Transkriberad uppteckning

Sista neken som bands på åkern för åkern var så liten. En tog de sista stråna till den neken. En lade ihop väl å band henne riktigt. Hon var ungefär 1/4 av en vanlig nek. Brukade ha henne i visthusboden på några käppar i taket. På julafton bars hon in. Det var för att det skulle bli lycka under julen å hela året. Hon kallades för "löckenek".