Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Midsommar.
Om midsommar reste vi en hög majstång på en backe bortom kullen i Broby. Vi klädde en lång stång med björk och spikade också fast en tvärarm. En krans av vilda blommor placerades i toppen på stången och en i vardera änden på armen. Så dansade vi kring den två - tre nätter å rad. De var i min barndom inga fäster utom vid jul och midsommar.
Midsommar
Om midsommarnatten gick de ut å tog kraften av grannarnas kor. Jag såg åtminstone en käring som gjorde det. Drog ett lakan efter sig. Den daggen de fick vreds ur i en bytta, se'n gav de sina kor att dricka på midsommarmorgonen. Den morgonen skulle var å en passa sig att få sina kor först ut på bete. Det höll far på med så gammal han var. De kor som blev först, fick mesta mjölken.
Midsommar
Midsommardagg. ---------------- Den dagg, som bildades på marken under midsommarnatten, spelade en mycket stor roll för folket här förr i tiden. Var någon sjuk inom familjen, lade man ut lakan på marken och uppsamlade med dem daggen. De daggvåta lakanen lindades sedan om den sjuka, och han blev frisk. Midsommardaggen var även ett utmärkt skönhets- medel, som bl.a. tog bort finnar och fräknar. Boskapens och män- niskans skabb kunde även fördrivas härmed. Midsommardagg bruka- de även blandas i bröddegen, Den skulle skydda mot förgöring. Samlade man in den på grannens åker genom att dra ett lakan häröver och sedan vrida ur det på egen åker, tog man växtkraf- ten från grannen och överförde den till sin egen åker. I sin ungdom hörde berättaren följande omtalas om ett par grann- kvinnor, som skulle stjäla växtkraft från varandras åkrar. Berät- taren minns själv de båda gummorna, då som gamla. / Moran på Kråkbäcken och moran på Tutmo hade otaliga gånger gått och dragit lakan efter sig på varandras åkrar och där- med förskaffat sig den andras gröda, utan att hittills ha rå- kat varandra på sina nattliga vandringar. Men en midsommarnatt hände det. Stugorna lågo ett stycke ifrån varandra, men ägorna hade blott ett dike emellan sig som gräns. Gummorna hade lyc- kats komma över på varandras ägor, och båda trodde de sig en- samma om sin gärning. De skulle båda göra ett sista svep och återvända längs gränsdiket. Så upptäcka de varandra. Om den upp- görelse, som kom till stånd dem emellan, talades läng i socknen. Folk hade vaknat av larmet och lommit tillstädes och åtskiljt de båda gummorna. Sedan denna gången lär de ej ha samlar mid- sommardagg.
Midsommar
I min barndom så klädde vi majstång i Bo- da. I Koppom brukade de ha majstång. Mycken ungdom samlades där. Det var en flagga i toppen på majstången. Själva stången var klädd med björklöv. En ranka bands ihop och så tvin- nades den runt stången i spiral. Så var det ett kors på stången med kransar på, en krans på var korsarm. Kransarna var flätade av björk- löv och blommor. Det var inte annat än vil- da blommor. Så blev det lek och ras kring stång- en om midsommarkvällen. Om de inte samlades kring någon stång, så var de på någon loge och dansade. Flickorna brukade ta blommor om midsommarkväl- len. Det skulle vara nio slags blommor. De / skulle plockas från nio olika ägare och knytas i en bukett. Den buketten lade tösen under huvudet om kvällen när hon lade sig. Då skulle hon få se sin tillkommande i dröm- men.
midsommar.
Gamla talade om att "majstång" restes vid Töcks- fors. Det var brukets folk som reste den och hade lek och rus omkring den på midsommarnatten. Så kunde det finnas en och annan "majstång" ute vid bond- gårdarna. Men den förnämsta platsen var Töcksfors. Bruks- patronen stod för trakteringen. Majstången hade folk haft sedan urgammalt. Den kläddes med det löv som stod att få tag i. Björklöv var mest använt. Då bands en lång slinga med löv, och så rullades den om stången i spiral ända från toppen och ned till roten. Själva stången var en skalad granstam. Samma stång användes år efter år. Om en delar upp stången i tre delar, så fästes ett kors uppe vid andra tredjedelen från roten räknat. Det korset pryddes med en lövslinga / lik den på stången. Så hang det kransar på var- dera armen. Kransarna av löv och vilda blommor, ä- ven pioner. I toppen en lövruska med blommor i. Äggskal har jag inte hört talas om i samband med stången men dockor sattes upp i kransarna. Stång- en stöddes med tre strävor, snesatte mot henne. Den natten skulle tösen gå till ett vägskäl och ploc- ka nio sorters örter och binda ihop till en kost. Den skulle hon lägga under huvudkudden. Då skul- le hon få se sin tillkommande under natten. Så gick de och satte sig på en sten i skogen. Ste- nen skulle vara jordfast. Åt det håll de hör- de första ljudet skulle den tillkommande bo. Det var bra att dra dagg den natten. En tog av den daggen och blandade i degen, när en bakade. Så skul- le en bli frisk och kry.
Midsommar
När det blev så sent på midsommarkvällen så att det blev dagg, så klädde en av sig spett naken å lade sig i gräset å tumlade sig. Det var ”hälsobot”. Det kunde en få se både kvinnfolk å karlar som låg å rullade sig. ”Di tog messommersblommer å slikt å skulle ha till bot. Det skulle tas på midsommarnatten, men slikt fäste jag mig inte för. Om midsommarnatten så gick det an att ta mjölken från andra. Då gick en med ett lakan å drog i daggen, så att en fick det fullt i dagg. Så vred en ur den å tog den med hem å gav kräka. Då fick de den nytta som den andres kräk skulle ha haft, som en tog daggen från.
Midsommar
Uschamâja för token trollkônster folk hade. Di rulla sig i daggen om messommersnatta för att löss å åt skulle gi sä från dem å för att de skulle få vara friska under året. Det mins jag väl.
Midsommar
”Majstången” restes på en slät plan i skogen. Vid Höljes, där bron går över älven restes majstång. Det var så i min ungdom. Di reste majstång på flera ställen. Det var en vanlig stång som en flaggstång. Den kläddes med vilda blommor och löv. Rönnlöv och björklöv begagnades. Stången virades i spiral med löv och blommor. Så var det fullt med kransar och dockor hängda på den. Det var krans efter krans uppifrån och ned. Högst uppe i toppen en gubbe. Den kallades för ”motti-Anders”. Jag såg också majstång med kors och kransar på korset och en flagga i toppen. Så vak en å dans kring denna stången om midsommarnatten – ”messommersvak”. ”Messommersdans å messommersvak”. Det var dans till morgonen. Pojkarna bestod på brännvin och flickorna bestod på kaffe och bröd. Om midsommarafton hade en så brått med att klä stugan invändigt. Jag mins att vi band kransar och hängde upp. Stora rönnkransar i taket. Kallades för ”rönnbaltar”. De som var i vallskogen och jätt skulle binda dessa om midsommarafton och ha dem med sig hem. Så pryddes stugan med blommor och löv. Satte blommor och löv i vasar här och där. Björkar sattes vid muren och utanför dörren.
Midsommar
Om midsommarafton kläddes ”majstång”. Hon sattes upp på en fin mo, där en kunde dans å lek. Stången kläddes med löv, lingonris å blommor. En krans virades om stången i spiral från rot till topp. Så var det ett kors på stången. Där hang kransar. Dessa var bundna av lingonris, "förgätmigej”, midsommarblommor och blärk. I själva toppen inget särskilt. Vid den stången samlades ungdomen å dansade å hade roligt. Då höll de på hela midsommarnatten, för det skulle liksom vara midsommarvak. Det var hälsosamt med daggen den natten om en sög i sig dagg å tvättade sig med dagg, så blev en frisk. Så kunde en få reda på sin tillkommande. Då skulle en plocka 9 slags blommor här å var. En skulle liksom stjäla dem på andras mark. Så skulle de läggas under dynan. Den en då drömde om, skulle en få till make.
Midsommar
Midsommardagen skulle man alltid äta äggröra med rökt fläsk och rökt korv samt filbunke.
Midsommar
Den enda majstånga som ja' mins va rest på Björne herrgård frampå 1870-tale. Den stånga va nästan så lång som e vanli flaggstång som di har nu för tia. Den stog mette för herrgårdsbyggningas store trapp. Stånga va barkad, hövlad å fin, å ja' vill mins att dä va e granstång. Ifrå toppen å te rota va ho klädd. En krans va flätad tå krösbärsris å virad rônt om stånga i spiral. I den slinga va olika slags lövkvester instôckne - mest björk- löv. Ett stöcke ifrå tôppen va ett kors påspikat, änne som vi kalla dä - armer. E smalare krösbärsslinge va virad i spiral rönt di armera ifrå den ene än å te den andre. I var ända på di armera hang dä / en bra stor krans, som va flätad tå vilde blommer, löv å krösbärsris. Di blommera, som kom ifråga va mest vitsipper å blåsipper. Såda- na blommer va också instôckne här å där ätter stånga. Som sagt frå kôrse hängde di kranser änne som dä skulle vare hänner som höll dom. I själve toppen hang dä en stor krans änne som ett hjul. Den hang horisontellt å va fäs- ta mä flere snöre änne björkkvester frå top- pen. I själve toppen va dä en stor bukett mä blommer å löv. Här å där ätter hele stånga, på kransera å i toppen hang dä färgade pappersremser. Stånga va nersätt i backen så långt dä kun- ne gå senna va ho stöttad mä en tre stöt- ter som stog ut som ben frå stånga. Di stöttera va klädde som stånga. Ho såg änne ut som e mänske. Äggskal änne tocke mins ja' inte att dä fanns hängande på henne. / Patron på Björne hade kalla ihop tôrpeflec- kera te å klä stånga. Senna hjälptes gårdens folk ôt mä å rese henne fram på messommersaftan. På kvällen kom dä en hel hoper folk, å då dan- sa di kring vattenbasängen som va på gården. Patron å di andre herrskapa va mä te långt fram på natta. Två spelmän va kallade te å spele. Dä va inte bare gårdens folk, som fira missommersgille där. Månge kom utifrå sock- na, när di hörde att dä skulle bli majstång på Björne. Messommersgilla förkom senna gammelt mest på herrgårdarna. Patron bjöd på kaffe å brännvin. Så kunne dansen ve den majstånga hôlle på te klocka fem änne sex på môran.
Midsommar
Om messommersaftan va dä på sine stäl- le ett falit fäjd mä te å klä majstång. Dä va mest på herrgålera. Men i var stuge hade di brått mä te å skaffe löv å klä in stuga mä. Då skulle dä vare aspelöv på gôlve å fullt mä löv å vilde blommer i taka ätter väggera å på skåpa. Kôrste- nera å stenfotera skulle vitlimmes. Tösera skulle ut på messommersnatta å ploc- ke nie sôrters blommer, å då va di i nie äge- rers åkrer å plocka di. Se'n skulle di lägge sej å sôve på dom, å då skulle di drömme om den di skulle få te äkta. Di skulle gå i en- samhet, å inte skulle di få möte nôn.
Midsommar
Det var en gumma i en av gårdarna här som brukade vara ute midsommarnatten och samla blommor som hon sedan använde som medi- cin, så brukade hon dra ett lakan på mar- ken, varmed hon samlade upp daggen. Den skulle hon ha att tvätta sig med. Och så tror jag visst att hon gav kreaturen av den daggen. De skulle bli feta och granna av sådan dagg. Man försökte att skämma saker och ting för varandra. Särskilt var man intresserad av att skämma varandras kreatur, bössor och dy- likt.