Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Vårarbete
När en baka till jul, så baka en ett stort kors. Det skulle gömmas till påsk. Så gjorde bå- de mor och farmor. Om påsk skulle det ätas upp med dricka till. Eller också baka en ihop det med dricka och åt det som soppa.
Påsk med fastlagen
Namn på de särskilda dagarna under dymmeln ("dim- meln"): 'Kôrvmånda', fläsktisda, dimmelonsda, skär- torsda, långfräda, påsklörda el. 'påskaftan'. Påsken: Påskdan, ânda påsk, trejda påsk. På måndagen skulle man äta korv till middagen å på tisdag fläsk. Måns Gustavsson på Månsetomta var förskräckligt noga med att hålla gamla bruk i psåkveckan. Intet arbete fick uträttas i det hemmet från kl. 12 på 'dimmelonsdan' till kl. 6 på tredjedag påsk. Den seden höll de på med i min barndom. Först på 'dimmelonsdan' gick gubben å gjorde tjärkors på alla dörrar. Det skulle göras så noga, för att inte påskkäringarna skulle orka göra något ont med kreaturen under påsk. Medan han höll på med detta, så var sönerna till skogen efter gran- ris, som de hackade till smått. Så 'barade' de inne / i stallet å utanför å på samma sätt i lagården och utanför dörrarna. Inne på stuggolvet 'barades' det och utanför trappen. På onsdagen skulle det vara så farligt att hugga. De kaserna som blev från onsdagen och fram till tred- jedag påsk skulle vara så farliga för kreaturen, för om kreaturen kom å trampade på dem, så blev de hal- ta. På långfredags morgon skulle det vara 'långfrädas- ris' till minne av Jesu pina å död. Det var bara ett skämt med barnen i min ungdom. Husmor i huset skulle gå upp före kl. 6 på långfrä- dagsmorgon å väga alla hönsen. Det var för att inte nå- got farligt djur skulle ta dem å för att hon skulle få den bästa nyttan av dem. Påsklördagen så skulle det skjutas. Var å en som hade ett 'môskedônner' laddade det å sköt löst - utan förladd- ning. Man laddade så kraftiga skott som man vågade. Brukade inte börja skjuta förrän fram på aftonen. På kvällen så sprang de med påskbrev. 'Trôllgôbber' / å 'påskkäringer' ritades på breven. En del klädde ut sig till fula gubbar å käringar när de skulle springa med de breven. Påskkäringarna var i tornet å skrapade av klockorna. De skulle ha det i 'påsksmörjan'. På påsklördagskvällen sade far: 'Te môran ska vi gå te Klätten å se på sola'. De trodde att solen dansade på påskmorgonen. Hon skulle göra det för att Jesus hade upp- stått då. På påskdagsmorgon kom påskkäringarna tillbaka å då skul- le de alltid till kyrkan. Där satt de baklänges i bänkar- na. Men det var bara de som kunde se mer än andra som såg dem. De red till Blåkulla på en sopkvast. Jag har bara hört talas om en enda här i socknen, som de bestämt trodde på vara påskkäring, å det var Månsemaja i Månsetomta. Det var en präst som sett henne sitta bak- länges i kyrkan en påskmorgon. Påskkvällen tändes eldar på höga berg. All ungdom i trak- ten samlades till de eldarna. Den största elden brukade va- ra på Olebyberget. Det skulle vara en gammal plats / som de hållt till å eldat. Där samlades också det mesta folket. Där tände man eld på en stor rishög å så lade man halm på för att lågan skulle stiga högt. Tjär- tunnor brändes också. Karlarna hade bössor med sig å sköt. Så hade de brännvin med å söp. Sprang genom röken. Det var så roligt. Kommer inte ihåg att man eldat någon annan kväll under året - för nöjes skull. På våren kunde de ju tända eldar ute på åkrarna å bränna upp buskar å skräp på sam- ma sätt om hösten när rågen skulle sås.
Tabu
[ Om en klippte naglar på en fredag, så fick en tandvärk. Om en slängde bort nag- larna så blev det olycka för en. De skulle kastas i värmen eller skulle en sopa ihop dem å ha dem i trollpåsen. ] [ Håret klipptes till jul och midsommar och möjligen till påsk. Då klipptes det jämt i nacken. En del av det håret togs tillvara för att ha i trollpåsen å det andra kastades i el- den. Inget hår fick kastas ut. Om fåglarna fick fatt på det å byggde bo av det, så blev en flintskallig. ]
Skydd mot trollpackor. Påsk.
Jag minns när jag var ung, att då var de mycket rädda för att trollpackorna, som for till Blåkulla skulle kunna göra dem något ont. Det var vid påsken, som de där Blåkullafärderna var. På påskaftonen sköt de spjället väl för att inte trollpackorna skulle kunna komma ner den vägen, och så sköt de över huset. I ladugårdarna satte de tjärkors på dörrarna redan på skär- torsdagen och så lade de ett psalmboksblad i vart fönster för över Guds ord kunde de inte heller komma. Men om de kom in så plågade de korna, så att de var alldeles utmattade sedan, och folk trodde att de kunde rida till Blåkulla på dem.
Tiden från Lucia till Knut
Om det kom besök till ett ställe där man höll på med julstök, skulle någon av familjens medlemmar där ta en eldbrand ur spi- seln och kasta på golvet samt spotta tre gånger, annars skulle det komma att hända tråkigheter under julen. -.- Om husbonden låg mycket under julen (eller påsken), skulle han få mycket liggsäd under året. -.- Tungspetsen på de djur, som slaktades till julen, skulle alltid skäras bort. Kom den med i korv eller annan köttmat, blev den, som förtärde denna del av djuret, ytterst skvalleraktig.
Vallgång. Husdjur
Kreaturen utsläpptes på våren allt efter som man hade tillgång på foder till. Men ganska säkert hade man dem ute i slutet av maj eller i mitten av samma månad. Det fanns en gub- be i Skärmnäs, som brukade lägga en gammal lie eller annat äggjärn bredvid den tröskel, över vilken kreaturen skulle pasera, då man släpp- te ut dem första gången om våren. Vallning förekom inte annat än att man kunde följa kreaturen ett stycke på vägen till skogen om morgonen. Somliga kreatursskockar gick fritt på skogarna. Tjärkors på ladugårdsdörren före påsk.
Påsk
Det var vanligt i min barndom att mor tog in kvistar av sälg till palmsöndagen. Det var hon så noga med. Dessa kvistar kallades för "palmer". Sådana kvistar plocka di allt in i alla stugor och hade stående på bordet. Det hörde till av gammalt, att en skulle ha det så. Folk tyckte om att se "palmer". Det kan nog inte vara mer än en 20 år sedan som en fick se att folk tog in björkris, så att det skulle spricka ut till påsk /påskris/. Det är nu på senare tid som det har blivit van- ligt. I min barndom såg jag det inte. Det är sådant som kom från herrskapsfolket.
Påsk
Efter mitten på fastan skulle inte timmer eller ved fällas. Det gick inte an att sätta upp en stuga med sådant timmer. Det blev inte en glad dag i den.Det blev bekymmer och olycka. Ingen ville ta ut lysning i fastan. Om det lyste ut i fastan för ett par, så fick de inte annat än sorger ihop. Om vädret är tjockt och dimmigt i fastan, så blir det mycket regn under våren och sommaren. Om det , är "solvår" nu dagarna före påsk, så blir det liten nederbörd under sommaren. Om en tog aska och strödde ut på en åker under "fastetia" så växte det inte något på den åkern det året.
Påsk
"Korvemåndan" (första månda- gen i fastan) fira de. Här i byn gick ungdomen då till en liten grå stuga där ett ensamt frun- timmer bodde. De tog spinnroc- karna med sig dit o kaffe o firade dagen där. / Det skulle vara så tyst från onsdag före påsk o fram till helgen. De fick inte hålla på med något bullrande arbete, inte hugga på vebacken o inte smälle o väve. Jag minns sen jag var liten flicka att det var tjärkors (illustration) på lagårdsdörrarna vid påsk, dessa skulle göras på påskafton. Det var för det inte skulle bli skämt i lagården.
Vaggvisor
I. Vi skall fara till Lakeskär många fiskar få vi där, gäddan den stora, braxen den goda. Så huggen vi'n i nacken och slår honom i backen, och gömmer honom till påsk och till pingst och till lilla julafton. II. Vysselen lull få mett lelle gull, tänk om ja hade stôva full fuller kôven å fuller ommen / å en liten slank i fôrsta. III. Liten pilt på berget stod allt uti det kalla regnet - - - - - IV. By, by för barna, katten hänger i grana, Mor mal gryna, far slakter svina syster går i valleskog tuter i sitt bockehorn.
Gamla påskseder i Järnskog
När jä va' ong tjände jä dräng på ett ställe i Urse (Ulvshuv- dane, Järnskog) som hette Nystuga. Boen (bonden) hette Hans Jonsson. Där bruka' di å ha en del gamle se'er (seder). Om påske bruka di å lägge e öx (yxa) på alle tröskler i huse' å på alle uthusdôrrer måla di ett kors tå tjäre (tjära). Dette va' för att inte nôa påskkäring skulle ta sej in där om natta å gäre nô ont.
Vårhalvåret
Såsom vädret är första söndagen efter påsk, så skall vädret bli medan ploganden. Andra söndagen e. påsk märker för slåttanden och tredje sönd. för skördeanden. "Kôschmöss". På den tiden korna kunde tala så sade kon: "När ja' får kôschmöss-daggel (frukost) ska' ja' rede mä sjôl". Meningen att hon skulle kunna ta sin föda ute sedan. - Farmor brukade härma det. Kristihimmelsfärdsdag gick flickorna till främmande kyrkor. Somliga gick till Mo kyrka och andra till Sil- lerud eller annan grannkyrka. Då buro de ljusa klän- ningar. Flickorna kallades "kristifôrsjänter". Jag kommer ihåg en gammal gumma här i grannskapet som var rädd om det regnade på pingst. Om det reg- nade, sade hon, "Nämn dä inte för dä ä förbannat". I Kila skn sade de att långfredagsregnet var 'för- bannat'. / När Erik ger ax så ger Lars kaka. Somliga sade, att när Erik ger ax, så ger Olof kaka. Jag vet inte vilket som är rätt. Efter "Persmöss" skall det bli fredligare för kreaturen. "Kläggen" blev inte så efterhängsen efter den dagen. Det var bra att ha "könnersmöss-kor". De brukade gärna vilja ha korna att kalva den tiden. Regnar det på "sjusövre" så kommer det att regna i sju veckor. De som är födda i närheten av sjusovare skall bli slöa och sömniga. "Meckelsmöss" var flyttdag förr i världen. Allhelgonadag (=Häljamöss).
Dymmelveckan
Veckan före påsk kallades dimmelveckan, dagarna hette askmåndag, fettisdag, dimmel- onsdag, skärtorsdag, långfre- dag och påsklördag. Från och med onsdag var det farligt att göra vissa saker. Efter klockan tio den dagen fick man inte hugga eller tälja, för hände det så sedan att kreaturen trampade på sådana kaser (spånor) så blevo de halta. Inte gick det an att några karar då fingo se spinn- rocken eller otvättat garn, / då blevo de så griniga sen under hela året. Så att då fick de hänga över spinnrockarna. Dessa förbud varade sedan under hela veckan. Långfredagen skulle man passa sig upp, den som blev sist fick ris.