jag mins att en som brukade vara hos oss som vi kallade
Moster stina var utklädd till lussebrud hon hade en krans av
lingonris på huvudet men inga ljus fans i den, de stod på
den vitklädda kaffebrickan i stället. Moster Stina var också helt
klädd i vitt, Hur gammal seden var i den bygd jag växte
upp vet jag inte men antagligen var den mycket gammal
70) att det skulle vara farligt att vara ute på Lussenatten hörde
jag aldrig 71) I mitt hem förekom ingen trösk i Lussottan
Husdjuren
72) Ingen bestämd dag förekom då kreaturen skulle släppas
ut; de mäst bångstyriga leddes i töm, tills de blev vana;
nogot skärskildt för att skydda dem företogs inte då, men
det var vid påsktiden det brukade målas såna där
tjärkors på lagårdsdörren för att bevara dem för att bli borttrol-
lade, eller (borttofsade) som det gamla språket hette,
men i mitt hem förekom ej detta.
73) Om vallgång känner jag inte till så värst mycket annat
än vi barn samt barnen från granngårdarna brukade
valla fåren tidigt på våren, vilket jag mins så väl, å luften var härlig å ren och där var grönt å vakkert i
skogshagen jag tycker när jag tänker därpå att jag känner
Vänd
/
Obs) i min fars farbröders hem satt över varje bås i lagårn
en knivsudd ellern nogot annat liknande instukket i
taket för att skydda korna för att ej bli borttbytta av nogot
skrömt eller nogon annan som var kunnig med sådant
(borttofsa)
(ofsa bortt)
