Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Annandag jul
Det var di som hitta på och gick ”julbockar” om julen. De klädde sig trasiga med skinn i ansiktet och på händer och fötter. Somliga var svarta i synen. Kunde komma och tigga när som helst i julen. Och de blev trakterade. Stjärngossar mins jag inte mer till än att di gick till stugorna och sjöng. Kan inte minnas om det var annandag jul eller på trettondehelgen.
Julafton
Om en gick ut å såg på fönstret medan de satt å åt "julkväl", så kunde en få se om någon av dem som satt vid bordet skulle dö innan nästa jul. Den som skulle dö hade inte något huvud. Om ett ljus slocknade på julkvällen betydde det att någon skulle dö innan nästa jul. De var ute med ett fat "julgröt" åt tomten. Det var på julkvällen.
Lucia
På lusse fick husdjuren "lusse- frukost", havrenecker. Man skulle opp o äta tidigt på lussemorron, o sen fick man lägga sig en stund om man hade tid. På lucia visa sig tomtarna för kolarna vid milorna, de dansa på milkullarna o sjöng att nu "var det 11 nätter te jul." De var glada då för de skulle få något gott till jul.
Slåtter, skörd.
Sista neken som bands på åkern för åkern var så liten. En tog de sista stråna till den neken. En lade ihop väl å band henne riktigt. Hon var ungefär 1/4 av en vanlig nek. Brukade ha henne i visthusboden på några käppar i taket. På julafton bars hon in. Det var för att det skulle bli lycka under julen å hela året. Hon kallades för "löckenek".
Legendariska sagor
Det var en gång en tös som tjäna på ett ställe. När hon skulle gå hem till jul, så fick hon bröd med sig, som hon skulle ge sina fattiga föräldrar. När hon kom till en myr, så ville hon inte förstöra sina nya, granna skor. Hon kastade brödet före sig och trampade på det. Men hon kom aldrig från den myren, för hon sjönk ned, och det var ingen som kunde hitta henne mer. Men brödet låg på myren.
Julafton
På julafton förr la de ut halm på golvet. Min mors föräldrar här i Råda la ut halm på golvet till jul. Men jag vet inte att hon sa att de gjorde något särskilt med den, utan de tog ut den bara. Maten skulle stå kvar på julbordet under julnatten, o det skulle vara för att det inte skulle fattas något sen under året utan räcka till. Så fick korna en kaka bröd på julkvällen.
Julafton
Så snart som "lelle julaftan" var inne fick ingen främmande gå från stugan utan att få fägnad. Det gjorde detsamma om det var tiggare eller luffa- re. Alla skulle ha. Vanligen blev det en sup å en brödbit till den. Ingen fick "ta jula med sig". Det var så ända till tjugondag Knut. Den förste som kom på nyår skulle ha fägnad, åtminsto- ne om det var en karl. Kvinnfolkfrämmande tyckte de inte om att få på nyår.
Slakt
De brukade slakta så där tre veckor före jul. På Älgå herrgård brukade de så. Då slaktade de både nöt å svin. Jag kände till gamla, som inte kunda slakta ett svin förrän de hade kastat en pinne i svinstian. Det var för att de snart skulle få en gris i stället. Så gjorde de när de hade lett en ko ur båset. Det var slaktarn som skulle göra det.
Dekorering av kritade väggar.
Förr vanligt, att man kritade väggarna inomhus; krit- ningen förnyades vid högtiderna. I rå potatis skar man ut figurer, dessa stämplar doppade man i blåxxx eller röd färg och anbringade ornamenten på väggarna. [Meddelandet överbringat genom en svärdotter i Spesshult; hon visste inte precis, till vilka högtider denna dekorering användes. I varje fall dekorerade man väggarna till jul.]
Jul
På julaftonen satte man upp en havre- nek (julneka, lökteneka, fôggleneka). I forna dagar brukade man se till att man fick d. s.k. lökteneka för angivna ända- mål. Den bands inte annorlunda än andra kärvar, men man ville efter gammal sed ha den. Om man inte satte upp spis åt fåglarna till jul, så skulle man få dålig skörd under kommande år. Gud skul- le komma ihåg att man hade uteglömt fåglarna.
Lusse och Julfirande i
Lusse och Julfirande i Silbodal Vid lusse klädde man ut sig och gick med kaffe i stugorna, lussebruden var då vitklädd, med hängande hår med ljus i. Tidigt på mor- gonen var man uppe, kl. 5 skulle man äta, måltiden bestod då av svinrygg, fläskkorv, potatis och rotmos; varenda en som var med vid bordet skulle bjuda på en sup och det måste man ta vilket man blev full eller ej. På julafton skulle man opp klockan två på morgonen och hugga ved, när man hållit på med det till klockan 7 skulle man ha mat, då skulle man ha av alt slags bröd som man bakat till helgen, så skulle man ha glögg. Sen skulle man vannle (vannle binda ihop i kärvar) hö åt korna, så det räkte över juldagen och annandagen. Man gjorde en julbock av halm som stod under köksbordet under hela heljen. i den kastade man alla överblivna bröd- bitar, som fick ligga där tills julen var slut. då tog man dem och åt opp dem, på bordet skulle under julen ligga två kakor, en limpa och en kringla och osten. man bakade limpa av vörten, som man fick när man brygde, det kallades vörte- / limpa. På juldagsmorgonen skulle man opp tidigt och fara till julottan i kyrkan, då hadde man stora törebloss med sig, dom kastades i en hög vid kyrkporten när man var framme, om någon välte på kyrkbacken skulle någon i den familjen dö det året. Den som kom först hem från kyrkan skulle först få in grödan det året, vilket är i bruk än i dag att man kappkör från kyrkan på juldagsmorgonen. På annandags morgonen gingo stjärngossar och sjöngo för dörr I dag i dag är anda jul, nu tackom vi så järna alt för den ljuse stjärna. Gulle mor i spisen, giv oss lite av grisen, Gulle far i bänken, giv oss lite av skänken, alt för den ljusa stjärna. Stjärgossarna skulle då inbjudas och trakteras med mat och dryck, sen gick dom på ett annat ställe och så fortsätte dom. Man brukade till julen ge bort av julbaket och lite fläsk och korv; smakebiter kallades det. På annandagsmorgon brukades det att man gick till grannstugorna och mockade, i ladugården, då skulle man inbjudas och trakteras med mockste- gås och öl. Sigurd
Julafton
Till jul fick barn och tjänare julhögar av bröd, alla sorter som bakats till helgen. Några kakor lades upp på jul- bordet i en hög, o den fick ligga på bordet om natten. Det var blandbröd o rågbröd o vörtlimpa. Stånkor av trä eller tenn med dricka i stod också på bordet. De som hade en bit väg till kyrkan, hade stora tjärbloss med till julottan.
Lucia
På lussotta var vi oppe tidigt o åt, det var korv till mat då av olika slag o gröt. Och sen tyckte far, att när vi ätit oss väl mätta, skulle vi till logen o tröska. Allting skulle tröskas färdigt före jul. Ett bord dukades då på mor- ron, o alla fick sätta sig dit. Detta var förberedelse till julen. Men jag minns inte att någon klädde sig vitklädd på Lucia på den tiden.