Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Mara.
Mara är någon sorts ande. Vi hade fyra hästar hemma och de hade ofta mara. De trodde då, att det var anden av en levande människa. En kunde se på alla flättera, att mara hade varit fram. Både manen och svansen var flätad i tjocka och tunna flätter. Och jag såg det med egna ögon och det var så märkvärdigt. Här och där var det gjort en knut så det var nästan omöjligt att få upp det med en kam. Hästarna var så svetta så folk trodde de hade varit ute och redet med dem, men det hade de inte gjort för de hade sadlat på dem därinne. Pappa bruka´ sätta en lie över hästen och så hängde han dit döda skater; för det skulle vara bra mot mara. Um mänskor hade mara skulle en sätt skorna med klackarna inåt under sängen, så skulle inte mara kunna komma.
Marknader
Härifrån for de till ”Jäklimaten” å ”Grundsättmaten”. Grundsättmaten var vid Älverum i Norge. Denna marknad var 1:sta tisdagen i mars månad varje år. Där bytte de å köpte kreatur å hästar. – Alla jänter skulle till Grundsätt marknad, innan de fick gifta sig. Det var ju ingen lag på det, men det var ett gammalt bruk. Barn fick inte följa med till marknaderna. Tjänstefolk brukade heller inte vara dit. – Flera äldre från samma hus följdes åt. De var i stora sällskap på väg till marknaden. På marknaden var västgöter, dalkarlar, yrkesköpare å yrkesförsäljare, skojare, tattare, posentivspelare. När de for från marknaden så var de rustade med slagvapen, knölpåkar å blydåggar, för det var farligt efter vägen. Vid Jesåsen å Jömna bruk var det farligt. Honungskakor, mjöl, ärter, ärtemjöl, lutfisk å sill köpte folk med sig hem från marknaden. Fårskinn fraktades med å såldes, nötkreatur å hästar. Nöjet på marknaden var pokulering, dans, supning, slagsmål å kortspel. På hemfärden var det stora hopar i sällskap. Alla som skulle till en trakt försökte å få följe med varandra.
Mara
Maran kom på bröstet så att de ej kunde andas. Mamma tala om att en gammal gubbe i Rudskoga la en lie under sängen för att ej maran skulle komma på honom.
Mara
Om maran red djuren, skulle de sätta opp en spegel över dem, då skulle hon sky sig, sa de.
Mara
"Marsôdder" (markvastar) på träd tog de o satte över djuren när de hade ont av maran o stod svetta.
Mara
Det var en gammal gubbe som lärde mig att jag skulle slå täljkniven ovanför huvudet om jag låg på en plats där jag inte kunde vara säker för maran. De rätta medler som användes mot hen- ne, var att göra ett kors med tjära i taket över där man låg eller på golvet framför sängen. Eller också skära ett kors.
Mara
Det var på ett ställe här där en ko på lagårn stod blöt och svett varenda morron. "Dä va mara," sa ägaren. I skogen på träd kan finnas en s.k. "maretopp", och en sådan tog ägaren och satte över kon, och sedan blev hon inte svett längre. Om det bara var en sådan utväxt, så gjorde det detsamma från vilket träd den var.
Mara
En dräng här hade ont av maran, när han vakna till, svor han o bad henne dra "så långt vägen räcker!" De trodde allt mycket att det var kvinnfolk som förvandla sig till sådan.
Mara
De trodde att maran kunde rida både folk och hästar. I synnerhet hästar. Man kan få se, att de är svetta på morgonen, fastän de har stått stilla i stallet. För att inte hästarna skulle bli ridna utav maran, så hängde de en död skata i spiltan över varje häst. Då red hon skatan i stället. De brukade borra hål i trösklarna också, och i det hålet hällde de tjära, och sedan slog de en tapp över. Det var väl mest i ladugårdarna de gjorde det, och det var väl också för att inte något otyg skulle komma in där.
Mara
När man har mardrömmar, så ser man eldklot. Det är Maran som rider på en, och då kan man ej röra sig och ej tala.
Mara
För att skydda korna mot maran, använde man risiga kvistar av gran, som sattes upp i ladugården. Dessa kallades margre- nar.
Mara
Maran var nånting som låg på bröstet, o när de ropa dem vid namn, så lossna det o hoppa ner.
Mara
Man får aldrig sätta skorna med tårna vända mot sängen, för då "rider maran på dem" opp. Om man ställer dem med tårna vända från sängen är det ej farligt.