Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Till ägg och sill
I påsk äts det ägg och till det en god sill
Påskgubbe
Till påsk gjorde de en gubbe, ibland av trasor och ibland av halm. Den skulle så oförmärkt som möjligt stickas in i flera hus, han fick stå på varje ställe en stund, sen tog de ut honom igen. Det var påskkvällen som de gick med gubben.
Medel att rädda från "farlighet i vatten". Medel att rädda kreaturen mot trollen under påsken
I små barns badvatten lade man röda kol, för att barnen inte skulle få "farlighet ur vatten". Före påsken satte man stål, vanligen en kniv, över dörren till fähuset, så att inte trollen skulle komma in där och skada kreaturen.
Påsk
Om påsk lades ett eggjärn på fähuströskeln med eggen upp. På visthusbodens dörr gjordes ett kors med en ring under. Man strök med tjära-. Palmsönda, kôrvmånda, fläsktisda, askonsda, skär- torsda, långfräda, påsklörda. Måndag åt vi korv, å tisdag fläsk, onsdag skulle vara fastedag. Jag var med om detta.
Vårhalvåret
"Palmer" (kvistar av videbuskar) togs in till Palmsöndagen. Sådana var di allmänt ute och ploc- kade och tog in och satte i vatten. Det var så roligt, om en fick in palmer till Palmsöndag. Sen fick de stå inne till påsk. Det var ju med det första som slog ut på våren.
Påsk
Om man skulle gå ut o ta ris på skärtorsdag, så skulle man ha en kniv på sig. När jag tjänte i Räverud i Visnum, så var det alldeles som om ett par får blivit klippta vid påsk. De var klippta över ryggen, lite nedåt sidorna. De gamla tala ju också alltid om att fåren blev klippta på påsknatten.
Påsk
Om påsken trodde de förr att trollpackorna var i farten. De for till Blå- kulla på skärtorsdagen och kom tillbaka på påskaftonen. På påskaftonen sköt de efter dem. Då brukade ungdomar i byn kläda ut sig och vara ute och springa. På långfredagsmorgonen var de upp och ryckte täckena av varandra och gav varandra långfredagsris.
Påsk
Om påsken trodde de förr att trollpackorna var i farten. De for till Blåkulla på skärtorsdagen och kom tillbaka på påskaftonen. På påskaftonen sköt de efter dem. Då brukade ungdomarna i byn kläda ut sig och var ute och springa. På långfredagsmorgonen var de uppe och ryckte täckena av varandra och gav varandra långfredagsris.
Påsk
Vi tog in "palmen", så fort di börja att visa sig. Det var före påsk, få en ville att di skulle vara ### till påsk. Det var sälgkvistar som en tog in. Detta var i allmänt bruk här i min barndom. Nu för tiden tar di björklöv och vad som helst för att få att sprida ut.
Påsk
I fasta feck di inte spele. Hade di orgler i körkera, feck di inte spele på di unner den tia. Vecka före påsk kalla di dömmelvecka. Då skulle dä vare alldeles tyst, inga arbete som ga' nô ljud ifrå sej feck förekomme. Dä skulle vare unner den tia som Frälsern dömdes. Dä va sôrg då. Över stalldörrera hängde di kattuggler. Sômme må- la tjärkôrs över dörrera för att skydde kreatura för trôlleri å påskkäringer. Ja' ha hört tales om att dä va särskeld aske om påsk som togs unna. Påskskjutning förekom i min barndom. Dä va om påskekväl. Påskägg feck en, men ja' hörde inte te att nôn måla ägga
Påsk
På påsk skulle de rita tjärkors över lagårdsdörrarna, så att inte trollkäring- arna kom in där. De ritade ett sådant X på insidan över lagårds- dörren. Det var så många sådana kors på stället jag är från, Sviken under Sunnebol i Rudskoga. Alla, som var påskkäringar, satt baklänges i kyrkan påskdagen. Men ingen kunde se detta utom prästen, o han såg det bara ifall han hade mässhaken på sig.
Påsk
Från 'dimmelonsdagsmiddag' till tredjedag påsk skulle en inte våga att hugga eller snickra, för en en ko eller häst å trampade på de kaserna, så blev benen förstörda. Allt arbete skull slutas på middagen 'dimmelonsdan'. Ingeborg Nilsson hade en dräng som inte brydde sig om det- ta utan stod å högg å den drängen fick inte stanna kvar i tjänsten för det.
Mjöl, som malts på söndagen, stämde
Mjöl, som malts på söndagen, stämde blod. Askan av ormar, som tagits strax fö- re påsk, användes som medicin och botade både folk och djur. Bölder försvunno snart, om man satte en nyckel över dem och vred tre varv motsols. Storsteg botades på så sätt, att man förde en nål tre gånger omkring det onda stället.